Svalt intresse för lågtempererat

Svalt intresse för lågtempererat

I Tyskland satsar energibolagen på att använda restvärme i lågtemperatursystem för fjärrvärme, men i Sverige är intresset fortfarande lågt. Även svenska fjärrvärmebolag måste våga satsa på lågenergisystem nu, för att vara konkurrenskraftiga framöver. Det hävdar Kristina Lygnerud, chef för energigruppen på IVL, som deltar i flera internationella projekt om restvärmeåtervinning.

I dagens fjärrvärmesystem, som ofta kallas tredje generationens fjärrvärme, har man en framledningstemperatur på omkring 80-110 grader C. I lågtemperatursystem handlar det istället om temperaturer under 60 grader. Med sådana låga temperaturer går det att ta vara på restvärme från betydligt fler källor, exempelvis datahallar, tunnelbanan och livsmedelsbutiker. Det finns idag omkring 150 fjärrvärmenät runt om i världen där man använder sig av restvärme med låga temperaturer, men endast ett fåtal av dessa finns i Sverige.

Bild: Kristina Lygnerud. Foto: Sofia Sabel.

Kristina Lygnerud anser att utvecklingen i Sverige går förvånansvärt långsamt:

– Vad ska energibolagen göra när avfallsmängderna minskat och skogen används till annat än förbränning? Hur länge ska man vänta med att ställa om fjärrvärmesystemen till lägre temperaturer? Bolagen behöver påbörja framtidssäkringen nu.

Anledningarna till att fjärrvärmebolagen behöver satsa på lågtemperatursystem är flera menar Kristina Lygnerud och pekar på att traditionella fjärrvärmebränslen kommer att bli en bristvara, att restvärmen är en resurs som redan finns tillgänglig, att restvärmeanvändning skapar en bättre kunddialog samt att ekonomin kan bli bättre.

Till år 2050 tror Kristina Lygnerud att den svenska energiproduktionen är omställd och att energibolagen inte använder fossilt och endast en mindre andel biobränsle i värmeproduktionen.

– När bränslena blir en bristvara blir det mer självklart att använda överskottsvärme från olika processer – det gäller såväl höga temperaturer och värme från industrier som restvärmekällor med lägre som man ofta får från olika verksamheter i städer, t.ex. avloppsvatten och livsmedelsaffärer.

I framtiden tror Kristina Lygnerud att man i även kommer att använda värmen från sjöar och hav i högre utsträckning det vill säga värme med ultralåga temperaturer. Fjärrvärmen, som kan ta vara på denna restvärme, kommer därmed ännu mer till sin rätt än idag. Hon bedömer också att priset på koldioxid framöver kommer att få en prislapp som reflekterar den klimatkris vi befinner oss i.

Just miljökraven kommer också leda till starkare kundrelationer menar Kristina Lygnerud och pekar på att det finns att allt fler kunder som vill att energibolagen ska använda lokala, befintliga, restvärmekällor eftersom det ger ett grönt avtryck, något som är viktigt för allt fler fastighetsbolag.

– När man återvinner den lokala restvärmen krävs en skräddarsydd lösning vilket skapar en närmre kundrelation än vad som är gängse idag.

– Det är fantastiskt om du ser till affären. Man får kunder som långsiktigt är lojala. Detta dolda värde borde vara väldigt viktigt för fjärrvärmeföretag, men det är väldigt få som har insett att just den lågtempererade värmeförsörjningen driver en tätare kundrelation.

Men ändå väljer energibolagen i Sverige att satsa vidare på tredje generationens fjärrvärme. Förklaringarna är flera, inte minst en lång tradition av tekniken att elda bränsle och leverera hetvatten i höga temperaturer. Energibolagen har dessutom en tilltro till att det ska finnas kostnadseffektiva bränslen även framöver. Men detta är inte hela förklaringen. Det finns flera hinder  för att våga satsa:

– De legala ramverken och policydokument är gjorda för befintlig teknik, så här behöver det genomföras förändringar. I exempelvis i policydokument skulle man kunna skriva att vid tillgång på restvärme ska det användas när man bygger ut fjärrvärme.

– Det saknas kunskap om hur man ska bygga. Lågtemperatursystem består inte av några nya tekniska lösningar, men det krävs ändå en ny kunskap om hur man skapar ett effektivt system och det behövs kunskap för att upphandla, rita och bygga. Det ställer krav på många led i värdekedjan, från beställaren till installatören av systemet.

– Det finns ekonomiskt stöd till olika förnybara energisatsningar, men inget stöd för restvärmeåtervinning i fjärrvärmesystem (oavsett restvärmens temperatur).

– Fjärrvärmebranschen är anonym för många investerare.

– Det finns mycket pengar till gröna investeringar, men de institutionella investerarna har i väldigt liten utsträckning hittat till energibranschen. De förstår inte riktigt vad de ska investera i och de ser ett stort risktagande genom att det krävs infrastrukturella investeringar.

– Kan vi få dem att förstå dessa investeringarnas nytta och att det ger en långsiktig avkastning tror jag det kommer ske stora investeringar och vi att får se en snabb utbyggnad av lågenergisystem runt om i världen.

I Sverige har det traditionellt varit kommunala bolag som satsar på fjärrvärme och de investerar oftast i befintlig teknik. Kommuner är inte så riskbenägna vad gäller ny teknik när en samhällsnytta ska levereras, men å andra sidan premierar just kommuner ofta gröna satsningar, vilket ändå talar för att de ska våga göra satsningar i lågtemperatursystem. Får man in investeringarna tidigt i stadsplaneringen kan man lägga grunden till ett riktigt flexibelt energisystem på sikt, där både storskaliga system och lokala system samverkar för bästa effektivitet.

Vad krävs då för att få fart på byggande av lågenergisystem?

– Det viktigaste är att demonstrera att det går att göra nya lösningar och att de skapar ett mervärde. Sedan är det också viktigt med ekonomiska incitament, så att det finns en bra ekonomi i affären redan idag och att energibolagen inte enbart ser det som en framtida affär.

Det kan exempelvis ske genom subventioner under en övergångsperiod, vilket man ju gjort på ett framgångsrikt sätt med solceller. Något liknande skulle antagligen behöva införas för restvärmesatsningar i lågtemperatursystem anser Kristina Lygnerud. Hon påpekar att det inte är förrän 2050, när de fossila bränslena fasats ut, biobränslet används till annat och kostnaden på koldioxid är skyhög som affären blir enkel att räkna hem med kort payback och hög avkastning.

– Oavsett om det kommer subventioner eller att bolagen vågar investera ändå, så behöver svenska bolag göra dessa satsningar inom en nära framtid, annars riskerar de att stöta på problem när de bränslen som idag är vanligt förekommande försvunnit, avslutar Kristina Lygnerud.

***

Fakta – nu ska lågtemperatursystem testas

Under hösten startade EU:s innovationsprojekt Reward Heat, vilket har fokus på låga temperaturer i fjärrvärmesystem. Projektet är fyraårigt och det ingår åtta demonstrationsprojekt där man ska testa olika tekniker och olika temperaturer. Kristina Lygnerud ansvarar för att se hur man skapar en affär i de lågtempererade systemen. I projektet ingår ett svenskt projekt, som ska genomföras i Råå utanför Helsingborg. Där ska en stadsdel konvertera från naturgas till att använda restvärme från en industri, livsmedelsaffär och returtemperaturen på fjärrvärmesystemet.

Ett annat spännande EU-projekt är Reuseheat, som IVL koordinerar. Där genomför man demonstrationsprojekt med restvärmeåtervinning i befintliga fjärrvärmenät från lågtemperaturkällor som tunnelbana, avloppsvatten, kylprocess i ett sjukhus samt en datahall. www.reuseheat.eu

 

 

 

6 Kommentarer
Ann-Sofie Borglund
Av Ann-Sofie Borglund
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Henrik Näsström, Sigholm Tech AB skriver:

    Intressant artikel, men jag håller inte riktigt med om allt.
    Jag har nämligen väldigt svårt att se hur avfallsmängderna ska minska i världen, även om jag hoppas innerligt på det. När det gäller omhändertagande av överskottsvärme så behöver man utreda vilket värde spillvärmen har på hela fjärrvärmesystemet. Att ta tillvara på överskottsvärme är ju kanon, men om energikvalitén är väldigt låg som hos datahallar, livsmedelsbutiker och i tunnelbanan så innebär det att man behöver tillföra en hel del el för att trycka upp temperaturen till fjärrvämetemperatur. Oavsett om man bygger lågtempererat eller inte. I samma veva trycker man undan elproduktion i kraftvärmeverket, vilket kan äventyra den lokala elkapaciteten i staden. Ett exempel på det här är att många energibolag har värmepumpar installerade i avloppsreningsverk ute i landet, men kör dem väldigt sparsamt då det finns annan energiproduktion som både är mer resurseffektiv och kostnadseffektiv.

    Drivet att bygga lågtempererat tror jag mer kommer att handla om låga drift- och underhållskostnader i distributionsnätet istället för möjlighet till tillvaratagande av överskottsvärme. Åtminstone med de marknadskrafter som råder just nu.

    1. Kristina Lygnerud skriver:

      Hej Henrik,
      precis som du hoppas jag att avfallsmängderna kommer att minska framöver. Jag tror att det är möjligt genom förebyggande arbete, ökad återanvändning och ett reviderat avfallsdirektiv från EU.

      Jag tänker att den lågtempererade restvärmekällan är ett värdefullt komplement i ett energisystem. Den är fossilfri och kan t.ex. användas i ett nät där kraftvärmekapaciteten behöver utökas. Den lågtempererade lösningen kan då integreras i befintligt nät.

      2050 tänker jag att vi har lyckats med elektrifieringen och att den inte längre utgör en flaskhals. Då bör det finnas gott utbud på el och dess prisbild vara sådan att den lågtempererade värmeåtervinningslösningen är kostnadseffektiv även jämfört med annan energiproduktion. Det är kanske då vi får ett nytt uppsving för restvärme återvinning från avloppsvatten- som vi hade på 80 talet?

  2. Nils-Åke Sandberg skriver:

    Vid vakuumdestillation av etanol, kan man använda spillvärme långt ner i temperatur. (Kräver dock know how) Det är alldeles för lätt att krångla till det och få en surdeg på halsen. Har rättat till många sådana genom åren.

    Etanol importeras idag från Brasilien till bilbränslet E85.

    Värmepumpar har för kort livslängd när de går kontinuerligt. I praktiken nyinstallation varje gång den pajar, i brist på reservdelar. Bristen på standard och utbytbarhet är uppenbar. (Vattenfall i Sundsvall värmde sitt kontor med värmepump några år.)

    Spillvärme från industrin används i fjärrvärmen, men sommartid när den inte behövs värmer den sjön/havet och på hur lång sikt ska man hålla på med det?
    Sopförbränningen måste fortgå året runt, men för pellets eller fliseldad fjärrvärme kan överskotten (i pengar) bli stora. Kortsiktig investering för 5 månader per år ger inget överskott till fler miljöåtgärder.
    Sparande går ofta ut på att inte kalibrera/sköta om mätutrustningen och därmed spilla olja eller flis i stora mängder. (Eldar man fel, värmer man bara luft, i stället för att få ånga.)

    Miljöpartister och glada amatörer, är att sätta sågbocken till kortlivade miljöåtgärder.
    Gobigas i Göteborg var bara ett färskt exempel.

    1. Kristina Lygnerud skriver:

      Hej Nils-Åke,
      vad jag känner till går värmepumpar 10-15 år. Då hinner den lågtempererade restvärmeåtervinningen bli lönsam.

      Vad gäller spillvärmen från industrier så tänker jag att den alltid värme sjön/haven eller går rakt ut i luften om den inte återvinns. Då måste det väl vara bättre att återvinna delar av den del av året än inte alls?

  3. Leif Tollen skriver:

    Vad hon inte nämner är att hennes lösning baseras på eldrivna värmepumpar

    1. Kristina Lygnerud skriver:

      Hej Leif,
      bra synpunkt. Jag tänker mig att vi 2050 lyckats med elektrifieringen och att tillgången på el till värmepumpar och annat inte längre utgör en flaskhals.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

De senaste kommentarerna

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet