Svår balansgång i ny reglering

I fredags beslutade Energimarknadsinspektionen om den kalkylränta för elnät som ska gälla de närmaste tre åren. Beslutet, som i hög grad påverkar förutsättningarna för investeringar i elnät, har knappast alls rapporterats av medier. VD:n för E.ON Elnät Sverige skriver om vad beslutet kan komma att innebära.

De svenska elnäten är ett naturligt monopol som regleras av Energimarknadsinspektionen. Den 1 januari 2012 förändras regleringsmodellen. Den största och viktigaste förändringen är att nätbolagens sammanlagda intäkter fastställs av myndigheten i förväg i stället för i efterhand, som det är nu. Det ger en trygghet för kunderna att i förväg veta om utvecklingen av nätavgifterna för de närmaste åren, samtidigt som det ger en stabilitet för nätbolagen att känna till de ekonomiska ramarna för verksamheten. 

För att kunna besluta avgifterna i förväg, krävs det att nätbolagen levererat in en mängd data om sitt elnät. Det gäller både prognoser för de löpande kostnaderna för underhåll och drift som kapitalkostnaderna för de investeringar som ska göras. Det är bra att Energimarknadsinspektionen nu fattat beslut om en viktig parameter i den nya regleringsmetodiken. Kalkylräntan – ränta på investeringar – har fastställts till 5,2 procent och skall gälla för hela den kommande regleringsperioden. Vi tycker att det är bra att inspektionen är öppna i sin verksamhet. Öppenhet bygger nämligen förtroende och det är bra att räntan fastställs i förväg.

Kalkylräntan är i och för sig bara en av flera olika parametrar i regleringen, men en viktig parameter. Vi tycker därför att nivån 5,2 procent är för låg, eftersom den långsiktigt urholkar möjligheten att långsiktigt bedriva elnätsverksamhet och återspeglar inte den verklighet vi lever i.

För att elnäten ska kunna vara en möjliggörare för klimatomställningen måste elnätsbranschen över tid kunna locka till sig kapital för att klara den stora investeringsvolym som krävs framöver. Samtidigt har vi all förståelse för att myndighetens roll är att hålla nere kostnaderna för kunderna. Det är en svår balansgång. För visst kan man strypa investeringar och därmed kortsiktigt minska kostnader. Men det är fel väg och på längre sikt är detta fatalt. Risken är att elnätet kan upplevas som ett hinder i klimatomställningen om investeringarna uteblir istället för att vara den möjliggörare som vi tycker att elnätet kan vara. Så vill ingen att det ska bli.

Den risk vi ser med en kalkylränta på 5,2 procent är att det kapital som krävs för våra investeringar flyttar till andra branscher eller verksamheter. Vi riskerar att resultatet blir ett föråldrat elnät, med gammal teknik och sämre leveranskvalitet. Är det dit vårt samhälle vill driva oss? Tittar man på telenäten är kalkylräntan 8 procent i den nätregleringen. Är det en indikation på att kalkylräntan för elnäten är för låg, eller är telenätet så mycket viktigare?

Den sista oktober ska elnätsföretagens intäktsramar presenteras för tidsperioden 2012 – 2015 av Energimarknadsinspektionen. Först då får vi besked om Energimarknadsinspektionen godkänner vår verksamhetsplan med de satsningar som vi uppfattar att våra kunder behöver och förväntar sig från oss som elnätsbolag . Utifrån vår verksamhetsplan har vi beräknat hur mycket pengar vi behöver för att genomföra den. Det har vi därför begärt som vår intäktsram. Vårt mål är att hålla avgiftshöjningarna på en låg nivå de närmaste fyra åren, samtidigt som vi ska generera kapital för investeringarna som krävs.

Den nya regleringen ger förutsättningar för denna kombination. Men då måste kalkylräntan spegla verkligheten. Långsiktigt är den kalkylränta som inspektionen presenterat förödande för kunder och för klimat. Vi behöver ett framtidsinriktat elnät för en lyckad klimatomställning.

E.ON Elnät Sverige AB
Per-Olov Lindholm, VD

4 Kommentarer
Av Per-Olov Lindholm
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. NilsLennart skriver:

    Gunnar tycker att Kevin nedan inte skall få ha en “hatisk” inställning till EoN. Kan väl tycka som Gunnar, samtidigt som jag har viss förståelse för inställningen mot vissa nätbolag i det monopol som elnätet är. Efter mer än 30 år i denna bransch kan jag konstatera att det finns nät som har ägare med kommersiellt krav på avkastning, det finns nät med ägare som först ser samhällsnyttan och det finns nät med ägare som snarast driver dem ideelt. Man bör kanske se vad som är rimlig avkastning i en monopolverksamhet, det bör motsvara annan kapitaltung verksamhet som är helt riskfri (monopol). Men hur stor den skall vara undandrar sig mitt kunnande!

  2. Gunnar Ålfors skriver:

    Okunnigt att denne Kevin skriver så hatiskt ( ”Hårdhandskar mot monopol”) mot eon. Det är väl inte eons fel att det är ett s.k. naturligt monopol

  3. Kevin Kareli skriver:

    En konsekvens kan alltså vara att Eons nätkunder slipper Eon och istället får en ägare som inte är ute efter att vinstmaximera, utan istället fokuserar på att investera pengar i elnätet vilket leder till tillförlitliga leveranser och i längden bättre elpriser.

    Helt kanon att Energimarknadsinspektionen tar i med hårdhandskarna mot monopolverksamhet.

    Och varför gnäller man när den aviserade kalkylräntan på 4,9 % fick en höjning till 5,2 %?

    Mycket gapar efter meeeer!

    /Kevin