”Subventioner till havs ger problem på land”

”Subventioner till havs ger problem på land”

Miljardstöd till havsbaserad vindkraft kan öka elsystemets problem, befarar Johan Svenningsson, vd på Uniper Sverige. Snedvridande subventioner hotar lönsamheten för andra elproducenter, varav många behövs för att stabilisera elsystemet och som hela Sverige är beroende av, menar han.

Subventioner till havsbaserad vindkraft ska betalas av vindkraft på land, tillsammans med resten av elproduktionskollektivet. I sin promemoria Minskade anslutningskostnader för elproduktion till havs konstaterar Infrastrukturdepartementet att förslaget innebär kostnadsökningar för alla nätanslutna elproducenter på land ”i och med att nätavgiften höjs jämfört med om förslaget inte genomförs”.

Bild: Lillgrund vindkraftpark. Foto: Wikipedia.

Billigt blir det inte. Enligt Energimyndighetens analys Slopade anslutningskostnader för havsbaserad vindkraft från 2018 uppgår kostnaderna ”till 0,8–1,1 miljarder kronor per TWh vindkraftsel som ansluts”. Det är också på denna rapports hemsida man skriver att ”ett stöd till havsbaserad vindkraft skulle kunna medföra relativt stora snedvridande effekter på marknaden framförallt genom en utträngning av landbaserad vindkraft”.

Oönskade följder
Därmed uppstår sämre förutsättningar också för den planerbara elproduktionen – från kraftvärme, vattenkraft och kärnkraft, påpekar Johan Svenningsson, vd på Uniper Sverige. Subventioner skapar oönskade följdreaktioner, särskilt i kombination med låga marknadspriser på el, och problemen flyttar sig in i det systemtekniska och långt ut i elnäten.

– Det blir ett mer instabilt energisystem som kräver nya åtgärder och mer kompensering, som blir till ytterligare kostnader som drabbar företagens lönsamhet och industrins konkurrenskraft, säger Johan Svenningsson.

Energimyndighetens varning för snedvridning är grundläggande marknadskunskap, menar han. Om en produkt subventioneras sänks lönsamheten för alla på samma marknad. Vill det sig illa kan havsbaserade subventioner underminera all landbaserad energiproduktion, även vindkraften själv.

Tillhör överenskommelsen
Departementets förslag till subventioner är en del av Energiöverenskommelsen från 2016, men vad händer med politiska avtal som visar sig vara mer till skada än nytta? undrar Svenningsson. Överenskommelsen innehåller formuleringen att ”anslutningsavgifterna till stamnätet för havsbaserad vindkraft bör slopas” (pdf).

Johan Svenningsson

Frågan blir om ”bör slopas” ska tolkas som ett krav – att avgiften ska slopas – eller om Energiöverenskommelsen också kan ge utrymme för omvärdering.

– Vi har mycket svårt att se logiken i att börja med snedvridande subventioner som hotar lönsamheten för andra elproducenter, varav många behövs för att stabilisera elsystemet och som hela Sverige är beroende av, säger Johan Svenningsson.

Politisk integritet
Det blir väldigt bakvänt om ett politiskt välmenande men dyrt och tekniskt ogenomförbart förslag, ska äventyra den ledande position i samhällsomställningen som politiken själv vill att Sverige ska ha, tycker Svenningsson. Både regering och riksdag har höga politiska förväntningar på att industrin, näringslivet och branscherna ställer upp med stora investeringar till energi- och klimatrelaterade tekniska lösningar.

Förhoppningen är att energipolitiker har så pass mycket integritet att man kan stanna upp och tänka efter. Om regeringen tar Infrastrukturdepartementets förslag vidare mot beslut står det svenska elsystemet inför mycket dramatiska utmaningar framöver, befarar Johan Svenningsson.

Lägg sjökabel
Det är däremot bra att regeringen öppnar för att transmissionsnätet kan expandera sitt revir från enbart landområden till att gälla ut till Sveriges sjöterritoriella gränser. Det minskar havsvindkraftens kostnader för anslutning, och Svenska kraftnät ges möjligheten att förlägga sjökablar förbi flaskhalsar på land.

– Havsförlagd kabel kan innebära betydligt enklare tillståndsprocesser och bidra till ett relativt sett snabbt förbättrat kraftflöde. Så det är bara att köra på, men det kräver att saker görs i rätt ordning, säger Johan Svenningsson.

Lägre kostnader
– Om vi backar undan och tar det lite lugnare med subventionerna och först bygger ut transmissionsnätet på land och till havs, så kan vi komma runt flaskhalsarna säger Johan Svenningsson.

– Då hinner den havsbaserade vindkraften komma ned i kostnad. Då behöver den inte subventioneras in i elsystemet men kan integreras med de volymer som marknaden efterfrågar vid rätt tillfälle.

Det är väsentligt att politiken har både tidsperspektiven och marknadsfunktionerna klart för sig, menar Johan Svenningsson. Inom tjugo års tid kan hela elektrifieringen behöva 100 TWh mer el per år än vad Sverige idag producerar.

Överskott finns
– Just nu finns ett stort överskott av vindkraft, vilket regeringen ofta helt rätt påpekar. Den riktigt stora utmaningen är när industri- och samhällsomställningen om 10–15 år och framåt kommer att efterfråga mycket mer el. Det är då den havsbaserade vindkraften behövs, säger Johan Svenningsson.

Uniper kommer själv att få behov av stora mängder vindkraft. I Europa är koncernen en ledande producent av vätgas till energisektorn och industrin, och i Project AIR ska man ta ett rejält kliv in på den svenska vätgasmarknaden.

Havsvind till vätgas
Målet är att leverera grön vätgas till kemiindustriföretaget Perstorps omställning från naturgasbaserad metanolproduktion i Stenungsund. Den biogena koldioxiden, metanolens andra råvara förutom vätgas, ska komma från danska Nature Energy.

För detta behövs en allsidig och balanserad mix av fossilfri kraftproduktion, enligt Uniper, inklusive havsbaserad vindkraft. Fortum, tillika Unipers majoritetsägare (69,6 procent), ska stå för leveranserna till elektrolysanläggningen på 25 MW som lär bli en av Europas största med en preliminär årsförbrukning på runt 60 GWh el.

Trovärdig politik
Framöver måste energifrågorna vara ”tydligt och trovärdigt hanterade på en hög politisk nivå”, skriver Uniper på sin hemsida. Trovärdighet är dock en skör resurs, påpekar Johan Svenningsson och kan lätt få sig en knäck om det visar sig att man styvnackat genomför en agenda med stor fara för långtgående negativa konsekvenser.

– En ogenomtänkt energipolitik utan konsekvensanalys är inget bra. Stora subventioner bäddar för flera fel framöver och vi får en okontrollerbar snöbollseffekt, tycker Johan Svenningsson.

På rätt villkor
Istället gäller det att ta vara på rätt momentum och ta hänsyn till välkända marknadseffekter. Idag saknar Sverige en sammanhållen och helhetligt formulerad strategi för genomförandet av elektrifieringen, menar han.

– Vi måste först ha systemstabilitet och fungerande transmission och därigenom lösa flaskhalsproblemet. Först därefter kan vi släppa fram storskalig havsbaserad vindkraft, men då helst på marknadsmässiga villkor, säger Johan Svenningsson.

* * *

 

Departementets förslag: Infrastrukturdepartementets promemoria Minskade anslutningskostnader för elproduktion till havs ligger ute på remiss till 3 maj 2021. Förordningen föreslås träda i kraft 1 augusti 2021.

 

2 Kommentarer
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Carl-Åke Utterström skriver:

    Räcker det inte med landbaserad vindkraft med en livslängd på 20 år med avtagande uteffekt efter tio år? Varför då blanda in havsbaserad vindkraft med ännu kortare livslängd plus dessa meningslösa transporter. Ett verk 7 landmil från kusten tar med 20 knops hastighet 2 – 2.5 timma i vardera riktningen. En man har 4 – 5 timmar på sig att bara ta sig ut och hem från verket. Vid kraftig sjögång så blir ytterligare förlängd. För att avge effekt måste det blåsa rätt så bra och vid 20 – 25 m/s så måste verken stängas av. Nej, dinosaurierna har dött ut varför då bygga dinosaurieliknande väderkvarnar till havs? Stoppa eländet och bygg moderna kärnkraftverk med livslängd på 80 – 100 år. Betydligt bättre använda pengar.

  2. Einar Fjellman skriver:

    Alla stödåtgärder som gynnar ytterligare utbyggnad av vindkraft medför problem i form av ett elsystem som blir alltmer instabilt. EU:s förordning 2016/631 började tillämpas 2019. Den heter Nätanslutning av generatorer (RFG) och innebär att medlemsstaterna “utarbetar icke-diskriminerande tekniska regler som fastställer minimikrav för anslutning till systemet när det gäller teknisk konstruktion och drift”. Direktivet tolkas av Svenska Kraftnät så att all ny kraftproduktion, i praktiken vindkraft, måste uppfylla minst samma krav på styrbarhet som övrig kraftproduktion var gäller t.ex. spänning, stabiliserande egenskaper och tillgänglighet. Den förmågan har inte vindkraft, långt därifrån, och kommer enligt min mening aldrig att få det. Svenska Kraftnät ifrågasätter starkt energimyndighetens/naturvårdsverkets nyligen publicerade satsning på en nationell strategi för hållbar utbyggnad av vindkraft. Svenska Kraftnät vill helt enkelt inte ha in mer vindkraft i nätet.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet