Stor potential i industriell biogas

Stor potential i industriell biogas

 Biogas kan ersätta fossil naturgas som industriell insatsvara i tillverkning av metanol. Men politiken ser biogas främst som bränsle och drivmedel.

– Vi kan ställa om till biogas på dagen om vi får tillräckligt politiskt stöd och rätt incitament, säger Håkan Kihlberg på kemikoncernen Perstorp.

Omställning ”på dagen” betyder just det. Tekniskt är bytet till biogas en formalitet, eftersom den fossila gasen och biogasen är helt utbytbara. Det är samma metangas med samma kolatomer. Biogasen finns dessutom redan i de rör som varje år fraktar 1,5 TWh naturgas fram till Perstorps anläggning i Stenungsund. Skillnaden är att biogasen kommer från biologiska processer i jordbruket, skogsbruket eller hushållen.

Bild: Gashattar markerar ledningen som transporterar gas till industrier i södra och västra Sverige. Foto: Swedegas.

– Ge oss politiskt stöd, rätt incitament och ge Sverige ett ambitiöst produktionsmål att lita på så kan vi i närtid lyfta stora mängder koldioxid ur systemet, säger Håkan Kihlberg, Vice President strategiska projekt på Perstorp Group.

Förnybar metanol
Tillsammans med Fortum och Uniper planerar Perstorp att just i Stenungsund bygga en världsledande anläggning för tillverkning av fossilfri metanol. Metanol är i sin tur en insatsvara som går in i tusentals olika kemiska applikationer och det är här biogasen kommer in. Metan är nämligen en råvara för att tillverka metanol.

Anläggningen Project Air kommer göra det möjligt att ersätta dagens fossila metanol och har därför bland annat fått stöd med nästan 300 miljoner kronor från Industriklivet, berättar Håkan Kihlberg. Därmed bidrar staten till att möjliggöra ett unikt industriprojekt som kan minska utsläppen med 500 000 ton CO2, lika mycket som hela det svenska inrikesflyget.

Biogasnätet finns redan
Mot den bakgrunden har potentialen i industriell användning av biogas hittills fått förvånansvärd – eller förskräckande – liten uppmärksamhet i klimatdebatten, politiken eller media. Inte ens klimataktivisterna driver processindustrins stora biogasrevolution, trots att en av Sveriges största fossilgasförbrukare redan finns direkt inkopplad på det europeiska biogasnätet.

– Omställningen kan därför börja omedelbart. Samtidigt har vi möjlighet att öka produktionen, inte minst i jordbruket, säger Håkan Kihlberg.

Den politiska proppen
Rent praktiskt har omställningen till biogas alltså få hinder. Naturgas och biogas har olika ursprung men är kemiskt identiska. De kan därför också dela ledning på den avreglerade gasmarknaden. När Perstorp beställer biogas så är det också biogas man får. De stora utmaningarna är inte tekniska, utan regulatoriska. Att produktionen kan öka och att den biogas som produceras används där den gör störst nytta.

För att komma runt den stora flaskhalsen – som är samhällets och politikens insikt om biogasens stora industriella potential – behöver förståelsen för teknologin öka, menar Håkan Kihlberg. Det hjälper inte att enbart informera den politiska vägen för ”även runtom” måste trycket öka några bar, för att prata gasspråk.

Biogasens momentum
Att Sverige i grunden inte är ett ”gasland” har Second Opinions tidigare beskrivit, bland annat i intervju med Nordions vd Hans Kreisel. Historiskt har det gett en brist på grundläggande gaskunskap, även långt in i annars kompetenta korridorer.

Också Håkan Kihlberg talar om ett starkt behov att uppgradera kunskaper och insikter. Den ”ryska” situationen på den europeiska gasmarknaden skapar nu ett momentum som ”biogasens politiker” – om de nu finns – inte får missa, menar man i Stenungsund.

Industrins chans
Efterfrågan på biogas kommer öka kraftigt och är en viktig del av Europas energiomställning. Den stora utmaningen för Perstorp och andra stora industriella användare är att industrin ges en reell chans att vara del av den omställningen.

Perstorps anläggning i Stenungsund ligger i norra ändan av Swedegas stamnät längs Västkusten. Av stamnätets totala mängd energigas på totalt 10 TWh är drygt en tredjedel idag biogas. Svensk biogasförbrukning är totalt sett drygt 4 TWh biogas varav cirka 2,1 TWh är svensk produktion, resten import. Via rörledningen söderut har man tillgång till det europeiska gasnätet via Danmark.

Utan gas stannar allt
En utmaning är att många tror att biogas enbart handlar om fordonsgas och gasbussar – och detta ironiskt nog i ett av Europas största skogbruksländer med långa industritraditioner kring just bioenergi. Som industriell råvara har biogasen tveklöst hamnat i skuggan, en utmaning som politiken behöver ta på allvar, menar Håkan Kihlberg.

96 procent av all europeisk industri är beroende av kemiindustrins produkter för att överhuvudtaget kunna hålla sin produktion igång. Kemiindustrins råvara är bland annat kolväten från gas, som kan vara biogas. Om Perstorp och andra kemikalieproducenter slutar producera polymerer, plaster och kompositmaterial så stannar också produktionen av allt annat – eller korrekt: 96 procent av ”allt”, från betong och bilar till mediciner och livsmedel.

…även klimatomställningen
Om kemiindustrin skulle lägga ner sin verksamhet så stannar också all annan klimatomställning, från produktion av vindkraftverk till elbilar och batterier, för att nämna de mest synliga produkterna, menar Håkan Kihlberg. Och det finns tusentals andra.

– Om vi kan binda biogasens kolatomer och väteatomer i material som samhället ändå är tvungen att använda, så får det mycket stora positiva följder för klimatomställningen, säger Håkan Kihlberg.

Var är riksdagen?
Givetvis är kemiindustrin glad för regeringens nya stödpaket, men det räcker inte, menar Håkan Kihlberg. Riksdagen måste här ta sitt ansvar, styra upp agendan och komplettera med ett konkret produktionsmål. Redan 2019 föreslog Biogasmarknadsutredningen 10 TWh till 2030.

På europeisk nivå har man bara under våren året ökat ambitionerna ytterligare, mot bakgrund av den politiska viljan att fasa ut rysk gas ur systemet. Biogasen är viktig i alla delar av omställningen, påpekar Kihlberg.

– Riksdagens och de politiska partiernas ansträngningar för att komma åt biogasens potential måste ökas, säger Håkan Kihlberg. Ambitionsnivån behöver höjas och insikten om att biogasens stora industriella potential bli större.

Siktar för lågt
Biogasen behöver tydliga politiska mål som ger trovärdighet och incitament som underlättar industrins investeringar. Det stora politiska intresset kring ny förnybar vätgas kan nu öppna fönstret för större insikt om biogas, enligt Håkan Kihlberg.

Sverige använder redan cirka 13 TWh naturgas per år varav 7 TWh är flytande LNG som skeppas till svenska hamnar. Drygt 6 TWh kommer via stamnätet på Västkusten. Det ger en tydlig indikation på omställningsbehovets storlek, menar Kihlberg. Bara Perstorp själv kommer upp i en gasförbrukning på 3 TWh per år om man inkluderar den naturgas som efterhand ska bli vätgas i Project Air.

Håkan Kihlberg, Perstorp Group. Foto: Charlotte Carlberg Bärg.

Underskattar potentialen
– Tidigare utredningar gör en betydande underskattning av potentialen. I Project Air bidrar Fortum och Uniper med en modern elektrolysanläggning som kommer att leverera vätgas som en viktig ström in i metanolproduktionen, säger Håkan Kihlberg.

– Det fina med Project Air är att vi kan kombinera en rad gröna och cirkulära insatsströmmar. Att vi kan göra det tillsammans med Fortum och Uniper och dra nytta av deras vätgaskunnande är viktigt i detta. Även de ser potentialen i den ”gröna” kemiindustrin, med allt vad det innebär för genomslag i långa värdekedjor.

Omställningens kostnad
Project Air är därför, förutom allt annat, ett smart pedagogiskt exempel på hur också förhållandet till biogas skulle kunna fungera. Kemiindustrin lägger sig gärna främst i omställningen men konkurrensen är knivskarp och det måste finnas långsiktiga förutsättningar för konkurrenskraft och lönsamhet. Gasmarknaden är avreglerad och biogas fortfarande betydligt dyrare än naturgas.

Hade det varit möjligt att ställa om till biogas utan att tappa konkurrenskraft så hade Perstorp gjort det ”på dagen”. Hur politiken exakt ska vara utformat är inte företagets roll att gå in i detaljerna kring, menar Kihlberg, utan man kan bara konstatera att det idag inte är kostnadsneutralt att gå från naturgas till biogas.

Binder biogen CO2
– Därmed utnyttjas inte potentialen för industriell biogas fullt ut. Givet klimatnyttan och den stora potentialen borde nyttiggörandet av biogasen som industriell råvara vara mer prioriterat, säger Håkan Kihlberg.

Istället har mycket av fokus i diskussionen handlat om hur vi kan använda biogasen som bränsle, men måste skilja på bränsle och råvara. Industriell användning av biogas har ett större värde för samhället och bidrar mer till omställningen, menar han.

– När industrin tillverkar produkter av biogas binds kolatomerna i material som används och sedan kan återvinnas. Som drivmedel förbränns biogasen och kolatomerna går direkt upp i atmosfären, säger Håkan Kihlberg.

Ingen glädje av drivmedelsstöd
– Med rätt incitament och tydliga politiska mål kan marknaden för industriell användning kan biogas växa till betydligt större volymer än idag. Transportsektorn spelar en stor roll men elektrifieringen har kommit långt och kommer att accelerera så potentialen finns inom industrin, säger Håkan Kihlberg.

Att biogasen är skattebefriad, som ibland framförs som exempel på stödåtgärd, har processindustrin ingen glädje av, påpekar Kihlberg. Det är en stödåtgärd som riktar sig till biogas som drivmedel och bränsle, och ej biogas som råvara i produktion.

Tänk nytt, tänk rätt
– Biogas som material i kemikalier förutsätter ett helt annat tänk än biogas som energibärare. Därför bör regeringen göra som i en del andra länder, och stärka incitamenten för användning av biogas för industriell användning, säger Håkan Kihlberg.

– Vi tycker det är jättebra att riksdagen visar en tydlig vilja att fortsatt stödja svensk biogasproduktion, men om stödet enbart gynnar biogas som bränsle har vi en utmaning. Vi vill se en strategi för industriell användning av biogas, en tydlig målsättning och ekonomiska incitament som tar hänsyn till den potential som finns i Project Air, men även i andra industriprocesser.

 

* * *

 

Gasdagar: Den 18–19 maj 2022 arrangerar Energigas Sverige Gasdagarna i Båstad där bland annat Perstorps VP Urban Svensson, global inköpsdirektör, ska prata om biogasens roll i kemiindustrins revolution: Grön industri kräver biogas.

 

 

2 Kommentarer
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*

  1. Björn Fredriksson Möller skriver:

    Jag misstänker att Håkan med ett nytt system inte menar att flytta skatten på förbränning av avfall från de som eldar avfallet till dem som sätter avfallet på marknaden, likt en polluter pays principle. I det fallet hade man kunnat undanta biogasbaserad plast (och återvunnen eller recirkulerad) från en sådan skatt och fått den kostnadsneutralitet han eftersträvar gentemot naturgas. Fast som en kostnadsökning på det fossila alternativet istället.

  2. Nils-Åke Sandberg skriver:

    Noterar att Håkan Kihlberg på kemikoncernen Perstorp, inte är införstådd med att man lika gärna kan tillföra en syreatom till metangasen lokalt på avloppsreningsverket och få flytande metanol som kan lagras redan vid källan. Eldas sedan i fjärrvärme returen då det behövs kalla vinterdagar eller producera delar av den el som avloppsverk är stora förbrukare av.

    Skattesatsen uppstår inte i ett slutet cirkulerande system, utan endast vid försäljning.

    Upplever att problemet är att det inte blir någon vinst ur en eventuell investering av det konsortium som bildats, men om man tillverkar små lönsamma reaktor enheter för ändamålet kan man sälja det över hela världen. Ingen har kommit på iden förut, för att den är för Basic.

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har detta i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet