Den norska TSO:n Statnett omorganiserar hela sin verksamhet. En helt ny operationell strategi byggs upp samtidigt som nuvarande affärsområden avvecklas. Det ska förbättra transmissionsnätets kapacitet samtidigt som ett nytt affärsområde tar TSO:n till havs.

Det nya affärsområdet Utveckling Hav ska ge den norska systemoperatören (TSO:n) Statnetts satsning på havsbaserad infrastruktur en tydligare ram, och språngbräda ut i nya marknader. Prognoserna pekar på att bottenfast offshore vindkraft blir lönsam före 2030.

Bild: Det norska transmissionsnätet har delvis andra utmaningar än det svenska. Foto: Statnett.

I de sydliga delarna av Nordsjön kan havsvindkraft troligtvis realiseras utan nationella subventioner inom ännu kortare tidshorisont. Att man låter Håkon Borgen, koncerndirektör för dagens Teknologi och utveckling, leda det nya affärsområdet visar tyngden Statnett nu lägger på uppgiften som systemansvarig även för elinfrastrukturen till havs.

Hav mer än vind
Det norska nätbehovet till havs är dessutom större än enbart för vindkraft. Uppbyggandet av ett havsbaserat transmissionsnät blir centralt i strategin kring energiöar, som också kan vara hubbar för exempelvis vätgasproduktion från havsvindkraft.

Sådana havsbaserade TSO-projekt har Second Opinion tidigare skrivit om angående Svenska kraftnäts planet för Östersjön. Affärsområdet Utveckling Hav är Statnetts svar på det som nu händer västerut. Statnett jobbar också med elektrifiering av olje- och gasinstallationer till havs. Med sina utlandsförbindelser, tillika världens största HVDC-projekt, har man slagit fast sin kabelkompetens till havs. Nu följer organisationen efter.

Ny chef, ny struktur
På europeisk nivå rör sig länderna i flera havsområden sakta mot ett allt mer integrerat havsbaserat transmissionsnät. Sist men inte minst är omställningen från olja till havsvindkraft också politiskt populär och påhejad av både avgående och tillkommande regering.

Det finns därför många olika motiv för Statnett att göra en omstrukturering av verksamheten, och vad passar bättre än när man samtidigt byter koncernchef. Hilde Tonne tog i våras över efter Auke Lont och med en total omorganisation vill hon ta ett helt nytt grepp på den norska elektrifieringen.

Kapacitetsbrist på land
Mer vindkraft till havs ökar emellertid också behoven för investeringar i det landbaserade transmissionsnätet. Hilde Tonne vill enligt presstjänstens formulering etablera ett nytt ”kraftfullt affärsområde för nät” med utbyggnad, drift och underhåll under samma paraply.

Hilde Tonne, ny chef för norska Statnett. Foto: Statnett.

Samtidigt befinner delar av det norska transmissionsnätet sig i liknande prekära situationer med kapacitetsbrist och flaskhalsar som det svensk energibransch och näringsliv känner igen från Sverige. Till branschtidningen Europower berättar Hilde Tonne att Statnett bara de senaste par åren har sett en ”massiv ökning” i förfrågningar från aktörer som behöver nätanslutning, både nya och etablerad industri som vill ställe om till elektrifierade processer. Enligt Statnett kan den norska elförbrukningen öka med uppåt 80 TWh de nästa 25 åren (utfallsrummet till 2050, från dagens 140 TWh). Det norska kraftnätet står därför inför stora utmaningar.

Skiljer sig från Sverige
Statnetts omorganisation har däremot inget med den norska diskussionen kring transmissionsnätet att göra. Hur Statnett motiverar sina beslut kan periodvis skapa stark kritik, men det är diskussioner som inte omedelbart kan jämförbara med den svenska debatten kring Svenska kraftnäts drift och planering. De två grannländernas TSO:er opererar på två topografiskt helt olika elmarknader med olika strukturer och förutsättningar för både produktion och distribution.

Statnetts och Svenska kraftnäts roller i nationell kontext skiljer sig också från varandra. Den svenska TSO:n är ett statligt affärsverk och en myndighet medan Statnett är ett företag. De har därför olika organisatorisk uppbyggnad och därtill olika organisationskulturer. Svenska kraftnäts medarbetare deltar till exempel oftare aktivt med funderingar och inspel i den svenska systemdebatten.

Slutligen är svensk och norsk energipolitik ganska olika. Norge har exempelvis ingen kärnkraftsdebatt.

Samlar ihop nätet
Nu blir Statnetts nya grepp att samla alla nätrelaterade funktioner i affärsområdet Nät. Hittills har de varit utspridda på bland annat Nätdrift och Byggnation och anläggning. Nu slås planering, projektering, byggnation, drift och underhåll ihop under ledning av Elisabeth Vike Vardheim, idag koncerndirektör Byggnation och anläggning.

Ansvaret för den operativa systemdriften läggs i affärsområdet Systemdrift under Peer Olav Østlis ledning (idag koncerndirektör Nätdrift). Här läggs också det tidigare ”IT”, idag kallad digitalisering och automation.

Planering och Norden
Affärsområdet Kraftsystem & Marknad får ansvaret för Statnetts planering på längre sikt, med strategiska marknadslösningar, utvecklingsplaner och scenarier som ledstjärnor. Området får också ansvaret for regulatoriska förhållanden i Norge, Norden och Europa.

Viktigt är att få ett nordiskt bolag för driftsamverkan på benen, säkra reserver och flexibilitet, komma igång med den nya nordiska balanseringsmodellen och starta flödesbaserad marknadskoppling, tycker man på Statnett. Till detta kommer affärsområdet Transformation & Digitalisering inklusive forskning och utveckling.

Närmare branschen
De närmaste par åren måste Statnett befästa sin roll till havs, reinvestera intensivt i riskområden med kapacitetsutmaningar, snabba på genomförandet av praktiska projekt och uppgradera spänningsnivån till 420 kV.

Enligt Hilde Tonne innebär den snabba energi- och industriomställningen ett tydligare uppdrag för Statnett som TSO. Planeringsprocesserna måste förbättras, tempot ökas och samarbetet med både energiproducenterna och industrin måste bli tätare.

Statnetts och den nya koncernchefens slutsats är att kapaciteten måste ökas i både kraftnätets och på koncernnivå. Och det kräver en total omstrukturering, tycker Hilde Tonne.

* * *

Statnett framöver: Från 1 oktober 2021 finns fem nya affärsområden. Det är Nät, Systemdrift, Kraftsystem & Marknad, Transformation & Digitalisering och Utveckling Hav. Dessutom tillkommer två nya stabsområden – Människor & Hållbarhet samt Ekonomi & Verksamhetsstyrning. Dagens fem affärsområden Nätdrift, System och marknad, Teknologi och utveckling, Bygg och anläggning och IT läggs ner. Den som vill lyssna in sig på norsk havsvind-kontra-olja-debatt kan göra det här, med Nikolai Astrup (H), Espen Barth Eide (AP) och Kari Elisabeth Kaski (SV).