DEBATT
Kunskapen om hur solkraft påverkar elnätet och elsystemet i Sverige behöver förbättras, skriver Lars Hedström och Niclas Bengtsson, grundare och vice VD respektive elnätsansvarig för Solkompaniet. I över 95 procent av årets timmar går det att hantera svensk solelsproduktion inom nätets befintliga anslutningseffekt, även om solkraften exempelvis skulle tiodubblas från dagens nivåer, påpekar de.

Behovet av en stabil och säker elförsörjning i Sverige har aldrig varit större. Det behövs mer el för att möjliggöra klimatomställningen och samtidigt öka Sveriges konkurrenskraft. Här spelar solkraften en viktig roll. Med rätt förutsättningar kan solkraften ge mer el till Sverige utan att behöva vänta in de stora elnätsinvesteringarna.

För tillfället befinner sig Sverige mitt i en kraftig expansion av förnybar och väderberoende kraft. Svensk Vindenergi räknar med en ökad vindkraftsproduktion från ca 27 TWh i slutet av 2022 till 52,7 TWh 2025. Även solparker expanderar mycket snabbt i södra och mellersta Sverige. Branschföreningen Svensk Solenergi gör prognosen att Sverige kan ha 30 TWh solkraft till 2030 om rätt förutsättningar ges. Länsstyrelserna i de mest attraktiva solkraftslänen har gått från att få en ansökan om året om storskalig solkraftproduktion 2021 till att 2023 få en varannan vecka. Under samma period har också förfrågningarna om anslutning till elnätsbolagen ökat markant, i vissa fall fyrdubblats.

Lars Hedström

Södra och mellersta Sverige har, särskilt längs kusterna, många soltimmar och lämpar sig väl för solkraftsparker.  Dessa områden är jämförbara med stora delar av Tyskland och Frankrike i antalet soltimmar. Solkraft är dessutom det kraftslag som går i särklass enklast att bygga ut. Globalt är solkraft nu det snabbast växande kraftslaget. Högre efterfrågan på el och lägre priser på solpaneler driver utvecklingen.

Att så mycket kraftproduktion projekteras är en fantastisk utveckling och den behöver mötas av investeringar i elnätet. Både vind- och solparker tampas med att få tillgång till elnätet tillräckligt snabbt och att få tillräcklig nätkapacitet. Men mycket solkraft kan adderas inom ramen för dagens nätkapacitet.

Kunskapen om hur solkraft påverkar elnätet och elsystemet i Sverige behöver förbättras. Många länder ligger långt före Sverige och det finns goda exempel att lära av. Numera finns dessutom data från både Sverige och närliggande delar av Europa som ger oss goda underlag för beslutsfattande. Solkraften är relativt förutsägbar – den följer årstiderna, dygnet och väderprognoserna. I över 95 procent av årets timmar går det att hantera svensk solelsproduktion inom nätets befintliga anslutningseffekt, även om solkraften exempelvis skulle tiodubblas från dagens nivåer. För de resterande timmarna finns det en rad möjliga lösningar, t ex genom att ladda upp till energilager eller styra ner produktionen tillfälligt.

Samtidigt kompletterar solkraften vindkraft i det svenska elsystemet, eftersom korrelationen mellan dem är negativ. När solen lyser, blåser det mindre och när det är blåsigt skiner solen mindre. Genom att tillföra mer solkraft i elsystemet kan vattenkraften också sparas och räcka längre under vintern. Mindre vattenkraft behövs då för att balansera övriga kraftslag. Fyllnadsgraden i svenska vattenmagasin är som lägst på våren när solkraften börjar producera maximalt. Eftersom solkraften producerar mest sommartid har den även negativ korrelation med kärnkraft som ofta stänger för underhåll sommartid samt kraftvärme vars elproduktion styrs av värmebehov och därför minskar sommartid. Det gör solkraften unik i att producera mer när alla andra större kraftslag i Sverige producerar mindre.

Niclas Bengtsson

Det finns flera sätt att hantera solkraft i elsystemet. Att samlokalisera solkraft och vindkraft har stora fördelar. Genom att placera en solpark ”bakom” en vindkraftparks nätanslutning minskar balansbehovet och tillståndsprocesser borde kunna underlättas. Värdet och nyttjandegraden av befintliga investeringar (i mark, vägar och elnät) ökar.

Solparker kan även kombineras med energilager för att balansera energiproduktionen mellan t ex dag och kväll. Solkraften kan slutligen erbjuda stödtjänster till Svenska Kraftnät eller andra flexmarknader för att balansera nätet och gör så redan idag. Detta erbjudande kommer behöva skalas upp framöver. På dagar när solkraften producerar på topp och elanvändningen är låg, kan solkraft kopplas bort från elsystemet. Detta är inte konstigare än att vattenkraften ”spiller” vatten när vattenflödena är höga och efterfrågan på el är låg.

Den kunskap och de lösningar som finns om hur solkraft kan hanteras i befintliga elnät behöver spridas snabbt över landet. Det finns en stor potential i att ansluta mer elkraft till det befintliga elnätet. För att möjliggöra detta behövs mer samordning mellan nätoperatörer och utvecklare. Det kommer att kräva engagemang från alla inblandade parter. Det finns utmaningar med trimning av elproduktion och samlokaliseringen av de olika kraftslagen kan medföra vissa avtals- och skattemässiga frågeställningar. Men dessa problem går att lösa genom samverkan.

Fler solparker i södra och mellersta Sverige kan snabbt pressa elpriserna på dessa platser. Den storskaliga solkraften byggs utan subventioner och finansieras av privata investerare. Den möjliggör andra investeringar. Där det finns energi kan nya industrier, företagskluster, bostadsområden med mera etableras. Den kan också försörja lantbruk och matproduktion med energi och kombineras med kostnadseffektiva insatser för biologisk mångfald.

Solkompaniet är redo att investera både engagemang och resurser i att säkra Sveriges elförsörjning. Vi arbetar nu med att sprida kunskap om solkraftens roll i elsystemet och hoppas på att möta intresse från andra aktörer – inte minst lokala, regionala och nationella nätaktörer. Tillsammans kan vi möjliggöra klimatomställningen och främja svensk konkurrenskraft. För ett elnät med solkraft är helt klart bättre än ett elnät utan.

***

Toppfoto: Alight