Förverkligas EU-kommissionens strategi för havsvindkraften, kommer ett stråk av vindkraftsparker att byggas i de svenska vattnen. Södra Sverige, där kärnkraftsnedläggningar frigjort mycket nätinfrastruktur, har i Svenska kraftnäts perspektiv bäst förutsättningar att ta emot den nya elen, säger nätutvecklingschefen Tobias Edfast.

Bristande ambitionsnivå kännetecknar knappast EU-kommissionen, när det kommer till vindkraften. Den strategi som presenterades i november 2020 för havsbaserad energiproduktion baseras för havsvindkraftens del på en ökning av den installerade kapaciteten från 12 GW till minst 60 GW år 2030 och till 300 GW senast år 2050. Till detta el från flytande vindkraft, vågkraft, tidvatten och annat på 40 GW.

Strategin förklaras bidra till nya möjligheter för industrin, fler gröna jobb över hela kontinenten och ett stärkt globalt ledarskap inom havsbaserad energiteknik för EU. På köpet – enligt EU:s presentationsmaterial – skyddas miljön, den biologiska mångfalden och fisket genom satsningen.

Kommissionen uppskattar att strategin kräver investeringar på närmare 800 miljarder euro fram till 2050. För att investeringarna ska förverkligas kommer kommissionen att ”tillhandahålla en tydlig och stödjande rättslig ram” och ”hjälpa till att mobilisera alla relevanta medel” som behövs.

Med en sådan politisk uppbackning kanske den enorma mängden ansökningar om havsbaserade vindkraftsparker, som Svenska kraftnät mottagit, inte förvånar.

Ansökt effekt havsbaserad vindkraft hos Svenska kraftnät den 1 november 2021:

Överlappet mellan projekten är omkring 20 GW.

Som framgår är dimensionen av de planerade vindkraftsparkerna i genomsnitt 2 GW. Med en kapacitetsfaktor på drygt 50 procent innebär det i genomsnitt ungefär 9 TWh producerad el per år och vindkraftspark. Som jämförelse är årsrekordet för elproduktionen i Oskarshamn 3, Sveriges största kärnreaktor, 11 TWh.

Räknat på en installerad kapacitet på 7,8 MW per vindmölla motsvarar det, om alla dessa projekt skulle förverkligas, att omkring 16 000 vindmöllor skulle byggas i de svenska havsvattnen med en årsproduktion över 500 TWh. Totalt var Sveriges elproduktion under 2021 cirka 166 TWh, varav vindkraften svarade för 27 TWh.

Som berättades i en tidigare artikel är en ordning för tillståndsprocesserna för havsvindkraften i Sverige under utarbetande. Gränsen mellan territorialområdet och den ekonomiska zonen innebär en rättslig gräns. Som framgår i artikeln har Svenska kraftnät en tidsfrist till den 15 juni för att redogöra för behovet av nya instruktioner för hanteringen av de nätanslutningsfrågor som är kopplade till havsbaserad vindkraft. Redan nu är regeringen i färd med sin prövning av sju havsvindkraftsparker.

Tobias Edfast, Svenska kraftnäts nätutvecklingschef, berättar att Svenska kraftnät i sitt arbete tar i beaktande de havsplaner, som havs- och vattenmyndigheten tar fram och som ska vägleda berörda aktörer som vill använda havsplaneområdet för till exempel vindkraftsparker. I februari i år antogs regeringen havsplaner för Bottniska Viken, Västerhavet och Östersjön.

”Från Svenska kraftnäts sida är en central fråga var det i ett systemperspektiv är lämpligt att ta in elen från havsvindkraften i kraftsystemet. Var är behovet av el störst, finns färdigt utbyggd nätkapacitet som vi kan använda? Hur stora insatser i tid och pengar behöver vi för att kunna bygga ut elsystemet så att elen verkligen kan flöda dit den ska”, frågar Tobias Edfast.

Det är viktigt att förstå, tillägger han, att elsystemet är fullt med tekniska komplikationer och begränsningar. Det rikstäckande stamnätet ser ut som det gör, och även de underliggande regionnäten ligger där de ligger. Nya ledningar kan givetvis dras, men ledtiderna är långa och tillståndsprocesserna osäkra. Och 2 GW/9 TWh el innebär ett gigantiskt tillskott för nätet att ta hand om.

”Kan vi snabbt få in ny produktion till områden, där vi inte behöver göra större investeringar i transmissionsnätet, väger det säkert tungt i tillståndsbedömningen”, säger Tobias Edfast.

Efter alla nedläggningar av kärnkraft och också annan produktion i södra Sverige är det kanske extra viktigt att få in el just där?
”Ja så är det ju. I södra Sverige behöver vi få in ny produktion, och just genom den nätkapacitet som frigjorts genom nedläggningarna bör vi kunna ta in rätt mycket havsvindkraft utan att göra några större förstärkningar. Södra Sverige har i dagsläget god inmatningskapacitet”, säger Tobias Edfast.

De sju aktuella ansökningarna på regeringens bord bör mot den bakgrunden ligga bra till för att i sinom tid få tillstånd.

Tobias Edfast är inte informerad om vilka ansökningarna är, men nämner att Svenska kraftnät i sitt arbete hittills konstaterat att ett antal havsvindkraftsparker ska kunna anslutas i södra Sverige: ”Vi räknar med att kunna använda mycket av den infrastruktur som redan finns på plats och dessutom en del nya ledningar som vi vet kommer att vara i drift inom några år.”

Tobias Edfast, nätutvecklingschef Svenska kraftnät.

Han bekräftar spekulationen i den tidigare artikeln att infrastrukturen utmed Hallandskusten kan vara en lämplig anslutningspunkt för vindkraftsel från Västerhavet. För vindkraften söder om Skåne utgör både Barsebäck och Karlshamn rimliga anslutningspunkter. Även området norr och söder om Oskarshamn, med den nätkapacitet som blev ledig efter de nedlagda reaktorerna där, ligger bra till.

Tobias Edfast kan inte ge någon säker prognos om när den första havsvindkraften kan driftsättas i södra Sverige. Saken beror på tillståndshanteringen, både för själva parkerna och för kablarna in till land. Men en rimlig gissning är slutet av 2020-talet.

När kan det bli aktuellt med havsvindkraft i Bottniska Viken?
”I Norrland ligger vårt huvudarbete på det pågående nordsyd-programmet, som syftar till en kapacitetsökning av transmissionen till södra Sverige. Med den på plats gissar jag att havsvindkraften blir en prioriterad fråga någon gång in på 2030-talet.”

Kunde elen överföras söderut i en sjökabel?
”Vi tittar alltid på olika investeringsalternativ. Blickar vi lite framåt, skulle en kabel kunna vara ett sådant alternativ. Också för att knyta ihop de havsbaserade parker som planeras i ett stråk hela vägen längs Bottniska Viken.”

Vindkraftsparker planeras också på den finländska sidan. Finns idéer om att samordna dem med de svenska?
”Det är en fråga för den mer långsiktiga planeringen. Vi har en samverkan med Fingrid om planeringen av havsområdena. Ett alternativ som skulle vara möjligt är att koppla ihop våra länder med en havsbaserad vindpark. På sikt ser vi säkert allt mer av den typen av lösningar. Danska Energinet tittar ju för sin del på renodlade energiöar i Nordsjön och kring Bornholm.”

Ska havsvinden kunna leverera stödtjänster också?
”Ja, absolut, det kommer att bli ett krav, både i fråga om vindkraften på hav och land.”

Kraven kan förmodas gälla både  frekvensreglering och spänningsstöttning.

Har ni en dialog med vindkraftsaktörerna i den här frågan?
”Det har vi. Dels på en övergripande nivå. Dels kommer detta att aktualiseras i kravställningen i varje enskild handläggning, när projekten når den fasen i processen”, säger Tobias Edfast.