Södra Sverige ligger bra till för havsvindkraften

Södra Sverige ligger bra till för havsvindkraften

Förverkligas EU-kommissionens strategi för havsvindkraften, kommer ett stråk av vindkraftsparker att byggas i de svenska vattnen. Södra Sverige, där kärnkraftsnedläggningar frigjort mycket nätinfrastruktur, har i Svenska kraftnäts perspektiv bäst förutsättningar att ta emot den nya elen, säger nätutvecklingschefen Tobias Edfast.

Bristande ambitionsnivå kännetecknar knappast EU-kommissionen, när det kommer till vindkraften. Den strategi som presenterades i november 2020 för havsbaserad energiproduktion baseras för havsvindkraftens del på en ökning av den installerade kapaciteten från 12 GW till minst 60 GW år 2030 och till 300 GW senast år 2050. Till detta el från flytande vindkraft, vågkraft, tidvatten och annat på 40 GW.

Strategin förklaras bidra till nya möjligheter för industrin, fler gröna jobb över hela kontinenten och ett stärkt globalt ledarskap inom havsbaserad energiteknik för EU. På köpet – enligt EU:s presentationsmaterial – skyddas miljön, den biologiska mångfalden och fisket genom satsningen.

Kommissionen uppskattar att strategin kräver investeringar på närmare 800 miljarder euro fram till 2050. För att investeringarna ska förverkligas kommer kommissionen att ”tillhandahålla en tydlig och stödjande rättslig ram” och ”hjälpa till att mobilisera alla relevanta medel” som behövs.

Med en sådan politisk uppbackning kanske den enorma mängden ansökningar om havsbaserade vindkraftsparker, som Svenska kraftnät mottagit, inte förvånar.

Ansökt effekt havsbaserad vindkraft hos Svenska kraftnät den 1 november 2021:

SE1 9 GW (3 projekt)
SE2 15 GW (10 projekt)
SE3 38 GW (18 projekt)
SE4 62 GW (31 projekt)
Totalt 124 GW (62 projekt)

Överlappet mellan projekten är omkring 20 GW.

Som framgår är dimensionen av de planerade vindkraftsparkerna i genomsnitt 2 GW. Med en kapacitetsfaktor på drygt 50 procent innebär det i genomsnitt ungefär 9 TWh producerad el per år och vindkraftspark. Som jämförelse är årsrekordet för elproduktionen i Oskarshamn 3, Sveriges största kärnreaktor, 11 TWh.

Räknat på en installerad kapacitet på 7,8 MW per vindmölla motsvarar det, om alla dessa projekt skulle förverkligas, att omkring 16 000 vindmöllor skulle byggas i de svenska havsvattnen med en årsproduktion över 500 TWh. Totalt var Sveriges elproduktion under 2021 cirka 166 TWh, varav vindkraften svarade för 27 TWh.

Som berättades i en tidigare artikel är en ordning för tillståndsprocesserna för havsvindkraften i Sverige under utarbetande. Gränsen mellan territorialområdet och den ekonomiska zonen innebär en rättslig gräns. Som framgår i artikeln har Svenska kraftnät en tidsfrist till den 15 juni för att redogöra för behovet av nya instruktioner för hanteringen av de nätanslutningsfrågor som är kopplade till havsbaserad vindkraft. Redan nu är regeringen i färd med sin prövning av sju havsvindkraftsparker.

Tobias Edfast, Svenska kraftnäts nätutvecklingschef, berättar att Svenska kraftnät i sitt arbete tar i beaktande de havsplaner, som havs- och vattenmyndigheten tar fram och som ska vägleda berörda aktörer som vill använda havsplaneområdet för till exempel vindkraftsparker. I februari i år antogs regeringen havsplaner för Bottniska Viken, Västerhavet och Östersjön.

”Från Svenska kraftnäts sida är en central fråga var det i ett systemperspektiv är lämpligt att ta in elen från havsvindkraften i kraftsystemet. Var är behovet av el störst, finns färdigt utbyggd nätkapacitet som vi kan använda? Hur stora insatser i tid och pengar behöver vi för att kunna bygga ut elsystemet så att elen verkligen kan flöda dit den ska”, frågar Tobias Edfast.

Det är viktigt att förstå, tillägger han, att elsystemet är fullt med tekniska komplikationer och begränsningar. Det rikstäckande stamnätet ser ut som det gör, och även de underliggande regionnäten ligger där de ligger. Nya ledningar kan givetvis dras, men ledtiderna är långa och tillståndsprocesserna osäkra. Och 2 GW/9 TWh el innebär ett gigantiskt tillskott för nätet att ta hand om.

”Kan vi snabbt få in ny produktion till områden, där vi inte behöver göra större investeringar i transmissionsnätet, väger det säkert tungt i tillståndsbedömningen”, säger Tobias Edfast.

Efter alla nedläggningar av kärnkraft och också annan produktion i södra Sverige är det kanske extra viktigt att få in el just där?
”Ja så är det ju. I södra Sverige behöver vi få in ny produktion, och just genom den nätkapacitet som frigjorts genom nedläggningarna bör vi kunna ta in rätt mycket havsvindkraft utan att göra några större förstärkningar. Södra Sverige har i dagsläget god inmatningskapacitet”, säger Tobias Edfast.

De sju aktuella ansökningarna på regeringens bord bör mot den bakgrunden ligga bra till för att i sinom tid få tillstånd.

Tobias Edfast är inte informerad om vilka ansökningarna är, men nämner att Svenska kraftnät i sitt arbete hittills konstaterat att ett antal havsvindkraftsparker ska kunna anslutas i södra Sverige: ”Vi räknar med att kunna använda mycket av den infrastruktur som redan finns på plats och dessutom en del nya ledningar som vi vet kommer att vara i drift inom några år.”

Tobias Edfast, nätutvecklingschef Svenska kraftnät.

Han bekräftar spekulationen i den tidigare artikeln att infrastrukturen utmed Hallandskusten kan vara en lämplig anslutningspunkt för vindkraftsel från Västerhavet. För vindkraften söder om Skåne utgör både Barsebäck och Karlshamn rimliga anslutningspunkter. Även området norr och söder om Oskarshamn, med den nätkapacitet som blev ledig efter de nedlagda reaktorerna där, ligger bra till.

Tobias Edfast kan inte ge någon säker prognos om när den första havsvindkraften kan driftsättas i södra Sverige. Saken beror på tillståndshanteringen, både för själva parkerna och för kablarna in till land. Men en rimlig gissning är slutet av 2020-talet.

När kan det bli aktuellt med havsvindkraft i Bottniska Viken?
”I Norrland ligger vårt huvudarbete på det pågående nordsyd-programmet, som syftar till en kapacitetsökning av transmissionen till södra Sverige. Med den på plats gissar jag att havsvindkraften blir en prioriterad fråga någon gång in på 2030-talet.”

Kunde elen överföras söderut i en sjökabel?
”Vi tittar alltid på olika investeringsalternativ. Blickar vi lite framåt, skulle en kabel kunna vara ett sådant alternativ. Också för att knyta ihop de havsbaserade parker som planeras i ett stråk hela vägen längs Bottniska Viken.”

Vindkraftsparker planeras också på den finländska sidan. Finns idéer om att samordna dem med de svenska?
”Det är en fråga för den mer långsiktiga planeringen. Vi har en samverkan med Fingrid om planeringen av havsområdena. Ett alternativ som skulle vara möjligt är att koppla ihop våra länder med en havsbaserad vindpark. På sikt ser vi säkert allt mer av den typen av lösningar. Danska Energinet tittar ju för sin del på renodlade energiöar i Nordsjön och kring Bornholm.”

Ska havsvinden kunna leverera stödtjänster också?
”Ja, absolut, det kommer att bli ett krav, både i fråga om vindkraften på hav och land.”

Kraven kan förmodas gälla både  frekvensreglering och spänningsstöttning.

Har ni en dialog med vindkraftsaktörerna i den här frågan?
”Det har vi. Dels på en övergripande nivå. Dels kommer detta att aktualiseras i kravställningen i varje enskild handläggning, när projekten når den fasen i processen”, säger Tobias Edfast.

4 Kommentarer
Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*

  1. Carl-Åke Utterström skriver:

    Det är fullständigt felaktigt att satsa på havsbaserad vindkraft. Inte ett enda projekt går med vinst och efter 10 år täcker de inte driftskostnaderna. Kashayar Farmanbar måste sätta in i detta ochinse realiteteten. En totalt grundlurad energiminister.

  2. Magnus Brunell skriver:

    Denna artikel belyser varför det INTE ska byggas vindkraftverk.
    https://ledarsidorna.se/2022/04/stoppa-fortsatt-utbyggnad-av-vindkraften-i-sverige/

    Et klipp ur artikeln:

    ”Politiker från de flesta av riksdagspartierna, upprepar i alla sammanhang vanföreställningen, att vindkraften behövs och är en viktig del av lösningen på landets energikris. En kris, som politikerna själva har skapat, genom det politiska fulspelet mot kärnkraften och genom att låta klimathotets apostlar, med hjälp av politiserade miljödomstolar driva igenom vindkraftsutbyggnadens onödiga våldtäkt på Sveriges natur och närmiljön för boende på landsbygden, som nu även drabbas av sänkta fastighetsvärden.”

  3. Johan Montelius skriver:

    ”där kärnkraftsnedläggningar frigjort mycket nätinfrastruktur”

    …. ja, det är till att se positivt på en kapitalförstöring utan like 🙂

    Hur länge skall vi hålla på med att subventionera utbyggnad av vindkraft och driva ut fungerande elsystem från marknaden. Skall vi fortsätta tills vi når upp i Tyska proportioner och är helt beroende av importerad gas?

    Är det något som södra Sverige ligger bra till för så är det ett dussin kärnreaktorer.

  4. Einar Fjellman skriver:

    Svenska Kraftnät har ju samma krav på all nytillkommen el som skall anslutas till nätet. Ny vindkraft måste bidra till driftsäkerheten i elsystemet och kunna erbjuda både tillgänglighet (kraftproduktion) och stabiliserande egenskaper. I en intervju den 6 april fick Svensk Vindenergis vd Daniel Badman samma fråga som Tobia Edfast i denna intervju och båda lämnar samma svävande svar. Kraven kommer att ställas men hur de skall uppfyllas lämnas i dunkel. De får upphandlas säger Badman. Edfast menar att kraven ”aktualiseras” vid ansökan.

    Ingen vindkraftexploatör lär nöja sig med den sortens oklarheter innan man påbörjar
    ett ansökningsförfarande. Frågan har hamnat hos regeringen som nu skall snickra ihop ett paket vars innehåll garanterar laglig, driftsäker och ekonomiskt försvarbar utbyggnad av enorma mängder ny vindkraft. Det blir ett bräckligt paket.

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har detta i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet