Snabb väg till eltransporter i Stockholm

Snabb väg till eltransporter i Stockholm

Analys- och teknikkonsultföretaget WSP har, på uppdrag av Ellevio, Scania, Vattenfall och Volkswagen, tagit fram en handlingsplan om hur transporterna i Stockholms innerstad kan elektrifieras till 2030. Fordon, elnät och laddinfrastruktur är tre nyckelområden.

När det gäller laddinfrastrukturen behövs det en kombination av normalladdare, som kan installeras i hem och arbetsplatser, och snabbladdare. Utvecklingen inom det sistnämnda sker snabbt och i år väntas de första snabbladdare med en laddningstid på fem minuter komma i bruk.

I teorin räcker det med endast 70 snabbladdare, vilket ungefär motsvarar det totala antalet pumpar som finns vid bensinstationerna i Stockholms innerstad idag, för att försörja alla transporter i Stockholms innerstad med el år 2030. Detta förutsätter dock att alla fordon kan laddas med 350 kW.

Men i praktiken kommer snabbladdare inte att vara hela lösningen. Dels kommer inte alla fordon att kunna laddas med 350 kW och det skulle bli trångt om alla fordon ska laddas med ett fåtal laddare. Snabbladdare behöver placeras där elnätet har hög kapacitet, exempelvis direkt på det regionala elnätet, annars kan det uppstå brist på el när många vill ladda samtidigt.

Rapporten visar att det år 2030 behövs cirka 21 450 normalladdpunkter. En kombination av både snabbladdning och normalladdning kommer vara lösningen för styra laddningen bort från höglastperioder.

Det viktigaste för att öka antalet laddare är samordning och handlingsplaner som kommunen tar fram tillsammans med näringslivet, enligt Måns Norlin på WSP som varit projektledare för rapporten.

Måns Norlin

– Den största kostnaden är att gräva i gatorna. Det handlar om att man måste sätta upp så många laddstolpar som möjligt när man ändå gräver. Det behövs samordning mellan de som ska sätta upp stolparna, de som är nätägare, de som gräver och de som ger tillstånd att gräva i gatan. Så det handlar både om samordning och om att ge subventioner för att lösa det här, säger han.

Samordningen behöver Stockholm stad ta huvudansvar för, enligt Norlin. Exempel på förslag som återfinns i handlingsplanen är att det ska bli billigare för elbilar att parkera i städer och att det ska ställas krav på laddstolpar i nybyggnation. Andra styrmedel som föreslås är en premie för ellastbilar och lägre trängselskatt för elfordon.

När det gäller elnätet så har det påbörjats förstärkningar av stamnätet in mot Stockholm, dessa bedöms vara klara 2027. Kapacitetsförstärkningar i stadens region- och lokalnät är redan igång. Orsaken till behovet av förstärkningar är inte i första hand elektrifieringen av transportsektorn, utan snarare fler bostäder och infrastrukturprojekt som utbyggnad av tunnelbanan och förbifart Stockholm. Lösningen för att hantera elfordonsladdningen är att styra när laddningen sker och här är smarta elnät svaret.

– Nu är effekttoppen när folk kommer hem från jobbet vid femtiden. Men styr vi så att hälften av bilarna börjar ladda på natten jämnar vi ut effekttopparna över dygnet. Exempelvis skulle du kunna koppla in bilen i väggen samtidigt som det öppnas en app där du får ett förslag om bilen ska vara laddad till klockan 07 imorgon. Därefter kommer det smarta elnätet välja när bilen ska laddas, säger Norlin.

Med smarta elnät kan bilen även kunna fungera som ett ellager som ger el till nätet när det finns behov.

Lokal elproduktion i fjärrvärmeverken  är en annan åtgärd som kan underlätta som alternativ till stamnätskapacitet. Smartare användning och den kapacitetsförstärkning som pågår nu, de pågående investeringarna i regional och lokalnätet i Stockholm är de största sedan 70-talet, gör att de regionala och lokala elnäten kan klara en ökad elektrifiering av transportsektorn..

Även på fordonsidan händer det saker. Volkswagen planerar att lansera en elbil 2020 med 50 mils räckvidd som ska ha samma pris som en dieselbil, och då är bonusen från bonus-malus systemet inte medräknad.

Måns Norlin på WSP uppmanar politikerna att ta chansen.

–  Här sträcker näringslivet ut en hand till politiken och säger ’låt oss göra det gemensamt så kommer vi få mycket större samhällsekonomiska effekter’. Med elektrifierade transporter får vi renare luft och lägre bullernivåer i städerna, det ger platser för uteserveringar och fler bostäder, säger Norlin.

***

Rapporten presenteras den 3 julil på ett seminarium under politikerveckan i Visby.

 

 

 

 

 

1 Kommentar
Elias Rosell
Av Elias Rosell
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Erik Johansson skriver:

    “I teorin räcker det med endast 70 snabbladdare, vilket ungefär motsvarar det totala antalet pumpar som finns vid bensinstationerna i Stockholms innerstad idag, för att försörja alla transporter i Stockholms innerstad med el år 2030. Detta förutsätter dock att alla fordon kan laddas med 350 kW”

    En väsentlig detalj är hur långt man kommer på varje tankning. Att det skulle räcka med 70 snabbladdare förutsätter att man “tankar” lika ofta med elbil som med en bil med förbränningsmotor. Detta är knappast fallet.