Smarta elnät – är det om kylskåp?

Smarta elnät – är det om kylskåp?

Jag har lagt märke till att smarta elnät till stor del handlar om flexibel elanvändning. Såsom med kylskåp och frysar. Det är viktigt men ibland tycker jag att själva elnäten glöms bort i sammanhanget.

Elnäten är centrala för mer el från sol och vind. Det gäller alla spänningsnivåer, inklusive ett framtida transeuropeiskt och kanske transkontinentalt elnät. Här är det viktigt med rätt förutsättningar för utvecklingen. I EU:s tredje elmarknadsdirektiv påtalas att tillsynsmyndigheterna ska säkerställa ”lämpliga incitament att öka effektiviteten, främja integrationen av marknaden och säkra leveranser samt stödja forskningsverksamheten på området”. Det är bra. 

Den här veckan samlas experter på smarta elnät i Stavanger. Förutom de från USA som inte kunde åka av kända skäl. Arrangör är ISGAN – International Smart Grid Action Network – som initierades av USA:s dåvarande energiminister Steven Chu. Sverige är aktiv inom ISGAN.

Mötet inleddes med ett seminarium med fokus på själva elnäten. Goda exempel gavs. Från Kanada beskrevs en lösning där elmontörer dirigeras till rätt ställe i elnätet när en trädgren eller liknande kommit för nära en luftledning. Detta redan innan ett elavbrott inträffar. Känsliga instrument registrerar händelsen automatiskt. Via en karta på mobiltelefonen eller läsplattan får personalen veta var risken finns och vilken typ av fel det kan handla om; i exemplet ett föremål som kommit för nära en spänningsförande lina.

Elavbrott kan förhindras med teknik för smarta elnät. Teknik för smarta elnät kan också öka kapaciteten i elnäten. Detta genom att använda elnäten närmare de verkliga gränserna för överförd effekt. Med bibehållen leveranssäkerhet. Sedan brukar tekniker för högspänd likström räknas till smarta elnät. En alltmer central teknik. Personligen gillar jag det internationella standardiseringsorganet IEC:s definition av smarta elnät ”Smarta elnät är elektriska energisystem som utnyttjar informations- och styrteknik…”. Översättningen finns på svenska Wikipedia.

Hur var det då med kylskåpen? Visst är det viktigt att kunna styra användningen av el för att balansera variationer i el från bränslefri elproduktion. Kylskåp kan användas men intressantare är i förstone flexibel elanvändning inom industrin, fastigheter och energikrävande utrustning hemma som varmvattenberedare och värmepumpar. Men vi ska inte heller glömma de allt viktigare elnäten!

Magnus Olofsson
Vd Elforsk och Värmeforsk

Referenser: http://www.regeringen.se/sb/d/14479/a/165290 http://sv.wikipedia.org/wiki/Smarta_elnät

4 Kommentarer
Av Magnus Olofsson
tekn dr i elektriska energisystem
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Carl Erik Magnusson skriver:

    Ett smart elnät har inmatningspunkterna väl befolkningsgeografiskt fördelade. Norrland har god tillförsel från vatten, vind och framöver av ny finsk kärnkraft på andra sidan Kvarken. Sydsverige och Östersjöområdet behöver fler inmatningspunkter för elektrisk effekt. Varför inte tänka sig ersätta Karlshamnsverket med nya reaktorer – där finns infrastrukturen, berggrunden är stabil, där finns Polenkabeln, från Blekinge är det tänkt att bygga förbindelse med Baltikum. Blekinge och östra Skåne behöver satsningar också arbetstillfällen. En genomtänkt satsning på ett väl fungerande distributionsnät; ett smart nät Vad är problemet? Kanske ett riksdagsbeslut? Men man ändrade ju beslutet om att all kärnenergi skulle vara borta 2010. Kanske politiskt mod. Eller bara irrationell rädsla?

  2. Lars Wiegert skriver:

    Man kan också spara pengar genom att bättre använda den infrastruktur som redan finns. Öka produktionen genom att byta ut gamla kärnkraftverk mot nya, inklusive Barsebäck. Det är så det befintliga stamnätet ju är uppbyggt för att ta hand om och distribuera effekten.

  3. Anders Kjellström skriver:

    Det är rätt skit i kyl och frysskåp, det som skall styras i villor är värmesystem och värmepumpar!

  4. Patrik Björnström skriver:

    Hushållsel och mikroproducerad el i all ära, och stamnätet har onekligen en nyckelfunktion. Stamnätet måste byggas ut och förstärkas, men det måste göras även på lägsta nivå.
    Två nyckelfaktorer kan vara en del av lösningen för våra utmaningar: Efterfrågeoptimering och integrerad kontroll av spänning och effekt. Den gemensamma nämnaren är smarta elnät. Med prissättning i realtid och kvalificerad mätteknik går såväl energin som systemet i sig självt att nyttja på ett effektivt sätt.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet