”Slopa elskatten för elektrifiering och ökad rättvisa”

När vi nu ska elektrifiera Sverige, samt försöka tackla en ökande ekonomisk ojämlikhet, vore det bra att fundamentalt förändra beskattningen av el, skriver Mats Nilsson. En enkel åtgärd för att få fler människor att använda elektricitet är att sänka priset genom att slopa elskatten, menar han.

Staten vill elektrifiera Sverige. Elpriserna har senaste tiden ”rusat”. Hur får vi ihop den ekvationen? Högre priser leder till lägre konsumtion på de flesta marknader, så ock på elmarknaden. Sverige har dessutom ett av världens högsta skattetryck. Det finns en enkel lösning för att påskynda elektrifieringen och få en rättvisare fördelning av skattebördan. Slopa elskatten.

I dessa budgettider med löften om miljarder i satsningar och skattesänkningar (om jag har förstått det rätt är det bara Vänsterpartiet som vill höja skattetrycket i årets budget) är det värt att diskutera beskattningen av el. Tyvärr förekommer den diskussionen idag bara när vi diskuterar egenproducerad el (solpaneler). Det senare innebär ytterligare ett samhällsekonomiskt problem vilket jag kommer att återkomma till.

Skatter finns för att Staten behöver pengar för sin verksamhet. Desto mer statlig (och kommunal) verksamhet ju större blir behovet av skatter. De skatter som staten tar in för att finansiera sin verksamhet benämns fiskala. De flesta ekonomer är överens om att skatter snedvrider enskilda marknader. Till exempel gör en skatt på arbete att det arbetas ”för litet”, en skatt på vatten att vi konsumerar för litet vatten, etc. Det är därför viktigt att de fiskala skatterna tas in på ett sådant sätt att de totalt sett har en så liten marknadspåverkan som möjligt. Det finns idag ingen seriös politisk diskussion om vi ska ha en välfärdsstat eller inte. Det som diskuteras är möjligen storleken på statsapparaten, och i viss mån vilka verksamheter staten ska vara inblandad i.

Det ovanstående, att skatter genom att höja priset, också styr marknader, är i vissa fall bra och kan faktiskt öka samhällets ekonomiska effektivitet. Miljöskatter är sådana styrande skatter. Ibland är priset på enskilda varor och tjänster för lågt utan skatt. Ett bensinpris utan skatt skulle idag knappast motsvara den samhällsekonomiska kostnaden för miljökonsekvenserna av att vi kör bil. Även om jag blir impopulär bland studenter när jag säger det så vore en försäljning av alkohol utan skatt fel. En högre alkoholkonsumtion får samhällsekonomiska konsekvenser som ofta inte är önskvärda. Att situationen är komplex inses dock av att nyttan av möjligheten av att kunna transportera sig på landsbygden eller av vin på en romantisk middag, en femtioårsfest eller till söndagssteken kan vara stor. Dagens höga elskatt styr dock bort elkonsumtion när vi vill elektrifiera Sverige.

Skatter kan ha den egenskapen att de slår hårdare på fattiga än på rika. De så kallade ”syndskatterna” på tobak och alkohol är sådana. Denna så kallade regressiva effekt beror på att skatternas andel av inkomsten blir större i de lägre inkomstskikten. Skatten på den för ett drägligt liv helt nödvändiga produkten el är också regressiv.

När vi nu ska elektrifiera Sverige, samt försöka tackla en ökande ekonomisk ojämlikhet vore det bra att fundamentalt förändra beskattningen av el. Här vill jag ge mitt stöd till solelslobbyn som vill ha bort skatten på egenproducerad el. Men vi måste gå steget längre. Att bara ta bort skatten för egenproducerad solel skulle vara att ta från de fattiga och ge till de rika. Det är de som har en fastighet som kan bygga solpaneler och undvika skatten. En förmögen fastighetsägare på Djursholm skulle alltså få en lägre skatt medan lägenhetsinnehavarna i Skarpnäck fortsatt levde under det ganska höga skattetryck vi har på elkonsumenterna. Att vi dessutom subventionerar solpanelerna ökar denna samhälleliga orätt.

En bra skatt ska ha legitimitet. En ordentlig skattereform bör också ta hänsyn till en förändrad verklighet. Vi vill att samhället i stor utsträckning ska elektrifieras. En enkel åtgärd för att få fler människor att använda elektricitet i nya applikationer såsom transporter är att sänka priset på el. Tag bort skatten. Detta skulle också leda till en rättvisare prisbildning på elen då även de som inte har de ekonomiska resurserna att producera sin el skulle få en lägre elräkning.

Professorerna Kriström och Brännlund[1] visade i en utmärkt studie förra året att ovanstående reform med lätthet kan finansieras genom en förändrad momsbeskattning. Välfärdsstaten skulle lämnas orörd men medborgarna skulle möta en vettigare och mer tidsenlig beskattningsstruktur. En modern miljöengagerad regering med ambitioner om ett rättvist samhälle kan således slå två flugor i en smäll. Slopa elskatten.