Sex år för att få tillstånd att bygga värmeverk

Sex år för att få tillstånd att bygga värmeverk

Projektet låg helt i linje med regeringens energipolitik, men det räckte inte. Det tog sex år för Lunds Energikoncernen att få tillstånd att bygga Örtoftaverket.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Det här är första delen i en serie artiklar där Second Opinion belyser tillståndsprocessen.

Del 2. Tillstånd för sex vindkraftverk – processen inne på sjätte året
Del 3. Två och ett halvt år för tillstånd att förbättra säkerheten i damm
Del 4. Näringsdepartementet: ”Vi vill få till en regelförenkling över lag”

 

Lunds Energikoncernen bedömde att det fanns alla förutsättningar att bygga ett bioeldat kraftvärmeverk för att bland annat förse 50 000 hushåll i Lomma, Eslöv och Lund med fjärrvärme. Så 2006 lämnade Lunds Energikoncernen in en ansökan om att bygga kraftvärmeverket i Örtofta i Eslöv. Året därpå godkände mark- och miljödomstolen ansökan. Beslutet överklagades dock omgående av de kringboende som var motståndare till bygget. 
Miljööverdomstolen gick på de överklagandes linje och gick emot mark- och miljödomstolen. Anledningen till att man inte gav tillstånd till att bygga kraftverket var att ansökan innehöll för få alternativa platser till var kraftverket skulle kunna byggas. Lunds Energikoncernen valde då att inte ta ärendet vidare till Högsta domstolen (HD), för av tidigare erfarenhet visste de att ärendehanteringen skulle ta för lång tid.

Ett problem i den här delen av Sverige är att det är tätbebyggt och svårt att hitta alternativa platser då konkurrensen om marken är stor. För Örtoftaverket fanns dessutom behovet av nära anslutning till stambana och stamnät och att koppla till fjärrvärmenätet. Hänsyn måste samtidigt tas till natur- och kulturvård, friluftsliv och åkermark. Utifrån detta var det svårt att hitta alternativa platser.

– Vi hade utrett ett antal lokaliseringar varav ett fåtal var lämpliga och det var dessa lämpliga som var för få. Övriga anmärkningar i vår ansökan kunde vi justera. I västra Skåne är det stor konkurrens om marken och det är svårt att hitta alternativa placeringar. Då förutsättningen var att koppla anläggningen till fjärrvärmenätet var vår radie bara några mil, säger Peter Fogelklou, senior advisor på Lunds Energikoncernen.

Under perioden som ansökan hade behandlats förändrades strukturen för överklagandena. Även miljööverdomstolen hade nu rätt att inte ge prövningstillstånd. Därför avvaktade Lunds Energikoncernen till 2010 och lämnade då in en helt ny ansökan där fler alternativa platser till var kraftverket skulle kunna byggas beskrevs. Miljödomstolen gav återigen tillstånd till bygget. Beslutet överklagades till Miljööverdomstolen som ansåg att det som överklagats hade behandlats och gav därför inget prövningstillstånd och hösten 2011 gav HD inget prövningstillstånd för att överklaga Miljööverdomstolens hantering av ärendet och därmed gäller miljööverdomstolens dom.

Att tillståndsprocessen tog så lång tid förvånar Peter Fogelklou.
– Hela den här processen tog orimligt lång tid, vi hade trott två, max tre år. Vi var övertygade om att hela anläggningen var rätt då vi byggde ihop den med fjärrvärmenätet, använde biobränslen, kunde samverka med en industri på platsen och bidra till mer elproduktion som behövs efter stängningen av Barsebäcksverket. Som helhet var det ett koncept som låg i tiden och följde regeringens riktlinjer, vi trodde inte att miljödomarna skulle gå emot oss, säger han.

Den parallella processen där detaljplanen också ska ändras gick planenligt och godkändes av såväl Eslövs kommun, länsstyrelsen som regeringen. Den processen inleddes samtidigt med miljötillståndet och var klar drygt två år snabbare.

2 Kommentarer
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Peter Fogelklou, Lunds Energikoncernen skriver:

    Bolagets kommunikation i starten är inte något vi är stolta över, på den punkten har Du helt rätt.

    När jag säger att detaljplanen gick enligt plan så innefattar detta att vi räknade med att den skulle kräva viss tid. Jag uttalar mig om vår bedömning av vår plan och tidsåtgång eftersom det är detta som hela artikeln om tillståndsfrågan handlar om.

    Vi har valt att bygga i två etapper för att förseningarna påverkade bedömningen av kostnadsbilden över tid med olika konjunkturer. Ibland till vår fördel med ökad konkurrens om ordrar bland leverantörerna, ibland det motsatta. Ibland finansiell oro ibland stark finansieringssituation.

    Peter Elfman beskrivning av hur bolaget sett på de kringboende är hans och hur han upplevt detta kan bara han beskriva. Däremot har jag inte den bild han målar upp vad gäller kunnigheten hos våra grannar i Örtofta. Jag har mött er ett antal gånger och har respekt för era ståndpunkter. Detta inte minst eftersom jag själv tvingats flytta två gånger till följd av etableringar av olika typer av verksamhet.

    Detta minskar dock inte problemet med långa tillståndsprocesser som försvårar omställningen av energisystemet som ligger i alla medborgares intresse.

  2. Peter Elfman skriver:

    Jag är en av de som överklagade och ledde motståndet mot detta kraftvärmeverk. Läser med förvåning denna artikel, en del stämmer inte: Citat”Vi var övertygade om att hela anläggningen var rätt då vi byggde ihop den med fjärrvärmenätet, använde biobränslen, kunde samverka med en industri på platsen och bidra till mer elproduktion som behövs efter stängningen av Barsebäcksverket. Som helhet var det ett koncept som låg i tiden och följde regeringens riktlinjer, vi trodde inte att miljödomarna skulle gå emot oss, säger han.

    Kommentar: Bolagets usla kommunikation vid starten 2005 retade upp närboende. Nuförtiden är folk inte dummerjönsar utan pålästa. Bolaget trodde de med lokala politikers hjälp skulle få igenom detta smidigt, de hade inte räknat med att det är nya tider då folk läser på och ifrågasätter. Vi vann därmed mot bolagets ”Men in black” i Miljööverdomstolen 2008, amatörer mot bolagets betong!Vi fick därmed igenom en hel del krav som bolaget inte självmant skulle komma på.

    citat:
    ”Den parallella processen där detaljplanen också ska ändras gick planenligt och godkändes av såväl Eslövs kommun, länsstyrelsen som regeringen. Den processen inleddes samtidigt med miljötillståndet och var klar drygt två år snabbare.”

    kommentar Detaljplaneförfarandet gick INTE planenligt, vi överklagade och pressade kommunen,även detaljplanen blev försenad. Vi fick därmed igenom en hel del krav som bolaget inte självmant skulle komma på.

    Sammanfattningsvis. Bolaget bygger nu inte en hel anläggning som planerat, halmpannan blir inte av, vårt motstånd gav resultat, halmtransporterna undviks nu i det hårt miljöbelastade Örtoftaområdet. Huvudansvariga för förseningen är Jan Samuelsson, Tony Hansson (s) och Cecilia Lind (s), de agerade arrogant som om vi som bor här inte förstod vårt eget bästa, en anledning till att bla jag själv blev mycket uppretad , jag bokade sockebrukets matsal, jag gick ut i minusgraderna i februari 2006 och la ut kallelse till vår motståndsgrupps första möte, det kostade bolaget kanske 300miljoner kr.
    Ett kommunägt bolag som inte förstår att folk i en by är högutbildade på ett par dagar kan organisera sig och bilda ett eget ”konsultbolag”, dt bolaget går inte bra.

    Peter Elfman MSc Chemical Engineering

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet