CoordiNets andra säsong är igång. Nu står nya leverantörer av effektflexibilitet redo att bidra till vinterns nätkapacitet i Uppsala, Skåne och på Gotland. Bakom beredskapen finns utvecklare, operatörer och elkunder på väg att utforska hittills okända delar av elnätet.

Den 2 november startade budgivningen för flexibilitetstjänster för de tre marknadsområdena Uppland, Gotland och södra/västra Skåne. Aldrig tidigare har så många olika flexprodukter deltagit på dagen före-marknaden för storskalig effektflexibilitet endast med utgångspunkt i de lokala och regionala elnätens tillstånd i realtid. Nytt för i år är även handel på intradagsmarknaden.

Bild: I Roma Sockerbruks gamla fabrik finns idag CoordiNet-deltagaren Gotland Whisky.

– Vi rör oss in på helt nya systemtekniska områden i elsystemet där ingen hittills har varit, säger Yvonne Ruwaida, projektledare för CoordiNet på Vattenfall Eldistribution som leder EU-projektets svenska demonstration.

– Det kräver nya driftsverktyg och helt nya samarbeten. Ingen enskild aktör sitter med lösningen så projektet är ett enda stort grupparbete.

Större buffert i år
Fram till och med mars 2021 kan 32 föranmälda leverantörer bidra med tillsammans 290 MW extra kapacitet. Enbart i E.ON Energidistributions nu utökade områden i Skåne finns nu en anmäld buffert på 115 MW flex från 14 aktörer, nästan dubbelt så mycket som under förra vintern.

− Det är unikt att så många olika typer av flexibilitetsleverantörer deltar på storskaliga demonstrationer av flexibilitetsmarknaden, säger Christoffer Isendahl, projektledare för CoordiNet på E.ON Energidistribution.

I Vattenfall Eldistributions områden i Uppland och på Gotland deltar 11 respektive 3 leverantörer. Den mest utmärkande är kanske Gotland Whisky som under kommande kalla timmar ska bidra till att reducera trängseln i det gotländska elnätet. Flexibel kapacitet kan också införskaffas från aktörer som startar ny elproduktion, säger Christoffer  Isendahl.

Christoffer  Isendahl

Bygger ny it-struktur
Syftet med CoordiNet är att elnätsbolag ska lära sig att köpa in flexibilitet som kan komplettera och koordineras med övriga spot- och balansmarknader. Det låter som en enkel match för spetskunniga elnätskonstruktörer men enligt Yvonne Ruwaida kräver uppbyggnaden av en ny flexmarknad ”otroligt mycket mer” än att enbart etablera ännu en traditionell elmarknadstvilling. Nere på detaljnivå får de nya flextjänsterna olika värden och funktioner i nätplaneringen utifrån vitt skilda förmågor och nyttor i nätet.

E.ON Energidistribution har utvecklat projektets driftplattform med verktyg och funktioner för all datainformation som behövs för att snabbt avropa aktuell flexprodukt. Hanteringen av alla nya strömmande mätdata kräver en helt ny it-infrastruktur och planeringen inför nästa leverans måste ha specialkonstruerade lastprognoser som inte bara kan kopieras från annan nätdrift. Till detta kommer lokalanpassade funktionaliteter och värderingar.

– Systemet ska hantera stora mängder data som vi normalt inte samlar ihop på det här viset, så det behövs både ny kunskap och nya rutiner ute i elnätsorganisationen och hos flexibilitetsleverantören. Utan ”flexverktyget” kan elnätet inte avropa det som erbjuds, säger Yvonne Ruwaida.

Olika nät styr tillsammans
Man har också fått utveckla en marknadsdesign som kan hantera flexprodukter mellan olika vertikala nätnivåer men också mellan olika elnät, något som bokstavligt talat spränger gränser. Både i Uppsala och inom projektet sthlmflex i Stockholmsområdet kräver hanteringen av ny flex över ett större geografiskt område ett unikt samarbete med intilliggande elnät att man får tillgång till delar av deras nätdrift.

– För att få kontroll på leveransen av den tjänst vi köper in som levereras via ett annat elnät behöver vi komma åt information som berör vår egen drift och nätplanering. Med inköp av flexibilitet krävs en helt ny nivå av koordinering med andra nätägare, säger Yvonne Ruwaida.

Aggregering kan underlätta
Flexibiliteten kommer från vitt skilda aktörer, från större tillverkningsindustrier och fastighetsbolag till enskilda villakunder med värmepumpar men också energibranschens egna anläggningar. Deltagarna väljer själva om de vill bli aggregerade och i Uppsala har en handfull större fastighetsägare med värmepumpar valt att aggregeras av Ngenic då egen styrning och kompetens skulle kräva för stora resurser.

Yvonne Ruwaida

Med automatiserad aggregering kan anläggningar ligga online och ständigt buffra flexibilitet mot elsystemet. Det blir lättare för termiska småkunder som villor att agera tillsammans, även på intradagsmarknaden då värmepumparnas tekniska rörlighet gör att flexibiliteten snabbt kan avropas. För köp av kapacitet på regionnätsnivå fokuserar CoordiNet dock på dagen före-handel.

Pengar inte allt
Ju större aktörer ju mindre automation. Industriföretagen har manuell reglering av sin förbrukning men även för större energiproducenter är det inte gjort i en handvändning att utveckla automatisering på en ny flexmarknad. Kraftvärme kan vara svårare än reservkraft. Inför kommande säsong har CoordiNet 8 MW flexibilitet från Region Uppsalas reservkraftverk i sin portfölj.

Leverantörerna kan ha olika motivation till att delta på en flexmarknad, berättar Yvonne Ruwaida. Engagemanget handlar inte enbart om pengar men också om viljan och nyttan av att bidra till större klimatnytta genom ett mer effektivt energisystem, menar hon. På den termiska sidan kan temperaturen ofta sänkas med hjälp av smart styrning utan att komforten påverkas. För offentliga verksamheter kan det ligga klimatpolitiska motiv bakom flexet.

Samhällets ansvar
I CoordiNet har man sett att de initiala kostnaderna för att gå med som leverantör har varit en bromskloss för det praktiska engagemanget. För att höja incitamentet har man upprättat en tillgänglighetsersättning – så kallad cascade funding baserad på ett EU-stöd till företag som bedriver ”digital innovation”.

– Leverantörerna får en mindre summa pengar per avrop men för en del aktörer och framförallt i den pilotfasen vi befinner oss i behövs någon form för garanterad ersättning för det arbete de lägger ned på förberedelser och administration. Det har inneburit att fler har kunnat delta, säger Yvonne Ruwaida.

Den övergripande utmaningen hänger inte på tekniken men att det måste finnas en affärsmodell för utvecklare av bland annat automatiserade lösningar men också för verksamhetens planering och drift av effektflexibilitet. Där har politiken och samhällsplaneringen ett stort ansvar, menar Ruwaida.

Gemensam syn behövs
Till våren 2021 blir det utvärdering av säsong två. Arbetet med att skapa principer för vilka typer och vilken mängd flexibilitet som kan användas var, av vem, när och hur utgör emellertid så många parametrar att det redan har planerats en tredje säsong till nästa vinter 2021/2022.

När marknader och system är på plats blir utmaningen att kommunicera nyttan ut mot samhället och politiken. Ett allt mer integrerat och cirkulärt energisystem kräver systemförståelse hos fler än enbart det lokala nätbolaget.

Hos nätbolagen är det också en utmaning att förstå och värdera effektflexibilitet i nätplaneringen och elnätsaffären, där det behövs en gemensam syn i branschen. Därför är CoordiNet också ett bredare bildningsprojekt, menar Yvonne Ruwaida.

– Varför och hur man frigör kapacitet i elnäten måste i framtiden vara en självklarhet för både kommuner, det lokala näringslivet och andra aktörer som kommer att få helt nya roller som leverantörer av flexibilitet, säger Yvonne Ruwaida.

* * *

Europeisk spets: CoordiNet är ett EU-finansierat Horizon 2020-projekt i tre länder med tio siter för demonstration av flexibilitetsmarknader. Den svenska grenen leds av Vattenfall Eldistribution tillsammans med E.ON Energidistribution och Svenska Kraftnät. Vattenfall Eldistributions projekt går i Uppsala och på Gotland. E.ON Energidistribution tar hand om södra och västra Skåne med sin handelsplats SWITCH, där man också har utvecklat CoordiNets tekniska flexverktyg och marknadsplattform.