Sanslösa vinster för danska energihandlare

Sanslösa vinster för danska energihandlare

Energihandelsbolagen i Danmark gjorde i fjol en sammanlagd vinst på osannolika 79 miljarder kronor – trots att de genom sina affärer drev el- och gaspriserna nedåt. En central faktor är den volatilitet som följer av vindkrafts- och solkraftsproduktionen. I Danmark förs nu en debatt om bonusarrangemangen i branschen. ”En trader som kan få obegränsad bonus är en mycket farlig person för företaget”, anser elmarknadsveteranen Anders Plejdrup Houmøller.

De danska energihandlarna gjorde enorma vinster under 2022. Från nivån 1,9 miljarder svenska kronor 2018 steg den samlade vinsten för de danska energihandelsbolagen till 8,7 miljarder 2021 och otroliga 79,4 miljarder kronor under 2022 (omräknat till svenska kronor enligt genomsnittlig växelkurs för respektive år).

Bild: Anders Plejdrup Houmøller, med bland annat fyra olika akademiska examina i bagaget, var 1998-2010 chef för Nord Pools danska avdelning. Sverige känner han bland annat efter en tid som gästforskare på Chalmers och genom utbildningsuppdrag för Energimarknadsinspektionen. Genom åren har han verkat som utbildare och konsult i 46 länder.

För de fem största energihandelsbolagen var fjolårsvinsterna de här: Danske Commodities 20 miljarder, Energi Danmark 16,2 miljarder, In Commodities 14,6 miljarder, Centrica Energy Trading 8,3 miljarder och MTF Energy 6,1 miljarder svenska kronor.

Ett mått på proportionerna ges av att den samlade vinsten hos In Commodities under 2022 var 123 miljoner svenska kronor per heltidsanställd. Medeltalet för samtliga danska energihandelsbolag var 31 miljoner svenska kronor per anställd.

Hur är detta möjligt?

Anders Plejdrup Houmøller, veteran på den danska elmarknaden och efterfrågad utbildare i elmarknadsfrågor, ser förklaringen i en unik dansk kompetens och de senaste årens extrema volatilitet i energipriserna – det senare en förutsättning för att kunna göra vinster av den nämnda storleksordningen.

”Det här verkligen en dansk specialitet”, säger han. ”Pionjären var Henrik Lind, som i sitt företag Danske Commodities började handla el över nationsgränserna 2004. Henrik var väldigt duktig och tjänade väldigt mycket pengar. Hans företag blev en skola för många unga traders som sedan varit med och utvecklat andra energihandelsföretag.”

Som ett resultat har Jyllandsstäderna Aarhus och Aalborg blivit en hub för den europeiska energihandeln. De elva största danska energihandelsbolagen med tillsammans omkring 1 300 medarbetare har alla sina huvudkontor i någondera staden.

”Många människor i den här huben är väldigt duktiga, specialister inte bara på trading utan också på den mjukvara som behövs, till exempel för algoritmisk trading. Förmodligen finns det bästa kompetensen i saken i Europa just här”, säger Anders Plejdrup Houmøller.

Hur mycket handlar de här bolagen med el och hur mycket med gas?

”Ja, det vill de inte säga. Men generellt ägnar sig de mindre företagen åt elhandel på spot- och intradagsmarknaderna, medan de stora också handlar el på terminskontrakt och på gasmarknaden. De här senare marknaderna är väldigt kapitalkrävande genom de stora garantier som måste ställas ut av aktörerna.”

Att året 2022 blev så extremt lönsamt hör ihop med den perfekta storm som gavs av det ryska leveransstoppet av rörbunden naturgas, den i övrigt ansträngda gasmarknaden och den knapphet i elproduktionen som följde på torkan och på de franska kärnreaktorer som låg nere.

Det energihandlarna normalt tjänar mest på är ändå de växlingar i elpriset som framför allt hör ihop med vindkrafts- och solkraftsproduktionen.

”I fråga om vindmöllor och solceller kan du inte förutse hur mycket de kommer att producera, du behöver hela tiden följa produktionskurvorna. Nya väderprognoser kommer var tredje timme. Det finns numera programvaror som handlar automatiskt baserat på prognosförändringar.”

Enbart i Sverige kan det numera skilja 2 000 megawatt mellan prognostiserad och faktisk vindkraftsproduktion…

”Och på något sätt ska detta korrigeras. Om ingen annan gör det, står Svenska kraftnät med problemet. Min mening är att trading-bolagen hjälper genom att korrigera handelssystemet på plats. När problemet når fram till driftsteamet är det inte lika illa ställt som det annars skulle vara. Totalt sett bidrar traders till sänkta elpriser”, säger Anders Plejdrup Houmøller.

Och blir på köpet ofta väldigt rika…

”De blir rika därför att elpriserna och gaspriserna är felaktiga. Där det finns fel prissignaler, där kan du tjäna pengar på att korrigera dem. På grund av paniken på de europeiska el- och gasmarknaderna 2022 var priserna ofta helt fel.”

Finns det ingen annan metod att dämpa volatiliteten?

”Det finns ingen bra metod för det. I takt med att du får väldigt mycket vind och väldigt mycket sol i systemet växer volatiliteten. De enda motåtgärderna är mer pumpkraft och fler batterier. Till exempel i Tyskland blev i fjol 430 megawatt batterikapacitet installerad för elmarknaden. Men inte heller det räcker tillräckligt långt.”

De stora pengarna inom energihandeln har väckt debatt i Danmark, bland annat gällande de stora bonusar som blivit aktuella för en del av energihandelsbolagens medarbetare. Detta bland annat efter en artikelserie av mediet Finans om tre fall inom Energi Danmark där bonusutfallet för 2022 blev 250-300 miljoner danska kronor, per person.

Företagets styrelse vägrade att godkänna utbetalningen av bonusarna, som avtalats av vd:n. De tre medarbetarna suspenderades, varefter även vd:n slutade.

Efterspelet är på gång där de suspenderade förklarat att de tar saken till rätten för att få ut sina bonusar. ”Det är fråga om tre av landets bästa traders, som har skött sina jobb samvetsgrant och hela tiden agerat lojalt mot sin arbetsgivare”, förklarar deras advokat, medan motparten efter en juridisk genomgång av saken hävdar att bonusar i denna storleksordning står i strid med avtalsparternas förutsättningar och att det inte är ett redligt handlingssätt att göra avtalen gällande.

Ett annat uppmärksammat bonusexempel gäller bolaget Norlys Energy Trading, etablerat så sent som 2020. Generösa bonusarrangemang, en del utan takbelopp, ingick till en del i den aggressiva värvningen av medarbetare. Hösten 2022 började företagsledningen reagera över de växande bonusbeloppen. Bland annat sades medarbetare upp och erbjöds återanställning med nya bonusavtal med takbelopp.

”Det här var ett krav från ägarkoncernens sida. Bonusarna nådde en nivå som vi inte haft fantasi att föreställa oss”, enligt vd:n Niels Duedahl i en intervju.

Anders Plejdrup Houmøller har sin hållning klar:

”Det är helt galet med de här enorma bonusarna. De professionella gamla bolagen – gamla betyder att de har varit över 15 år på marknaden – erbjuder inte bonus utan takbelopp. En trader med sådana bonusvillkor kan frestas att ta väldigt stor risk med företagets pengar. Går det dåligt, är det företagets pengar som förloras. En trader som kan få obegränsad bonus är en mycket farlig person för företaget.”

Frågan om tillsynen över energihandelsmarknaden har aktualiserats i samband med de misstänkta marknadsmanipulationer som i våras ledde till häktning av åtta medarbetare i ett av de danska företagen.

Anders Plejdrup Houmøller, som var chef för den danska avdelningen av Nord Pool 1998-2010, berättar att Nord Pools marknadsövervakningsfunktion vid den tiden hanterades manuellt och frågar sig om det fortfarande är så. ”Den metoden räcker uppenbart inte till längre.”

Han nämner att alla som handlar el eller gas på grossistmarknaden måste rapportera till den europeiska tillsyningsmyndigheten ACER.

”ACER har en jättedatabas med alla data. Men det nyttjar ju inget till om det inte finns kunskap att se ner i databasen och identifiera tecken på oegentligheter. ACER har inte den kunskapen i tillräcklig utsträckning i dag.”

”Transparensen i övervakningssystemet brister. Och governancen i systemet med denna enorma mängd av ständigt pågående affärer i Europa är för komplicerad. Det är helt omöjligt att övervaka detta utan sofistikerad automatisk övervakning. AI är vår enda chans”, säger Anders Plejdrup Houmøller.

Går det att hitta kompetensen?
”Problemet är bristen på pengar. Har du pengarna och de rätta människorna, så kan du etablera ett AI-system. Men det kommer också att krävas en läroprocess. Det här är inget som kan vara etablerat året efter att medel finns till förfogande.”

Klarar tillsynsmyndigheterna sitt jobb?
”Det är väldigt svårt att få rätt människor till myndigheten. I princip borde man anlita gamla traders, som känner den här världen. Men de tjänar så mycket pengar på trading att de inte tar anställning på en myndighet”, säger Anders Plejdrup Houmøller.

 

 

 

1 Kommentar
Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Bengt Hellman skriver:

    Konstigt att de danska energihandelsbolagen kunde göra osannolika vinster på 79 miljarder kronor samtidigt som tradingresultatet i Vattenfall blev lägre än året före.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet