”Risken för ’koldioxidflykt’ är överhängande”

”Risken för ’koldioxidflykt’ är överhängande”

Sverige har sedan länge ensidigt beslutat att inkludera energiåtervinning av avfall i EU:s system för handel med utsläppsrätter, skriver Per Everhill på Tekniska verken. Med allt högre koldioxidpriser är risken nu stor att avfallet kommer energiåtervinnas på andra platser i Europa med sämre klimatprestanda än i Sverige. Den självklara lösningen är att harmonisera regelverket för energiåtervinning av avfall i EU ETS, menar han.

I somras presenterade EU-kommissionen ett antal förslag på revideringar av EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS). De föreslagna reformerna är en del av det så kallade ”Fit for 55”-paketet som syftar till att nå EU:s skärpta klimatmål till år 2030. Det handlar bland annat om skärpningar av det befintliga systemet, men också om att inkludera fler sektorer i handeln än idag.

Ett högre pris på koldioxidutsläpp är överlag mycket positivt. Under många år var EU ETS ett förhållandevis tandlöst system där kostnaden för att släppa ut ett ton koldioxid sällan översteg priset för en dagens rätt på en svensk lunchrestaurang. 2019 skedde emellertid en avgörande förändring. Då trädde den så kallade marknadsstabiliseringsreserven i kraft vilket innebär att utbudet på marknaden minskar över tiden genom att överflödiga utsläppsrätter annulleras. Reformen kom till på svenskt initiativ vilket också gav den smeknamnet ”The Swedish proposal”. Nu är det alltså dags för ytterligare skärpningar av systemet.

För att utsläppshandelssystemet ska fungera optimalt krävs att samma regelverk tillämpas inom hela EU. Annars är risken stor att företag undviker att betala för sina utsläpp genom att helt enkelt flytta utsläppen någonstans där villkoren är mer förmånliga. Det finns idag ett område där risken för ”koldioxidflykt” är överhängande, nämligen energiåtervinning av restavfall.

Sverige har sedan länge tillsammans med Danmark och Litauen ensidigt beslutat att inkludera energiåtervinning av avfall i EU ETS. Svenska kraftvärmeföretag som gör el & värme av avfall måste alltså köpa utsläppsrätter för den fossila koldioxid som verksamheten släpper ut. Det handlar främst om förbränning av fossil plast som finns i tex blöjor, förpackningar och gamla hushållsprylar. I övriga EU, till exempel i Tyskland och Nederländerna tillkommer inte denna kostnad.

Den svenska inkluderingen har fram tills nu inte haft någon större marknadspåverkan eftersom priset på utsläppsrätter varit så lågt. Svensk kraftvärme har kunnat konkurrera med utländska aktörer med överlägsen effektivitet-, rökgasrening-, och klimatprestanda. Bara det att vi i Sverige producerar både el och värme av avfallet gör oss betydligt mer kostnadseffektiva än många anläggningar på kontinenteten där värmeprodukten ofta kyls bort på grund av att fjärrvärmenät saknas. Med koldioxidpriser på mer än 60 euro per ton är emellertid risken nu stor för omfattande marknadsförändringar.

I vårt i huvudsak eluppvärmda grannland Norge är fjärrvärmenät en raritet. En hel del norskt restavfall energiåtervinnas därför i Sverige. Bara i Tekniska verkens anläggningar handlar det om ungefär 200 000 ton per år. Med den kostnadsökning som de stigande koldioxidpriserna innebär blir det nu väldigt attraktivt för norrmännen att istället skicka det avfall de inte kan energiåtervinna själva till Tyskland och därmed anläggningar med sämre klimatprestanda än i Sverige. I Storbritannien kan det bli billigare att betala dyra deponiavgifter och slänga skräpet på soptippen än att skicka det till energiåtervinning i Sverige. Och vilken kommun i Södra Sverige blir första med att skicka sitt avfall till kontinenten för att kunna sänka den kommunala avfallstaxan?

Konsekvensen av denna marknadsimperfektion blir på sikt att avfallet fortsatt kommer energiåtervinnas, men på annan plats i Europa och då med sämre klimatprestanda än i Sverige. Den självklara lösningen är givetvis att harmonisera regelverket för energiåtervinning av avfall i EU ETS. Antingen inkluderas verksamheten i hela Europa eller inte alls! I ljuset av vår pågående klimatkris känns det förstnämnda alternativet givet. Det kräver dock att det samtidigt införs ett fungerande regelverk mot deponering av avfall i Europa. Annars är risken stor att det stigande priset på utsläppsrätter bara leder till större soptippar i Europa.

Den svenska regeringen har insett vikten av en harmoniserad syn på denna fråga vilket bland annat lyfts i Regeringskansliets faktapromemoria om förslaget. Nu sätter vi vårt hopp till att våra svenska representanter i Bryssel lyfter denna fråga i de kommande förhandlingarna. På sikt är detta en ödesfråga för den svenska kraftvärmen och hela det svenska avfallshanteringssystemet.

2 Kommentarer
Av Per Everhill
Ansvarig Public Affairs, Tekniska verken i Linköping AB
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Lars i Huddinge skriver:

    Att förbränna sopor till nyttigheter som värme- och elkraft borde vara skattebefriat. Vi blir av med sopor och genererar nyttigheter. När kommuner snirklar sig runt till andra skattebefriade länder är ju bara att skjuta sig i foten.

  2. Johan Montelius skriver:

    ”Den självklara lösningen är att harmonisera regelverket …”

    Den självklara lösning är att ta det sk klimathotet med en nypa salt och granska det korthus det består av. Vi har till dags dato slösas bort miljarder och åter miljarder av samhällets resurser på något som mest kan liknas vid Kiviks marknad där den ene försäljaren efter den andre lyckas tjäna pengar på ”klimatsmarta lösningar”. Det är hög tid att vi tar oss ur denna cirkus innan den förvandlas till en malström.

    Frågan är inte ur vi skall harmonisera regler för avfallsförbränning utan vad det är som händer, hur det kunde gå så illa och hur vi tar oss ut.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet