Radikal omställning av energipolitiken

Radikal omställning av energipolitiken

Den tillträdande regeringens regeringsprogram (Tidöavtalet) beskriver en radikal omställning av energipolitiken. Vid sidan av en entydig satsning på kärnkraften pausas den pågående miljöprövningen av den svenska vattenkraften och havsvindkraften ska själv få ta kostnaden för elnätsanslutningarna. Instruktionen för Energimyndigheten ska förändras i grunden.

Den som följt med artiklarna på Second Opinion kan vid läsningen av regeringsprogrammet bereda sig på en hel del déjà vu-upplevelser.

Bild: Partiledarna som ingått ”Tidöavtalet” som innebär många nyheter i energipolitiken. Foto: Kristdemokraterna.

En väntad sådan handlar om en helomvändning i synen på kärnkraft. Till exempel beskriver den tillträdande regeringen målet så här:

Förutsättningarna för investeringar i kärnkraft ska stärkas genom särskilda statliga kreditgarantier uppgående till 400 miljarder kronor, med mer generösa villkor än dagens system. Avgränsningarna i dagens system med gröna kreditgarantier behöver ses över så att kreditgarantierna kan användas även för nybyggnation av kärnkraft.

Nya regler ska införas som förhindrar att politiken godtyckligt stänger ner kärnkraftverk – kärnkraft ska garanteras rätten till drift och elproduktion så länge anläggningarna är i gott skick.

Om återstart av planerbar elproduktion i södra Sverige är formuleringarna de här:

En genomgående utredning av vad som skulle krävas för återstart av Ringhals 1 och 2 bör genomföras förutsättningslöst och skyndsamt, samt vilken systemnyttan skulle vara. Utred vad som skulle krävas för att återstarta andra kraftverk, framför allt kraftvärmeverk, som kan behövas i kompletterande syfte för att trygga Sveriges elförsörjning.

Om det nya energipolitiska målet bakom detta sägs bland annat:

Det energipolitiska målet ändras från 100 procent ”förnybart” till 100 procent ”fossilfritt”. Teknikneutraliteten återställs, där inget hållbart kraftslag diskrimineras i målformuleringen.

Till det energipolitiska målet fogas också ett tydligt leveranssäkerhetsmål för elförsörjningen där systemoperatören, idag Svenska kraftnät, pekas ut som ansvarig för måluppfyllelsen på lång och kort sikt. Planeringen för ökad elanvändning bör utgå från ett nu prognosticerat elbehov på minst 300 terawattimmar 2045.

Angående de olika kraftslagen prioriterar regeringen bland annat så här:

En ny fjärr- och kraftvärmestrategi tas fram. Pågående uppdrag till Energimyndigheten behöver kompletteras med skrivningar om sektorskopplingar (el, processvärme, fjärrvärme, vätgas) och med specifika skrivningar om att utvärdera kärnenergin och inkludera den i strategin.

Kraftvärmeskatten, avfallsförbränningsskatten och skatten på bioolja ses över för att skapa bättre förutsättningar för kraftvärmen.

Om vattenkraften:

Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausas tills det är kartlagt vilka konsekvenser omprövningen får för elproduktionen. Ett nytt regelverk för omprövning tas fram som säkerställer att intresset av elförsörjning väger mycket tungt, samtidigt som småskaliga aktörer inte får helt orimliga kostnader för nyprövning.

Prövningen ska ta hänsyn till fiskvandringsvägar, men också återskapandet av strömmande vatten i fler tidigare torrlagda strömfåror. Det är också angeläget att ta hänsyn till att vissa äldre vattenkraftverk i sig utgör kulturhistoriskt värdefulla miljöer.

Angående vindkraften sägs att denna har en viktig plats i energimixen. Sedan inskärps att denna ska byggas på konkurrensneutrala villkor och med hänsyn tagen till miljö och lokala intressen, varpå ett tydligt besked ges:

Planen att låta elnätskollektivet subventionera den havsbaserade vindkraftens elnätsanslutningar stoppas. Principen att den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader anslutningen orsakar ska upprätthållas även till havs.

Pågående uppdrag till Havs- och vattenmyndigheten att utreda frågor om exklusivitet för anläggande av vindkraftsparker behöver breddas till Svenska kraftnät (då den som får exklusiv rätt till ett område också behöver binda upp sig på något sätt för de investeringar de beställer av Svenska kraftnät). Utgångspunkten ska vara att alla produktionsslag bär sina egna kostnader.

Utredningen ”Stärkta incitament för utbyggd vindkraft” (Dir. 2022:27) ges som tilläggsuppdrag att tydligt föreslå hur verksamhetsutövarna ska ersätta kommunerna vid vindkraftsutbyggnad.

En central fråga, återkommande på Second Opinion, gäller regelverket för elmarknaden:

En ny utredning om elmarknadens utformning tillsätts med uppdrag att ta fram förslag som syftar till att samtliga kraftslag ska ha likvärdiga spelregler samt en ordning där stödtjänster som krävs för ett välfungerande elsystem prissätts och där de kraftslag som bidrar med sådana stödtjänster också ersätts för detta, i första hand genom ersättning från de producenter som inte kan bistå med samma stödtjänster.

Elmarknadsdirektivet ska vidare, enligt regeringsprogrammet, ”få en korrekt implementering i svensk rätt”. Vidare:

Utbyggnaden av exporterande elkablar, exempelvis Hansa Powerbridge, bör pausas till dess att prisdifferenserna mellan prisområdena minskat betydligt. Målet ska vara att skapa en bättre balans mellan elproduktion och elanvändning i olika delar av Sverige, för att därmed ge förutsättningar till stabilare och lägre elpriser så att Sverige på sikt och efter utredning kan bli ett samlat elprisområde.

I fråga om myndighetsstyrning uttrycks ingen tvekan om att ta hand om styrpinnen:

Relevanta myndigheters planering kommer att läggas om. En ny energiforskningsproposition läggs fram som innebär att energiforskningen läggs om i grunden, för alla fossilfria energislag där kärnkraften har en självklar plats.

Styrningen av Energimyndigheten ändras, instruktionen förändras i grunden. Målet för myndighetens arbete om att verka för en ökad användning av förnybara energikällor ska ändras till att genomföra omställningen till fossilfria energikällor.

Om Vattenfall sägs att bolaget omedelbart bör påbörja planeringen av ny kärnkraft vid Ringhals och andra lämpliga platser. En ny styrning av Vattenfall ska styra bolaget mot att bli ledande i utbygganden av planerbar, fossilfri elproduktion, med bland annat direktiv för upphandling av ny kärnkraft.

Svenska kraftnät ska få ett förtydligat uppdrag att, genom att bland annat upphandla planerbar elproduktion, säkerställa driftsäkerheten i elsystemet. Det bör vidare utredas hur Svenska kraftnät kan reformeras för att förbättra ansvarsfördelningen, den politiska insynen och styrningen:

Bland annat bör en uppdelning av Svenska kraftnät eller övergång till myndighetsform vara föremål för en sådan utredning, i syfte att utveckla elsystemet och transmissionsnätet.

Även inom klimatpolitiken signaleras ett tydligt nytt fokus. Sveriges klimat- och miljöpolitik ska visserligen fortsatt vara ambitiös, men ”svensk konkurrenskraft ska värnas” och en översyn av stöd och styrmedel för ökad effektivitet ska göras. Vidare:

Med utgångspunkt i Sveriges utsläpp i relation till omvärldens är det viktigt att även ha ett globalt perspektiv. Politiken måste stämmas av mot forskningen samt baseras på fakta. Budgeten ses över i relevanta delar i syfte att fokusera medlen till de stöd som har störst påverkan på de centrala utmaningarna för att minska utsläppen av växthusgaser.

Angående miljötillståndsprocesserna ska en utredning tillsätts för att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken.

I uppdraget ska bland annat ingå att nyttja befintlig flexibilitet i EU-regelverket för att öka förutsebarheten och minska tidsåtgången i miljötillståndsprocessen. Antalet myndigheter som för statens talan i tillståndsärenden bör begränsas. Utredningen ges en tydlig instruktion att inhämta och beakta synpunkter från näringslivet.

 

4 Kommentarer
Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Roger Fredriksson skriver:

    Industrifientligt, protektionistisk och bakåtsträvande!
    Ett prisområde betyder väl att stål utan kol stoppas, eller ….?
    Kärnkraft ska igen skyddas, förut var det monopol nu blir det statliga subventioner.
    Vem finansierar – Kina eller Ryssland? Och vem tecknar försäkring?
    Vad händer efter nästa kärnkraftsolycka?

    1. Pontus Angland skriver:

      Stål utan kol är bara en dröm…. om inte någon trollar fram 70Twh/år i elproduktion

  2. Øyvind Larsen skriver:

    Veldig bra! Et eksempel til etterfølging, bl a for Norge.

    Internasjonal situasjon vedr strøm kan best karakterisers som
    STRØMVANVIDDET.

    I Norge begynte det med Energiloven fra 1990, og ble videreført med LANGT OVER HUNDRE strømselgere som skaper NULL VERDIER.

  3. Rolf Wasén skriver:

    Bra, men inte tillräckligt bra.

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet