Finland har nu under veckor haft Europas dyraste el. Kanske har landet den nya Auroralinjen att tacka för att elen räckt till? I ett slag verkar Aurora i varje fall ha ritat om priskartan. De norrländska elpriserna ligger numera allt oftare på sydsvensk nivå.

Finland – och som en direkt konsekvens också de baltiska länderna – har efter årsskiftet åter stuckit ut som Europas extremland i fråga om elförsörjningen. Ingenstans har elpriserna ens varit i närheten av dem i de här länderna.

Bild: Elever från skolan i Vuollerim tryckte på knappen under invigningen av kraftledningen Aurora. Foto: Svenska kraftnät.

Den gångna arbetsveckan (2-6 februari) var Nordpool-priset på el i Finland i genomsnitt 2,67 kr/kWh, med en peak den 3 februari på 4,14 kr/kWh och 6,90 kr/kWh för den dyraste kvarten. Och så har mönstret sett ut nu under fem veckor – det finländska genomsnittspriset från och med den 5 januari har varit 1,49 kr/kWh.

Sett till den tillgängliga elproduktionskapaciteten har läget vid flera tillfällen närmat sig det kritiska. All time high för den finländska elförbrukningen,15 609 megawatt den 8 januari, klarades tack vare god vindkraftsproduktion. Men under många av de kallaste perioderna har vindkraften i Finland ibland till och med levererat minusvärden. Vindkraftverken kräver själva el för att fungera, och under att antal timmar till exempel den 23, 27 och 30 januari krävde de mer el än de själva producerade.

Med andra ord: installerad effekt 9 350 megawatt, levererad effekt under noll.

Ett särskilt problem som vindkraften i Finland haft att tampas med i januari är is. Till exempel skulle vindkraften den 25 januari enligt prognos leverera i storleksordningen 4 500 megawatt, men klarade av bara 1 800 megawatt. Differensen 2 700 megawatt är som jämförelse mer än produktionen vid Finlands två största kärnreaktorer.

Isproblemet förstärktes av den kondens som uppstod under ett par varmare dagar i mitten av januari och som sedan satte sig som en tjock isskorpa på vindkraftsbladen. Det enkla sättet att få bort isen skulle ha varit ihållande hård vind, som skakat bort isen, men sådan vind vägrade infinna sig.

Hur stor risken för en nedsläckning av det finländska elnätet varit är oklart, men helt säkert hade läget blivit prekärt om något av kärnkraftverken oplanerat skulle ha behövt kopplas bort från elnätet.

Hur har det kunnat bli så här?

Det går att hänvisa till geografin. Inte bara för att Finland ofta är kallt på vintern, utan också för att det finländska elnätet i praktiken kan få påfyllning av el bara från Sverige. Importen från Ryssland är sedan 2022 stängd.

En annan förklaring är produktionsflottan. I stort sett all planerbar fossil kraftproduktion har tagits ur bruk, och nyinvesteringarna i kraftvärme lyser med sin frånvaro. Det går helt enkelt inte att få lönsamhet i kraftproduktion, som bara kopplas in under pristoppar.

38 mil kraftledning mellan Sverige och Finland har påverkat elpriserna. Illustration: Fingrid.

Det finns ytterligare en viktig faktor för helhetsbilden, nämligen den nya kraftledning, Aurora Line, som togs i bruk mellan Finland och Sverige norr om Bottenviken den 12 november i fjol. Importkapaciteten till Finland ökade då med ungefär 800 megawatt, en kapacitet som under de senaste veckorna ofta utnyttjats till det yttersta.

Bygget av Auroralinjen skyndades på från den finländska sidan, och uppenbart var detta i finländskt perspektiv en bra idé, både av försörjningsskäl och för att det sänkt det finländska elpriset.

Omvänt har elpriserna i Norrland ökat markant. Traditionellt har dessa som känt varit Europas lägsta, men nu i januari var det norrländska spotpriset fyrdubbelt högre än i januari 2025, 94 öre/kW jämfört med 24 öre/kWh i fjol. Den gångna hade elområde SE1 under flera dagar högre elpris än SE4. Snittet för den gångna arbetsveckan landade på 115 öre/kWh för SE1 och 118 öre/kWh för SE4.

De norrländska elproducenterna är gissningsvis mer belåtna över detta än den norrländska industrin, van vid billig el. Givetvis undrar många nu om detta är det nya normala. Är det dags för Norrland att säga tack och adjö till låga elpriser?

Sent på fredagen gick Svenska kraftnät ut med ett pressmeddelande, där driftchefen Pontus de Maré förklarar vad som ligger bakom de höga Norrlandspriserna.

”En förklaring är den stränga kylan. Det har varit kallt länge samtidigt som det inte blåst så mycket, vilket har minskat elproduktionen från vindkraften.”

Han hänvisar till SMHI: Januari 2026 blev kallare än normalt i hela landet och i nordostligaste delen av landet mycket kallare än normalt. I Pajala har det varit den kallaste januarimånaden sedan mätningarna inleddes 1940 och i Karesuando har det varit den kallaste januarimånaden sedan 1893.

Hur påverkar kraftledningen Aurora Line elpriset?

”Ökad överföringskapacitet via Aurora Line har en påverkan på elpriset, eftersom mer el kan flöda mellan länderna. Den höga efterfrågan gör att elpriserna i Finland och Baltikum ligger över de svenska nivåerna och det pressar därmed också upp priset i SE1”, säger Pontus de Maré bland annat.

Varför bygger Svenska kraftnät en kraftledning om den bidrar till högre elpris?

”Det finns flera orsaker. Med ledningen på plats kan vi nu mer än fördubbla effektuttaget i Boden-Luleåområdet. Det skapar möjligheter för jobb, tillväxt och elektrifiering av industrin i Norrbotten. Köerna för att ansluta till elnätet är längst i landet i Norrbottens län. Det är en investering i framtiden.”

Den närmare sammankopplingen mellan Sverige och Finland gör samtidigt nätet mer robust, säger Pontus de Maré.

”Just nu exporterar vi mer än vi importerar genom kraftledningen, men det kan förändras när förbrukningen i Norrbotten ökar. Då kommer vi att importera mer. Det byggs också mycket vindkraft på den finska sidan som vi då kan få el ifrån.”