Professor: Vattenkraftsbranschen i framkant på att möta klimatförändringar

Professor: Vattenkraftsbranschen i framkant på att möta klimatförändringar

Hur anpassar man byggnadskonstruktioner för att de ska klara av klimatförändringarna? Vattenkraftsbranschen vet och sätter standarden.
– Vattenkraftsbranschen ligger i framkant, sade Sten Bergström under ett seminarium om dammsäkerhet i går.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Våren är i antågande och med den kommer vårfloden. Snön smälter och vattenkraftsmagasinen fylls på. Det här var temat för Svensk Energis lunchseminarium i går och en av talarna var professor Sten Bergström. 

Han är nyligen pensionerad efter att ha varit verksam vid SMHI och berättade om hur vattenkraftsbranschen har arbetat för att förbereda sig på de ökade vattenflöden som klimatförändringarna ger. Det här arbetet påbörjades 2007.
– Det man bestämde då var att när man gör en analys av flödena ska man ta hänsyn till klimatförändringarna, men ingen visste hur man skulle göra. Så därför tillsattes en kommitté för dimensionerande flöden i ett framtida klimat bestående av vattenkraftindustrin, Svenska kraftnät, gruvindustrins organisation Svemin samt SMHI. Vi prövade oss fram, det är ju så man gör när man inte vet, och hade hela tiden kontakt med aktuell forskning, berättade Sten Bergström under seminariet.

Till grund för arbetet låg scenarier för hur klimatet kan komma att förändras. Kommittén valde att i första hand utgå från värsta scenariot, där inte mycket görs åt koldioxidutsläppen och klimatförändringarna får därmed en brant förändringskurva.
– Det är lika bra att utgå från det värsta scenariot så att man är förberedd, för dammarna kan vara tänkta att hålla i 100 år, sade Sten Bergström.

Utifrån mängden klimatgaser som släpps ut i det valda scenariot har kommittén genom olika modeller kommit fram till hur vattenflödena kommer att påverkas och utifrån detta tagit fram statistik. Resultatet är att om 100 år kommer vattenflödena i Sverige att öka.
– Det kommer att bli mer vatten i hela Sverige sett över hela året, förutom i sydöstra Sverige och det beror på att vattnet på grund av klimatförändringarna också kommer att avdunsta snabbare. Att det blir mer vatten är väl jättebra kan man tänka som vattenkraftverksägare, men vattnet måste komma vid rätt tid också.

Enligt de beräkningar som kommittén lutar sig emot så kommer vårfloden generellt sett att minska och i stället kommer vintern och hösten få mer vatten. Sommaren kommer i stort sett i hela landet att få mindre vattenflöden än i dag. Utifrån dessa vattenflödesförändringar arbetar numera vattenkraftsbranschen när dammsäkerheten ska bedömas.

Metoden bakom arbetet har brutit ny mark och smittar av sig.
– Det arbete som vi har gjort i kommittén är ett pionjärarbete som spritt sig till övriga samhället. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) använder det för bedömning av översvämningsrisker och metoden utnyttjades också vid klimatanpassning av Mälarens reglering vid arbetet med nya Slussen i Stockholm. Ett annat exempel är arbetet med Västlänken i Göteborg. Man har även från internationellt håll intresserat sig för hur vi arbetar med klimatanpassning av dammar i Sverige.

På frågan hur väl framme vattenkraftsbranschen ligger för att vara förberedd på de förändrade vattenflödena, svarade Sten Bergström.
– Nu är klimatanpassning standard vid utvärderingar av dammsäkerheten i Sverige. Vattenkraftsbranschen ligger i framkant, det visar inte minst att Myndigheten för samhällsskydd och Beredskap (MSB) nu använder vattenkraftsbranschens metod i sitt arbete. Det kommittéarbete som vi har gjort är något av en framgångssaga.

Och hur blir då årets vårflod?
– Det går inte att säga generellt. Det är en helt unik situation och om du har någon tumregel som gäller för att bedöma vårfloden så gäller inte den regeln längre. Och det beror bland annat på att förra året var det varmaste som har uppmätts i Sverige, Europa och världen någonsin. Vintern var extremt mild samtidigt som Luleå hade snörekord. Det går inte generellt säga hur vårfloden kommer att se ut, utan det får man räkna fram älv för älv, sade Sten Bergström.

Second Opinion skrev tidigare i år om hur arbetet med dammsäkerhet generellt går till.

Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet