Politisk handling för kraft- och fjärrvärme efterfrågas

Politisk handling för kraft- och fjärrvärme efterfrågas

Infrastrukturdepartementet har fått flera förslag på hur man kan stärka fjärrvärmen och kraftvärmen. Förslagen kommer från Energimyndigheten och innehåller delar som energibranschen länge har efterfrågat. Nu är det viktigt att förslagen snabbt konkretiseras och förverkligas menar tre branschföreträdare som Second Opinion har pratat med.

Det är i Energimyndighetens rapport ”Heltäckande bedömning av potentialen av uppvärmning och kylning” som åtgärdsförslagen presenteras. Potentialbedömningen lämnar regeringen till EU-kommissionen under februari, medan åtgärdsförslagen är upp till regeringen att gå vidare med och något som de kommer att titta närmare på under året.

Bild: Kraftvärmeverket i Hässelby som planeras att läggas ner och ersättas av Lövstaverket. Foto: Wikipedia.

Energimyndigheten presenterar fyra åtgärdsförslag för att kunna nå den ekonomiska potentialen för kraftvärme och fjärrvärme:

– Att genomföra en samlad översyn av de styrmedel som påverkar kraftvärmen.
– Att minska det fossila innehållet i avfall.
– Fortsatta satsningar på bio-CCS.
– Att inkludera lågtempererad spillvärme i lagen om kostnadsnyttoanalys.

Energimyndighetens analys av systemkostnaderna av uteblivna investeringar i kraftvärme visar att de uppgår till mellan 35 och 70 miljarder kronor till år 2050. I rapporten föreslår därför myndigheten att det genomförs en samlad översyn av de styrmedel som påverkar kraftvärmen, men också att man utreder vilken den samlade effekten är och vid behov föreslår ändringar i aktuella regelverk.

– Rapporten bygger på ett gediget beräkningsunderlag och visar att det finns en framtida potential för fjärrvärme, kraftvärme och fjärrkyla. Energimyndigheten pekar på att det behövs en samlad översyn av de styrmedel som påverkar kraftvärmen, för att potentialen ska kunna förverkligas. Detta har branschen efterfrågat i flera år, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen.

Erik Thornström

– Det är nu viktigt att regeringen tar dessa åtgärdsförslag vidare så snart som möjligt och skapar bättre villkor för investeringar i kraftvärme, vilket bör göras inom ramen för en sammanhållen strategi för fjärr- och kraftvärmen, säger Erik Thornström vidare.

Han får medhåll från Erik Dotzauer, ansvarig för styrmedelsfrågor vid Stockholm Exergi och Per Everhill, ansvarig för Public Affairs på Tekniska verken i Linköping. De påtalar att det finns en tydlig skillnad mellan vad politikerna säger och vad de gör. Alla partier är välvilligt inställda till kraftvärme och talar gärna om vikten av att den behövs. Men i praktisk handling har det istället blivit tvärtom och flera styrmedel tillsammans med låga elpriser gör det allt svårare för energibolag att få en lönsam affär i kraftvärmen.

– Om vi tittar på den reella politiken och vart den är på väg, så kan vi tydligt se att det skett lättnader för solceller och vindkraft. Samtidigt lägger man mer belastning på kraftvärmen, som bland annat skatt på biooljor och avfallsförbränning. Politiken är tydlig – man främjar väderberoende elproduktion och gör det allt tuffare för den planerbara kraftvärmen, säger Erik Dotzauer.

En konsekvens av detta är att kraftvärmeverk har lagts ner och i nya anläggningar väljer energibolagen i allt högre utsträckning att satsa på ren värmeproduktion istället för att även ha en turbin för produktion av el. Med tanke på de långa ledtider som behövs för att bygga kraftvärmeverk leder de beslut som tas nu till att satsningar på kraftvärme uteblir även på lång sikt. Per Everhill pekar därför på att är viktigt att regeringen snabbt presenterar lösningar som gör att fler energibolag vågar satsa på kraftvärme.

– Fjärrvärmen kommer sannolikt att fortsätta att byggas ut – den stora ekonomiska utmaningen är att även investera i en turbin. Ska vi få fler bolag att våga satsa på kraftvärme behöver vi snabbt få fram ett enkelt styrmedel som främjar planerbarhet, säger Per Everhill och fortsätter:

– Det blir som ett tryckförband för att lösa situationen nu, sedan behövs på sikt en mer omfattande elmarknadsreform som mer gynnar planerbar kraft.

Erik Dotzauer

– Ja, eleffekt måste värderas och premieras. Det kan man göra genom att införa en effektpremie som tilldelas anläggningar viktat efter kraftslagets förmåga att producera el när effektbalansen i elsystemet är ansträngd, säger Erik Dotzauer.

Ett annat av Energimyndighetens åtgärdsförslag handlar om att minska det fossila innehållet i avfall, något som har debatterats flitigt under senare år. Målet är alla överens om – ingen vill att det ska vara fossil plast i avfallet som går till energiåtervinning, men däremot finns det olika åsikter om hur detta ska uppnås. Regeringen införde en avfallsförbränningsskatt den 1 april 2020 – en åtgärd som energibranschen var kritiska till, då den påverkar det sista ledet i avfallshanteringen och där det finns väldigt liten möjlighet att påverka innehållet i avfallet. Denna invändning är även något som Energimyndigheten pekar på och de vill därför se att styrningen snarare riktas mot de aktörer som har rådighet över uppkomsten av avfallet.

– Helst skulle vi se att man helt avskaffar avfallsförbränningsskatten eftersom den inte styr mot minskad tillförsel av avfall vilket är grundproblemet. Men ett steg på vägen om man vill komma åt just det fossila i avfallet skulle vara att ta bort avfallsförbränningsskatten på avfall som har passerat en kvalificerad sorteringsanläggning, säger Per Everhill.

– På Tekniska verken undersöker vi just nu möjligheterna att investera i en försorteringsanläggning, men det är inte lätt att få ekonomi i en sådan satsning. Om skatten tas bort på sorteringsrester från sådana anläggningar, skulle det ge bättre ekonomi och sannolikt få fler aktörer än vi att investera i en sorteringsanläggning, menar Per Everhill.

I rapporten förslås vidare fortsatta satsningar på bio-CCS och där har regeringen nyligen gett Energimyndigheten i uppdrag att under året ta fram en finansieringsmodell för bio-CCS och att inrätta ett nationellt centrum för avskiljning och lagring av koldioxid.

Per Everhill

– Det är jättebra att man redan har lagt ut detta uppdrag. Vi hade gärna sett att man breddade diskussionen till att även omfatta bio-CCU. I Linköping, liksom flera andra städer i landet, är det för långt till en hamn för att kunna transportera koldioxiden för lagring i Nordsjön. Vi och många andra behöver därför se hur koldioxiden istället kan säljas till producenter av produkter, säger Per Everhill.

– CCU kommer sannolikt att utvecklas snabbt genom en stor betalningsvilja från industrin som kan använda koldioxiden vid tillverkning av plast och syntetiska drivmedel, säger Erik Dotzauer.

Energimyndigheten föreslår även i rapporten att Sverige i högre uträckning bör ta vara på lågtempererad spillvärme och att den ska ingå i den kostnadsnyttoanalys som energibolag och industrin måste göra enligt en lag från 2014. Idag omfattas enbart så kallad prima spillvärme med direkt användbar temperatur i fjärrvärmenätet av lagen, men i takt med en ökad elektrifiering och att allt fler datahallar etableras i Sverige ser myndigheten att det finns en potential som kan tas tillvara i större utsträckning än idag.

– Till skillnad från många andra kraftslag är en utbyggnad av kraft- och fjärrvärmen inte särskilt kontroversiell i Sverige.  Det som saknas är konkret politik som säkerställer en sådan utveckling. Vi får hoppas att Energimyndighetens rapport leder till skarpa förslag som ändrar på det, avslutar Per Everhill.

***

Fakta: Energimyndigheten har på regeringens uppdrag gjort en bedömning av potentialen för högeffektiv kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla. Rapporten lämnades till regeringen den 30 november 2020 och har tagits fram för att uppfylla artikel 14 i EU:s energieffektiviseringsdirektiv (2012/27/EU). I rapporten finns fyra åtgärdsförslag för vad som behövs för att nå den ekonomiska potential som finns för kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla. Regeringen lämnar rapporten till EU-kommissionen under februari. Den innehåller en bedömning av potentialen för högeffektiv kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla. Åtgärdsförslagen är upp till regeringen att arbeta vidare med, vilket man på Infrastrukturdepartementet kommer att göra under året.

 

 

1 Kommentar
Av Ann-Sofie Borglund
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Johan Montelius skriver:

    CCS är nog höjden av slöseri; det fyller inget annat behov än att mjölka energikunder på pengar och att få politiker att framstå som handlingskraftiga, Hur mycket resurser skall vi lägga på denna helt meningslösa verksamhet, det hade varit lika effektivt att sponsra Friskis o Svettis så att de har klimatdans på schemat.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet