Energiminister Anders Ygemans åtgärdspaket för att lösa Stockholms kapacitetsproblem, presenterat för ett år sedan, är på väg mot en politisk granskning. Tillgänglig information tyder på att särskilt Ygeman och Svenska kraftnät har mycket att förklara.

Stockholmsproblemet handlar i korthet om att varken nätkapaciteten eller effekten räcker till för det växande elbehovet. Svenska kraftnät klarar inte förrän 2030 av den nätutbyggnad som behövs för att Stockholm ska kunna tillföras tillräckligt med el från stamnätet. Samtidigt har lokal elproduktion i Stockholm tagits ur bruk, efter att ny beskattning gjort produktionen olönsam.

Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag.

Ygeman presenterade sitt paket vid en presskonferens den 25 oktober i fjol – han hann samma dag med en liknande presskonferens i Malmö om lösningarna där. Uppseendeväckande var bristen på konkretion.

Second Opinion beskrev hösten 2019 bland annat här, här och här några centrala komponenter i Ygemans paket: Dels den så kallade överrullningen mellan tillsynsperioderna för elnätsföretagen (där tillsynen genomförs av Energimarknadsinspektionen, Ei). Dels utnyttjande av nätkapacitetsreserven (också den administreras av Ei). Dels användningen av beredskapsmedel (som hanteras av Svenska kraftnät).

Ingen av de involverade aktörerna var i fjol pigg på att beskriva de här åtgärderna mer i detalj, trots att lösningarna kan betecknas som kreativa. De har aldrig tidigare använts i liknande fall.

Av principiellt intresse är att alla de tre komponenterna har konsekvenser för branschen som helhet och inte är begränsade till Stockholmsregionen. De fördelar alltså de tillkommande kostnaderna på kollektivet eller på aktörer som står utanför de problem som ska lösas. Detta utan någon politisk diskussion.

Syftet med beredskapsmedlen beskrivs av Svenska kraftnät vara att ”se till att hela den svenska elförsörjningen har beredskap för händelser som krig, terrorhandlingar och jordbävningar. Det handlar om störningar som ligger utanför de enskilda elföretagens eget ansvar.”

Den 24 oktober i fjol, dagen innan Ygemans presskonferenser, hemställde Svenska kraftnät hos regeringen om en miljard kronor i extra sådana beredskapsmedel. Trots det betydande beloppet inskränker sig underlaget till knappt en A4-sida, där det i allmänna ordalag sägs att säkerställande av ödriftsförmåga i Stockholm är av särskild vikt, och att lokal elproduktion behövs för detta.

Nätkapacitetsreserven är enligt Ei:s definition ”inköpta kapacitetstjänster från elproducenter eller förbrukare som är nödvändiga för driften av nätet och som inte kan tillhandahållas genom ökat abonnemang från överliggande nät”, dvs. från Svenska kraftnäts nät.

Enligt Stockholmspaketet kan Ellevio köpa lokal effekt av Stockholm Exergi och för det plussa på sin intäktsram för perioden 2020-2023 med 253 miljoner kronor ur nätkapacitetsreserven. Det är i princip fråga om ett förhandsbeslut – efter fyraårsperioden granskar Ei siffrorna och beslutar om det faktiska utfallet.

Intäktsramen för 2020-2023 fastslogs av Ei den 25 oktober i fjol, alltså samma dag som Ygemans presskonferenser ägde rum.

Den mest spektakulära delen i paketet var ändå överrullningen, där tanken var att den del av intäktsramen för perioden 2012-2015, som elnätsföretagen inte redan tagit ut av sina kunder, skulle kunna tas in i kommande reglerperioder. Förslaget var anmärkningsvärt i ljuset av att Ei länge, liksom Ygeman själv, menat att elnätsföretagen tar ut höga priser. Hur gick det ihop med en överrullning, som bara kunde höja priserna?

En fråga är också var logiken finns i den dramatiska skattehöjning på kraftvärme som regeringen drev fram i fjol. En åtgärd som fick den förutsägbara effekten att energibolagen, som Stockholm Exergi, av lönsamhetsskäl lade ner just de anläggningar som skulle ha kunnat hjälpa till att lösa kapacitetsproblemet.

Läget nu, ett år efter Ygemans presskonferenser, är att beslut om överrullningen fortfarande saknas, efter att regeringen dragit tillbaka sitt förslag i saken, och att Svenska kraftnäts beslut om beredskapsmedel – det fattades först den 20 juli i år – är starkt ifrågasatt, efter att en visselblåsare agerat.

Medlen från nätkapacitetsreserven har än så länge seglat under den politiska radarn, trots att det är fråga om en mekanism som innebär att elkonsumenter på annat håll i landet ska vara med och betala för problemen i Stockholm.

Som Second Opinion noterat visade sig Ei bli den hårdaste kritikern till regeringens förslag om överrullning, lagt den 17 februari i år. Redan innan remisstiden var ute sågade Ei förslaget jäms med fotknölarna, bland annat med kommentaren att förslaget föreföll ”endast vara en konstruktion för att ge elnätsföretagen möjlighet att ta ut de intäkter som de inte hunnit ta ut under tidigare tillsynsperioder”.

Ei förklarade också att regeringens förslag skulle vara ”att gå runt den befintliga lagstiftningen i ellagen”, där en övergångsbestämmelse fastställer just att elnätsföretagen inte får ta med sig outnyttjat intäktsutrymme från tillsynsperioden 2012–2015 in i tillsynsperioden 2020–2023. I praktiken skulle regeringsförslaget ge nätföretagen accept för att öka sin fakturering mot slutkunderna med samma belopp, 28 miljarder kronor, som nyss hade eliminerats ur systemet.

När det till sist stod klart att förslaget om överrullning inte skulle komma att godkännas i riksdagen, drogs det en vecka in i oktober tillbaka av Ygeman. Alla partier utom S och MP hade då förklarat att de skulle rösta emot förslaget.

Dagarna efter detta, den 11 oktober, släpptes en bomb i fråga om beredskapsmedlen. I en artikel publicerad av Fplus ifrågasätter en handläggare på Svenska kraftnät bland annat grunderna för generaldirektören Lotta Medelius-Bredhes beslut att 87 miljoner kronor om året av beredskapsmedlen under tolv år – sammanlagt drygt en miljard kronor – ska betalas ut till Stockholm Exergi för åstadkommande av så kallad ödrift.

Enligt dokument som artikeln refererar till kommer Stockholm Exergis anläggningar under de närmaste åren inte att hinna bli förberedda och godkända för elberedskapsåtgärder. Detta gäller bland annat miljötillstånd och de lagkrav som ställs för nätanslutning av generatorer (elnätskoden RfG).

När handläggaren tillsammans med en kollega framförde detta till ledningen, uppmanades de ”ändra på ödriftskraven eftersom anläggningarna kanske skulle ha svårt att uppfylla dem”, sägs i Fplus-artikeln. Senare blev handläggarna bortkopplade från ärendet. Saken beskrevs även för generaldirektören Lotta Medelius-Bredhe.

Enligt uppgifterna i artikeln skulle kostnaden för ödriften heller inte uppgå till en miljard kronor, utan någonstans i spannet 250-405 miljoner. ”Än mer underligt” sägs vara att Svenska kraftnät ska betala ut medel till Stockholm Exergi under just en tolvårsperiod, då Stockholms ödriftsbehov inte har någon koppling till det avtal – som också det löper på tolv år – som Stockholm Exergi ingått om elleveranser till Ellevio.

Ännu en anmärkningsvärd detalj i artikeln är att Stockholm Exergi sägs ha haft ”en muntlig överenskommelse med Ei om att de är undantagna från lagkraven i RfG”. När Svenska kraftnäts handläggare i saken hörde sig för hos Ei, blev beskedet att Ei ”inte har kommunicerat något sådant undantag till Stockholm Exergi”. Handläggarna ska i diskussion med sin egen chefsjurist även ha fått bekräftat ”att Svenska kraftnät som myndighet inte får förhandla med Stockholm Exergi om villkoren i beslutet”.

Efter att handläggaren slagit larm internt inledde samme chefsjurist, Bertil Persson, den 26 september en granskning av huruvida beslutet i ödriftsfrågan fattats ”på ett sätt som överensstämmer med gällande rätt”. I utlåtande, publicerat av Svenska kraftnät den 9 oktober, skriver Persson att enligt hans mening ”ingen kritik kan riktas mot beslutets innehåll som sådant, även om det naturligtvis, som oftast är fallet, kan finnas synpunkter på formuleringar och på hur språket i ett beslut kan förbättras”.

Bertil Persson nämner att utbetalningen av ersättning i ödriftsfrågan ”är villkorad av att vissa krav måste vara uppfyllda och att utbetalning sker först efter kontroll där Svenska kraftnät bedömer om åtgärderna är nödvändiga för ö-drift samt att kostnaderna är skäliga och styrks av erhållet underlag”.

Den stora nyheten är alltså att en granskning av Ygemans paket nu aviserats också på politiskt håll. Bland annat har Ygeman anmälts till konstitutionsutskottet av Sverigedemokraterna, med flankstöd av M och KD. Man kan enligt SD misstänka ministerstyre. ”Det står inte regeringen fritt att använda elberedskapsmedel. I denna process verkar det som att allt skett i omvänd ordning och det vill vi att KU tittar på”, säger partiets energipolitiska talesperson Mattias Bäckström Johansson.

Ännu tyngre politiskt väger att riksdagens näringsutskott den 22 oktober – i enighet, som det ser ut – ställde sig bakom ett utskottsinitiativ för att granska de åtgärder som vidtagits gällande effektbristen i Stockholm och Malmö och att även utreda om allting gått rätt till när besluten har fattats.

Anders Ygeman har i Dagens Nyheter kommenterat detta med att ”det inte finns någonting att utreda, eftersom propositionen ju drogs tillbaka”. Han lät förstå att en ny proposition är på gång och utgår från att alla partier som ställer sig bakom utvärderingen ”också ställer sig bakom att åtgärderna ska komma på plats så att det finns någonting att utvärdera”.

Kritiken bakom utskottsinitiativet innefattar dock långt mer än propositionen. Om det, som det sägs i Fplus, kan handla om ministerstyre och partiska beredningar ”är det oerhört allvarligt”, enligt KD:s energipolitiska talesperson Camilla Brodin.

De handläggare på Svenska kraftnät, som Fplus citerar, säger i ett internt dokument att det vore ”konstigt om Svenska kraftnät såg mellan fingrarna just i detta fall [ang. beredskapspengarna]. Vi tror att branschen kommer att ha svårt att förstå ett sådant handlande”. I klartext: Ju mer pengar som kommer från beredskapskassan, desto mindre behöver elkunderna i Stockholm betala och desto mer faller på elkunderna på annat håll.

Handläggarna menar också att det inte är bra att Svenska kraftnät nämns i samband med Anders Ygemans lösning, eftersom det kan underminera Svenska kraftnäts självständighet som myndighet.

Mats Nilsson, elmarknadsanalytiker och välkänd för Second Opinions läsare, har tagit del av de ifrågavarande dokumenten. Han säger så här i Fplus:

”Att det inte gjordes en utredning innan man begär mer av skattebetalarnas medel är anmärkningsvärt. Sedan ser det ut som en svensk myndighet tänker sig att ingå ett avtal med ett företag som man är genuint osäker på kan uppfylla villkoren.”

Mats Nilsson finner det också anmärkningsvärt att både Svenska kraftnät och Ei kunde leverera en lösning till Anders Ygeman ”dagen innan hans lösningsförslag med gåvor till nätbolagen. Det ser varken ut som en slump eller ett resultat av väl genomförda analyser. Konstitutionsutskottet bör gå till botten med hela denna härva en gång för alla.”