Pedagogisk utmaning att förklara varför el blir dyrare i södra Sverige

Pedagogisk utmaning att förklara varför el blir dyrare i södra Sverige

Efter ett beslut av det statliga affärsverket Svenska Kraftnät kommer Sverige att delas upp i fyra olika elområden. Samtidigt som terminspriset (det framtida priset) på el förblir gemensamt så kommer spotpriset (det pris som gäller just nu) ibland skilja mellan områdena och vara högre i södra Sverige än i norra. 

För att hantera dessa prisskillnader används så kallade CfD-kontrakt (Contract for Difference). Dessa kontrakt handlas på Nasdaq OMX Commodities och skvallrar redan nu om att elen kommer att bli ca 5 öre dyrare per kilowattimme för elkunder i södra Sverige. Gränserna går ibland rakt igenom kommuner men det södra elområdet omfattar ungefär Skåne, Halland, Blekinge och södra Småland.

Vilka aktörer som helst kan agera på den finansiella marknaden, men naturliga säljare är elproducenter medan köpare är industrier och elhandlare som säljer vidare el till hushållen.

– Kontrakten kan användas till att säkra priset för de som köper el, säger Magnus Askaner som driver sajten Elprisguiden.

Genom ett CfD-kontrakt slipper man alltså osäkerheten i hur stor prisskillnaden kommer att vara gentemot systempriset. Både säljare och köpare kan uppskatta att slippa osäkerheten. Självklart kan elhandlare även välja att strunta i att köpa CfD-kontrakt, men de får i sådana fall ta risken för prisskillnaden mot systempriset själva.

– Nu när vi redan har beslut om att Sverige ska delas in i olika elområden så är systemet med CfD-kontrakt bra för konsumenterna. Det ger tydliga priser i förväg och minskar förhoppningsvis priset i slutändan eftersom bolagen inte behöver ta extra betalt för att skydda sig mot prisskillnader mellan områdena, säger Magnus Askaner.

Men alla tycker inte att systemet är bra. Johan Öhnell, vd på Telge Energi och ordförande för Oberoende elhandlare, har varit motståndare till införandet av flera elområden i Sverige. Han anser att CfD-kontrakten för el kommer att bli onödigt dyra eftersom det finns alltför få säljare och anser att ett redan dåligt system blir ännu sämre i november. Vinnarna blir elproducenterna som kan sälja överprissatta CfD-kontrakt och förlorare blir framför allt alla elkonsumenter i södra Sverige som inte bara får dyrare el på grund av de nya elområdena, utan även på grund av alltför dyra CfD-kontrakt, menar Johan Öhnell.

Niclas Damsgaard, energimarknadsexpert på Sweco, vill däremot inte uttrycka sig i termer av vinnare och förlorare.

– Det är svårt att säga att det är bra eller dåligt. Vi behöver något instrument för att säkra prisområdesskillnader. CfD-marknaden har präglats av ganska dålig likviditet, även om det har förbättrats över tid, men det är fortfarande ingen tradingprodukt, säger han.

Han håller dock med Johan Öhnell att systemet inte kommer att fungera optimalt i södra Sverige (elområde fyra).

– Jag tror att det finns vissa skäl att vara bekymrad avseende CfD-kontrakt i södra Sverige. I princip finns bara E.ON med produktion i området. Det finns därmed inte så många naturliga motparter för de som behöver en prissäkring.

Men även Johan Öhnell som är motståndare till systemet kommer att köpa CfD:er för de kunder som väljer bundet pris.

– Men jag kommer att rekommendera de kunder som vill köpa el på termin att strunta i CfD-kontrakt. Ur kundens perspektiv blir det betydligt förmånligare att välja bort dem även om man inte vet exakt vad det framtida priset kommer att bli, säger Johan Öhnell.

Vad kan man då göra för att förbättra systemet?
– En bra kortsiktig lösning skulle vara att även Svenska Kraftnät som äger kablarna börjar ställa ut CfD-kontrakt. Men på lång sikt måste kraftnäten byggas ut så överföringskapaciteten ökar och vi får en riktig nordisk marknad.

En annan nackdel är att systemet kommer att bli ännu krångligare. Elhandlarna kommer få problem att på ett pedagogiskt sätt förklara för sina kunder i södra Sverige varför elen plötsligt blir dyrare.

– Dessutom blir det svårare att jämföra elpriser, det blir mer komplicerat för den som vill skaffa sig en bild av vad det kostar, menar Magnus Askaner.

På andra marknader används CfD-kontrakt i första hand till spekulation, när till exempel olja, vete eller någon metall används som underliggande tillgång. På elprismarknaden däremot kommer kontrakten tvärtom i första hand användas för att säkra framtida priser. Självklart är även rena spekulanter välkomna att köpa CfD-kontrakt, men Johan Öhnell tror inte att detta kommer att ske eftersom marknaden är liten och prissvängningarna svåra att förutse.

– Tyvärr, det hade varit bra med fler aktörer, då hade volymen gått upp och marknaden hade fungerat bättre. Men eftersom priserna är för osäkra blir det rena lottsedeln.

Inte heller Magnus Askaner tror på någon anstormning av spekulanter.

– Självklart kan CfD-kontrakten användas till ren spekulation men det vore rena vansinnet, säger han.

TEXT: Jonas Ohlin

Läs mer om elområden och behov av överföringskapacitet.

Så funkar CfD-kontrakt på andra marknader 
CfD-kontrakt (förkortning för Contract for Difference) är derivatinstrument som kan kopplas till alla möjliga underliggande varor, till exempel aktier, olja eller el. Köparen och säljaren handlar med priset på en vara och inte med själva varan. Risken är hög eftersom CfD-kontraktet är ett så kallat hävstångsinstrument som bara kräver en liten finansiering. Detta innebär att du kan förlora mer pengar än du satsat. Mäklaren är ofta en bank eller mäklarfirma, på elmarknaden sker den mesta handeln via Nasdaq OMX Commodities.

Så används CfD:er på elmarknaden
Eftersom de enskilda nordiska länderna är relativt små, används i Norden ett virtuellt pris, systempriset, som referens för den finansiella handeln för att få en trovärdig marknad med tillräckligt stor omsättning. Genom handeln med terminer kan aktörerna i förväg säkra sig mot svängningar i dagspriset (spotpriset) på el. Detta virtuella pris beräknas under antagandet om oändlig överföringskapacitet. I praktiken är detta inte fallet under årets alla timmar, varför priserna kan skilja sig åt mellan olika elområden i Norden vid olika tillfällen. Införandet av elområden i Sverige innebär att det nu kan uppstå olika priser i olika delar av Sverige.

CfD-kontrakten beskriver prisskillnaden mellan det virtuella systempriset och priset i ett specifikt elområde. En elhandlare i Skåne som t.ex. erbjuder konsumenter avtal om fast pris till sina kunder, köper el på termin för år 2012 för att hantera prisvariationer på den nordiska elmarknaden i stort, samt CfD-kontrakt som ska täcka upp för att avvikelser mellan systempriset och områdespriset i elområde fyra (södra Sverige). Om inte CfD-kontrakten hade funnits skulle elhandlaren endast kunna säkra en del av priset som erbjuds till kunderna och skulle vara tvungen att ta ut högre priser för att täcka upp för risken. 

2 Kommentarer
Av Jonas Ohlin
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. NilsLennart skriver:

    Jag bor i södra Sverige och är enligt Kurt Wickman ”redigt puckad”. Jag tycker nämligen att det är svårt att förklara för elkunderna detta med prisområden.
    När vi började med en fri elmarknad konstaterades att det fanns inget behov av mer än ett elområde i Sverige. Detta i motsats till Danmark (2 områden) och Norge (3 områden). Flera elområden diskuterades även i början på 2000-talet, men det fanns inga behov.
    Men nu uppstår ett behov. Sakskälet skulle vara att vi har produktion i norr och konsumtion i söder. Detta är ju inget nytt. Men för att lösa ett politiskt bråk mellan Sverige och Danmark, skall svenska folket tvingas betala olika mycket för sin el beroende på var de bor!
    Detta har jag svårt att förklara. Produktionskostnaden bör ju vara lika stor i en likvärdig anläggning i norr som en i söder. Överföringskostnaden, som finns, betalar vi ju redan via stamnätsavgiften.
    Att man skulle bygga ny produktion i det elområde som ger mest intäkt (område 4 Malmö) är nog nys. På en direkt förfrågan till E.oN som avser att bygga ett större projekt i södra Vätterbygden säger deras handläggare att elområdet är inte en faktor som påverkat var man bygger!!
    Jag får därför finna mig i, tillsammans med ett stort antal andra människor, att bli idiotförklarad. Men det har jag blivit förr på Secon Opinion Energi.

  2. Kurt Wickman skriver:

    Jag förstår inte hur motståndarna till elområden kan ha ”det blir så krångligt att förklara för kunden” som ett argument för sin mening.

    Antingen har jag missat något eller så är elkunderna i södra Sverige redigt puckade!

    I norra Sverige finns en större tillgång på el än efterfrågan medan förhållandet i södra Sverige är omvänt.

    Jag tycker inte att vi ska idiotförklara större delen av svenska folket, för jag är ganska säker på att de förstår det sambandet!

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet