Ologisk skatt hinder för utfasning av fossil olja

Ologisk skatt hinder för utfasning av fossil olja

Regeringen har på vaga grunder dragit undan mattan för utfasningen av den sista fossiloljan i svensk el- och värmeproduktion. Man riskerar att låsa fast de sista resterna av oljeberoende för lång tid framöver och en negativ påverkan på leveranssäkerheten. Det skriver Åsa Pettersson, vd Energiföretagen Sverige, Gustav Melin, vd Svebio och Rolf Norén, styrelseordförande Canoil AB.

Bild: Frityrolja från McDonalds kan bli biobränsle. Foto: Scania.

Utan skattebefrielse på biooljor för användning i fjärr- och kraftvärmeverk dras mattan undan för utfasningen av den fossila oljan i svensk el- och värmeproduktion. Med regeringens chockhöjda skatter på biooljor blev de i ett slag dubbelt så dyra som fossil olja och tvingade fjärr-och kraftvärmebolagen in i ett hörn. Där kan de välja mellan att gå över till fossila oljor eller att helt enkelt minska den elproduktion i kraftvärmeverk som är beroende av olja som topplastbränsle, vilket sätter hinder för effektbalansen, inte minst under kalla vinterdagar.

Åsa Pettersson. Foto: Erik Cronberg.

Mer än hälften av vår värme, men också en betydande andel el, kommer från fjärr- och kraftvärme. Bränslen eldas i en panna vilket ger varmvatten och el. Idag värms närmare hälften av alla fastigheter i Sverige på detta sätt och vi får drygt 9 procent av vår el härifrån. Under kalla vinterdagar är det extra viktigt.

Kraft- och fjärrvärmen står också bakom en stor del av framgångsresan för Sveriges klimatarbete. Växthusgasutsläppen från förbränning av fossila bränslen har minskat med 78 procent jämfört med 1990 och idag är det några få procent fossila bränslen kvar i fjärr- och kraftvärmeproduktionen.   Den sista resten fossila bränslen som används i fjärrvärme är ofta olja. Detta är ett så kallat ” topplastbränsle” och kan med kort varsel eldas vid till exempel en köldknäpp eller som reservbränsle vid problem med den ordinarie pannan.

Det finns alternativ till fossil olja – så kallade biooljor. Dessa är gjorda på bland annat rester och avfall från jordbruk och industri, eller på odlade grödor som till exempel raps. Att elda en bioolja innebär att pannan måste anpassas och då krävs investeringar. Många företag vill ställa om och gör dessa investeringar. Bioolja är dock dyrare än fossil olja och för att främja omställningen har biooljan varit skattebefriad. Fram till nu.

Gustav Melin. Foto: Erik Cronberg

Vid årsskiftet fattade regeringen det ologiska beslutet att både införa energiskatt på förnybar bioolja och dessutom Sveriges höga koldioxidskatt. Biooljan blev plötsligt nästan dubbelt så dyr som sin fossila motsvarighet. Som en följd av detta har många stora omställningsinvesteringar gjorts till ingen nytta, då fjärr- och kraftvärmeproducenterna anpassat sina pannor till ett förnybart bränsle som nu plötsligt beskattas som om det vore fossilt. Andra väljer att avstå från planerade konverteringar, det gäller även flera stora industriföretag. I vissa fall har man till och med valt att byta från bioolja tillbaka till fossilt. En annan konsekvens är att man bara producerar värme och låter bli att producera el trots att elbehovet är stort, det blir helt enkelt för dyrt eftersom skatten är så hög.

Införandet av biooljeskatten kan få dramatiska konsekvenser för Sveriges elförsörjning. Under de senaste åren har vi sett hur Stockholms och Malmös elförsörjningssituation drabbats till en följd av skattechocker som pålagts kraftvärmebranschen. Det är dags för regeringen att agera. I stället för att hantera den uppkomna situationen så hotas nu kraftvärmen av ännu ett dråpslag med energi- och koldioxidskatten på biooljor. Beslutet går i helt motsatt riktning mot alla åtaganden både när det gäller leveranssäkerhet i elförsörjningen och omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Rolf Norén

Vi har därför adresserat frågan i en skrivelse till finansminister Magdalena Andersson. Där påpekar vi att det faktiskt är möjligt att skattebefria flera av de biooljor som drabbats av chockhöjd skatt på grund av EU-beslut i år. Långsiktigt behöver regeringen säkerställa hållbara spelregler för svenska bioråvaror. Men redan nu kan man ta ett snabbt beslut att fortsatt skattebefria olja baserad på frityrolja från restauranger eller biomassa från skogen som kallas UCOME och HVO. Biobränslen får inte heller kompenseras med för mycket stöd, eller ”överkompenseras”. Detta är rimligt, men i vårt brev till regeringen kan vi visa på en rad brister i den övervakning Energimyndigheten gör av marknadspriserna på biooljor, och sett till prisstatistiken finns ingen sådan överkompensation. Vi begär därför att de biooljor som inte klassas som livsmedelsbaserade skattebefrias, vilket är förenligt med EU:s så kallade statsstödsregler.

Regeringen har på vaga grunder dragit undan mattan för utfasningen av den sista fossiloljan i svensk el- och värmeproduktion. Man riskerar att låsa fast de sista resterna av oljeberoende för lång tid framöver och en negativ påverkan på leveranssäkerheten. Det är dags att tänka om. Regeringen måste stå upp för de svenska biobränslena i EU, så att reglerna på sikt fortsatt tillåter att dessa främjas oavsett användningsområde. På hemmaplan måste man sluta med kortsiktiga och ogenomtänkta beslut på vaga grunder.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 Kommentarer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Nils-Åke Sandberg skriver:

    Inget konstigt med det. Det man förlorar på gungorna tar man igen på karusellen. Väntar bara på bränsleskatt på elbilsladdningar också. Alla miljöbilar har klassats om och senast flyttades gasbilar bort från miljöbilarna. Man har helt enkelt inte råd med intäktsförlusterna.

  2. Göran Fredriksson skriver:

    Om biooljeskatt är en ologisk skatt eller inte beror på vilken logiken är.

    Ända sedan andra världskriget slutade har politiken varit att samhället skall ställa om energianvändningen till än det ena eller det andra för att när omställningen har genomförts straffbeskatta det man just ställt om till.

    Några exempel:

    Under kriget användes mest ved och kol. På 40- och 50-talen var politiken att spara på ved och ersätta den med olja. Kärnkraft skulle byggas. Atomkraft utredningen. Fjärr- och kraftvärme skulle användas som gynnar användning av tunga restoljor framför lätta oljor. Oljekrisen 73/74. Nu skulle man byta olja mot kol och vedbränslen. Utredning om övergång till fasta bränslen. Kärnkraften togs i bruk. Använd mera elvärme och ersätt olja med el. Elanvändningskommitten. Det försvåras för kommunerna att bygga kraftvärme, med skatter och genom konkurrens med Vattenfall som skall leverera kärnkraftel och som dumpar priset på el till de kommunala energibolag som avstår från kraftvärme. Kärnkraften skall avvecklas. Efftektskatt på kärnkraft. Kraftigt höjda elskatter. Kolanvändningen skall inte byggas ut, den skall avvecklas. På 90-talet höjdes energiskatterna rejält, Co2 och NoX skatter, samtidigt som energin momsbelades. Biobränslen gynnas. När nu nästan alla dem som kan använda biobränslen gör detta börjar biobränslena beskattas, man börjar nu med biooljan. Men logiken talar för att snart blir övriga biobränslen också beskattade.

    Ekonomer anser att styrskatter inte är hållbara över tid. När det skatten skall styra bort från är borta kommer ingen energiskatt in till statskassan. Detta har politiken löst genom att ständigt byta ut det som skatterna skall styra bort från.

    Det är detta som är logiken. Om man har ett tillräckligt långt tidsperspektiv. Att beskatta biooljan är logiskt.

    Logiken är ständigt ökande skatter och att hålla folk sysselsatta med ständig förändring så att de inte får tid att kritisera politiken.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet