Olkiluoto 3 på väg bli en lysande investering

Olkiluoto 3 på väg bli en lysande investering

Kommer det bespottade kärnkraftverket Olkiluoto 3 att visa sig bli en toppinvestering? Räknat på årets elpris i Finland kommer investeringen att vara återbetald på fem år och sju månader, enligt en kalkyl av Helsingin Sanomat.

I Finland håller många andan dessa dagar. Kommer Olkiluoto 3, med 1600 megawatt Europas största kärnkraftverk, att få upp sin elproduktion i enlighet med den nyaste planen? Eller kommer elproduktionen att stoppas ännu en gång, för att något i tekniken fallerar? Detta kan avgöra om Finland klarar sin elförsörjning den kommande vintern.

Följetongen kring det nya kärnkraftverket har kunnat följas också på Second Opinion, till exempel här.

Beskedet när reaktorn första gången nådde kriticitet den 21 december 2021 var att reguljär elproduktion skulle inledas i juni i år. Efter en rad oplanerade nedstängningar har meddelandena om återstart duggat tätt, men i måndags (8 augusti) kördes reaktorn verkligen i gång igen med låg effekt. I dag (11 augusti) ska effekten enligt schemat ligga på 430 megawatt. Produktionen kan följas timme för timme här.

Om inga nya problem tillstöter, tas reaktorn i fullskalig kommersiell drift den 10 december.

En exakt ekonomisk kalkyl går inte att göra för Olkiluoto 3, redan av det skälet att ingen i dag vet vilket det slutliga priset på projektet blir. En överslagsberäkning baserat på totalbudgeten 8,5 miljarder euro, en årsproduktion på 13 TWh el och ett elpris på 117,80 euro/MWh (genomsnittspriset i Finland hittills i år) landar i vart fall på en återbetalningstid på nämnda fem år och sju månader.

För kärnkraftverkets ägare TVO (Teollisuuden Voima, Industrins Kraft) är utgångsläget ännu bättre sett till dess andel av investeringen, i aktuellt värde 5,5 miljarder euro. Med det blir återbetalningstiden bara tre år och sju månader.

Utgår man från den prislapp, 11 miljarder euro, som den kärnkraftskritiska World Nuclear Report anger som de totala kostnaderna för kärnkraftverket, förlängs återbetalningstiden till sju år och två månader.

Det ska påpekas att Helsingin Sanomat i sina kalkyler inte räknat med några räntekostnader. Men även med dessa och andra osäkerhetsfaktorer beaktade har Olkiluoto 3 i dagsläget förutsättningar att bli en lysande affär.

Också med fjolårsnivån på elpriserna i Finland, 72,3 euro/MWh, får kalkylen anses ge hyfsat resultat: för 11 miljarder euro blir återbetalningstiden då elva år och åtta månader.

Helsingin Sanomat noterar i sin artikel att investeringskalkylen för kärnkraftverket 2003 byggde på ett snittpris på elen på 35 euro/MWh, vilket i dagens penningvärde motsvarar 44,76 euro/MWh. Skulle elpriset verkligen lägga sig så lågt under många år framöver, skulle de 11 miljarderna euro kräva en återbetalningstid på fjorton och ett halvt år.

Intressant i ett svenskt perspektiv är att TVO:s verksamhet bygger på den så kallade Mankalaprincipen, som går ut på att delägarna köper elen till självkostnadspris. TVO strävar inte efter vinst för egen del. Elen kan ägarna sedan sälja vidare till sina egna kunder eller exempelvis på Nordpool.

Stora ägare i TVO är skogsbolagen UPM och Stora Enso, Fortum och Helen (ägt av Helsingfors stad). Bland de mindre ägarna finns ett femtiotal kommunalt ägda energibolag över hela Finland.

Esa Vakkilainen, professor vid Villmanstrands tekniska universitet, bekräftar för Helsingin Sanomat storleksordningen på siffrorna.

”I dagsläget ser investeringen synnerligen förmånlig ut för ägarna. Efter en lång väntan får ägarna tillbaka sina pengar, och det rejält”, säger han.

Hans bedömning är att de höga elpriserna ”med säkerhet” kommer att hålla sig högre än senaste höst under i vart fall tre till fyra år framåt.

”När alla lån är slutamorterade, om tio eller tjugo år, kommer elen från Olkiluoto 3 att vara ytterst billig för ägarna”, säger Esa Vakkilainen och nämner som jämförelse att driftskostnaderna för syskonreaktorerna Olkiluoto 1 och 2 ligger på strax över 20 euro/MWh.

”Räknar man med 60 års drifttid och sex års återbetalningstid ska Olkiluoto 3 alltså kunna vara en verklig penning-Sampo under 54 år”, säger Esa Vakkilainen.

Sampo är enligt mytologin i Kalevala en kvarn som producerar mjöl, salt och guld utan råvaror.

***

Tillägg 220812: Artikeln har väckt mycket uppmärksamhet och en diskussion är i gång om hur Helsingin Sanomats kalkyler ska bedömas. Vi välkomnar välunderbyggda inlägg på detta tema.

***

Foto: TVO

26 Kommentarer
Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*

  1. Mats skriver:

    Men ni glömde att ta med produktionskostnaden (bränsle, personal, hantering och slutförvar mm mm) i pay-off kalkylen. Dessutom bör man väl sätta en internränta på investeringen.
    Ingen med minsta lilla ekonomisk kunskap räknar som ni.

  2. mats andersson skriver:

    Tack för denna till synes neutrala information , förefaller vara korrekt.
    I återbetalningstiden har hänsyn tagits/reserverats för framtida kostnader för slutförvar av uttjänt bränsle ?

    MVH Mats

  3. Lars-Eric Bjerke skriver:

    Hinkley Point C också en EPR som började byggas 2019 har hittills följt tidplanen.
    https://www.youtube.com/watch?v=qhZypfzRxtE&ab_channel=EDF%F0%9F%87%AC%F0%9F%87%A7

  4. Rolf Olofsson skriver:

    Grattis Finland. De som vågar satsa skall också gynnas med bra vinster.

  5. David skriver:

    Borde man inte räkna in dom 18 åren som det tog att bygga verket oxå?
    Så 18+6=24 år.
    Så 24 år innan pengarna är tillbaka.
    Men med dagens el priser är all elproduktion lönsam.

    Men det är svårt för oss att veta hur det ser ut om 20 år igen.
    Vilket gör det svårt att planera för nya kärnkraftverk.
    Speciellt om det blir för varmt att köra dom på sommaren.

    1. Klas Roudén skriver:

      Betr kylningen sommartid, väl knappast något problem för kustbaserad kärnkraft, där man i vart fall ej orsakar något ekologiskt problem som ju, förutom tekniska begränsningar, kan inträffa för kärnkraftsreaktorer vid floder.

  6. David Bergling skriver:

    Ett problem är bara att de 8,5 miljarder man refererar till i kostnad är det avtal som skrevs mellan köpare och säljare. Från 2012 har inte några nya kostnadsberäkningar uppdaterats. Alltså de senaste 10 åren har inga nya kostnader uppdaterats offentligt.

    För finska skattebetalare är detta positivt då dessa kostnader istället landat på Siemens och Areva som stått för byggnationen. Franska Areva har sedan dess förststatligas pga av kostnaderna. Lite likt hur franska EDF nu också på väg att förstatligas. Tyska Siemens har å sin sida helt dragit sig ur byggnation på området.

    Den verkliga kostnaden lär vi nog aldrig få reda på, men ett riktvärde är reaktor 3 i Flamenville av samma model som började byggas ett år senare. Kostnaden för F3 ligger just nu på 12,7 miljarder Euro (ca 130-140 sek) och beräknad driftstart är 12-13 år efter planerad driftstart.

    Vill Second-opinion framstå som trovärdiga kommer ni behöva gräva betydligt djupare innan ni skriver nästa artikel på ämnet

  7. Ann-Louise Fält skriver:

    Kanonbra skrivet
    Sakligt och lättfattligt
    Är det fakta som behövs så sprid detta

  8. Kjell Eriksson skriver:

    Ett intressant inlägg i skenet av den svenska debatten!
    Det vore intressant om svensk dagspress redovisade detta. Jag har ännu inte sett något därvidlag.
    Däremot många artiklar som tar upp att kärnkraften inte är lönsam.

    Överhuvudtaget är ju den svenska debatten mycket ”trång”. Öppenheten lyser med sin frånvaro och problemen med vind och sol tonas kraftigt ned.

  9. Anders skriver:

    Men herregud. Hur kan ni släppa igenom skitberäkningar som denna? Karln har ju tagit den förväntade produktionen gånger det förväntade (höga) elpriset och räknat av från det (lågt) beräknade investeringskostnaderna! Jeeez! Ingen produktionskostnad? Underhållskostnad? Avfallshanteringskostnad? Vinstskatter?

    1. Nils Lindholm skriver:

      ”Helsingin Sanomat noterar i sin artikel att investeringskalkylen för kärnkraftverket 2003 byggde på ett snittpris på elen på 35 euro/MWh, vilket i dagens penningvärde motsvarar 44,76 euro/MWh. Skulle elpriset verkligen lägga sig så lågt under många år framöver, skulle de 11 miljarderna euro kräva en återbetalningstid på fjorton och ett halvt år.”

    2. Johan Montelius skriver:

      …. ”karln” är en av Finlands största dagstidningar.

  10. Peter Lee Dahm/ skriver:

    och avfallet förvarar man säkert i 100000 år?

    1. Johan Montelius skriver:

      Peter – varför skulle man förvara det säkert i 100.000 år? Det räcker gott och väl att lägga det i en betongkassun i 300 år för att sedan blanda ut det med grus och använda vid vägbyggen. Att utbränt bränsle skulle vara livsfarligt i 100.000 år är myt.

    2. Nils Lindholm skriver:

      Alldeles riktigt.
      Vad jag förstår så har Finland också ett 100-tusen årig godkänt avfallslager.

  11. Roland skriver:

    Jag beundrar Finländarna som är kapabla att fatta ett så långsiktigt,välplanerat beslut.Inga floskler.Rakryggat,ja intelligent.Heder åt våra vänner där.SISU.

  12. Johan skriver:

    Det är väll lite felräknat att tro på oförändrade priser efter att man tillför systemet 1900 MW. Det kommer göra Finland till ett exporterade land istället för importerade. Det kommer göra att den svenska elen som tidigare exporterade kommer stanna i Sverige. Slutresultatet blir sänkta elpriser i både Sverige, Finland och Baltikum.

    1. Kalle Andersson skriver:

      Nä, det är så man gör kalkyler på medelpris. Det finns dessutom inget som säger att Finland får en mättad marknad då de har 3GW strukturellt underskott på vintern i dagsläget.

  13. Roger Fredriksson skriver:

    Hur ser lönsamheten för vindkraftverk ut med samma kalkylantaganden?/Roger Fredriksson

    1. Kalle Andersson skriver:

      De skulle fått 13 miljrader i subventioner för 13TWh årsproduktion.

      Vem står för de 13 miljraderna? Sedan så sker det 13 nya miljarder i subventioner 3x under 60 års tid.

      Det märks att du inte känslomässigt kan hantera matemtiken i artikeln.

  14. Kokos Korven skriver:

    Jag kollade hur ni räknat. Ni har inte med driftkostnader, kapitalkostnader eller några andra kostnader. Ni har tagit investeringskostnaden hittills och delat på årsproduktionen gånger snitt priset YTD för 2022. Alltså en beräkning som inte är bra. Jag vill inget hellre än att se att det går att bygga lönsam kärnkraft. Men den debatten hjälps inte av att ni försöker använda så här dåligt underbyggda beräkningar i debatten.

    1. Kalle Andersson skriver:

      I grunden har du ingen aning om de rörliga kostnaderna är 10öre/kWh eller 50öre/kWh. … Du får själv fundera ut. Svenska verk ligger runt 20öre/kWh inklusive allt. Dvs inte bara rörliga kostnader.

      Hur många månader i tillbakabealningstid förlängs det om den rörliga kostnaden är 10öre/kWh?

  15. Johan Montelius skriver:

    Man kan göra en jämförelse med hur mycket elcertifikat systemet har kostat oss svenska konsumenter. En grov uppskattning baserat på snittpriset och antalet utfärdade certifikat ger att kostnaden landar på ca 55 miljarder sedan system infördes för snart tjugo år sedan. Det är pengar som till stor del har gått till att subventionera utbyggnaden av vindkraft och biokraftverk (ok, drygt en miljard gick till den strategiska resursen torv). Hur står sig denna investering när man jämför med världens mest försenade kärnkraftverk? Hur skulle det se ut idag om dessa pengar istället för vindkraft, lagts på att förlänga livslängden på R1, R2, O1 och O2?

    Svensk energipolitik sedan 80-talet kommer gå till historien som mönsterexempel på kapitalförstöring. Man börjar väl se en viss tillnyktring men det man skulle vilja se är en haveriutredning.

    1. Paul Håkansson skriver:

      Bra Johan att du kommer in och rätar ut frågetecknen och talar om SANNINGEN om hur pass subventionerad vindkraften är och har varit under lång lång tid. Finns allt för många som inte har en susning om hur det ligger till. Till råga på allt så förstör dom för all annan produktion i systemet och tillför ingen som helst balans och stabilitet i nätet. Vindkraft är notoriskt skadlig för vår framtida elförsörjning och därmed välfärd.

  16. Sten Zackrisson skriver:

    En arbetskamrat till mig var på ett studiebesök på OL3 för ca 10 år sedan.
    Han berättade för mig, att hela turbinanläggningen från SIEMENS är dimensionerad
    för en uteffekt på 1900 MW, alltså Turbin, Generator och Transformator.
    När OL3 har körts några år, kanske fem år och det vet hur Reaktorhärden fungerar i praktiken,
    då kan effekten höjas utan stora ombyggnader och investeringar på Turbinanläggningen.

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet