Olkiluoto 3 på väg bli en lysande investering

Kommer det bespottade kärnkraftverket Olkiluoto 3 att visa sig bli en toppinvestering? Räknat på årets elpris i Finland kommer investeringen att vara återbetald på fem år och sju månader, enligt en kalkyl av Helsingin Sanomat.

I Finland håller många andan dessa dagar. Kommer Olkiluoto 3, med 1600 megawatt Europas största kärnkraftverk, att få upp sin elproduktion i enlighet med den nyaste planen? Eller kommer elproduktionen att stoppas ännu en gång, för att något i tekniken fallerar? Detta kan avgöra om Finland klarar sin elförsörjning den kommande vintern.

Följetongen kring det nya kärnkraftverket har kunnat följas också på Second Opinion, till exempel här.

Beskedet när reaktorn första gången nådde kriticitet den 21 december 2021 var att reguljär elproduktion skulle inledas i juni i år. Efter en rad oplanerade nedstängningar har meddelandena om återstart duggat tätt, men i måndags (8 augusti) kördes reaktorn verkligen i gång igen med låg effekt. I dag (11 augusti) ska effekten enligt schemat ligga på 430 megawatt. Produktionen kan följas timme för timme här.

Om inga nya problem tillstöter, tas reaktorn i fullskalig kommersiell drift den 10 december.

En exakt ekonomisk kalkyl går inte att göra för Olkiluoto 3, redan av det skälet att ingen i dag vet vilket det slutliga priset på projektet blir. En överslagsberäkning baserat på totalbudgeten 8,5 miljarder euro, en årsproduktion på 13 TWh el och ett elpris på 117,80 euro/MWh (genomsnittspriset i Finland hittills i år) landar i vart fall på en återbetalningstid på nämnda fem år och sju månader.

För kärnkraftverkets ägare TVO (Teollisuuden Voima, Industrins Kraft) är utgångsläget ännu bättre sett till dess andel av investeringen, i aktuellt värde 5,5 miljarder euro. Med det blir återbetalningstiden bara tre år och sju månader.

Utgår man från den prislapp, 11 miljarder euro, som den kärnkraftskritiska World Nuclear Report anger som de totala kostnaderna för kärnkraftverket, förlängs återbetalningstiden till sju år och två månader.

Det ska påpekas att Helsingin Sanomat i sina kalkyler inte räknat med några räntekostnader. Men även med dessa och andra osäkerhetsfaktorer beaktade har Olkiluoto 3 i dagsläget förutsättningar att bli en lysande affär.

Också med fjolårsnivån på elpriserna i Finland, 72,3 euro/MWh, får kalkylen anses ge hyfsat resultat: för 11 miljarder euro blir återbetalningstiden då elva år och åtta månader.

Helsingin Sanomat noterar i sin artikel att investeringskalkylen för kärnkraftverket 2003 byggde på ett snittpris på elen på 35 euro/MWh, vilket i dagens penningvärde motsvarar 44,76 euro/MWh. Skulle elpriset verkligen lägga sig så lågt under många år framöver, skulle de 11 miljarderna euro kräva en återbetalningstid på fjorton och ett halvt år.

Intressant i ett svenskt perspektiv är att TVO:s verksamhet bygger på den så kallade Mankalaprincipen, som går ut på att delägarna köper elen till självkostnadspris. TVO strävar inte efter vinst för egen del. Elen kan ägarna sedan sälja vidare till sina egna kunder eller exempelvis på Nordpool.

Stora ägare i TVO är skogsbolagen UPM och Stora Enso, Fortum och Helen (ägt av Helsingfors stad). Bland de mindre ägarna finns ett femtiotal kommunalt ägda energibolag över hela Finland.

Esa Vakkilainen, professor vid Villmanstrands tekniska universitet, bekräftar för Helsingin Sanomat storleksordningen på siffrorna.

”I dagsläget ser investeringen synnerligen förmånlig ut för ägarna. Efter en lång väntan får ägarna tillbaka sina pengar, och det rejält”, säger han.

Hans bedömning är att de höga elpriserna ”med säkerhet” kommer att hålla sig högre än senaste höst under i vart fall tre till fyra år framåt.

”När alla lån är slutamorterade, om tio eller tjugo år, kommer elen från Olkiluoto 3 att vara ytterst billig för ägarna”, säger Esa Vakkilainen och nämner som jämförelse att driftskostnaderna för syskonreaktorerna Olkiluoto 1 och 2 ligger på strax över 20 euro/MWh.

”Räknar man med 60 års drifttid och sex års återbetalningstid ska Olkiluoto 3 alltså kunna vara en verklig penning-Sampo under 54 år”, säger Esa Vakkilainen.

Sampo är enligt mytologin i Kalevala en kvarn som producerar mjöl, salt och guld utan råvaror.

***

Tillägg 220812: Artikeln har väckt mycket uppmärksamhet och en diskussion är i gång om hur Helsingin Sanomats kalkyler ska bedömas. Vi välkomnar välunderbyggda inlägg på detta tema.

***

Foto: TVO

31 comments

Av Svenolof Karlsson

Second Opinions skribent

PROFILE Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

31 Comments

Peggen Andersson
9 december, 2023, 10:25 e m

Det märkliga är att så många missat att finländarna själva upptäckt att projektet med Olkiluoto 3 var på väg ner i diket redan 2015, vilket fick till följd att man lade ner planerna för Olkiluoto 4!
Anders Eriksson
4 december, 2023, 8:45 f m

1600 Mw kostar då 100 Mkr, vilket ger 16 Mw/Miljard. Svensk kraftvärme kostar mindre än 35 Mw/Miljard, och har även den en driftskostnad på omkring 25 öre/kwh
Morgan Nielsen
14 januari, 2023, 7:23 e m

Totalt orimligt var min spontana reaktion tills jag såg att man inte räknat med någon kalkylränta. För skoj skull gjorde jag en kalkyl med kalkylränta på 8% vilket i allafall är det jag räknar i avkastning på de pengar jag är beredd att investera på börsen. Investeringen på 8500M € fördelade jag jämt över 20 år med start 2003 samt att kärnkraftverket verkligen går felfritt med 13TWh/år. Elpriset satt jag till 117.8€/MWh och produktionskostnaden till 25€/MWh. Restvärdet 0kr. Trots det oerhört orimliga elpriset blev nuvärdet under 60 års drifttid negativt. Räntan (avkastning) på investeringen hamnade på drygt 6%.
Om jag investerar pengar i kärnkraft skulle jag ha gått i pension också innan jag börjar få in en enda krona för min investering (jag är 46 år nu). Låt aktörer bygga kärnkraft utan statliga garantier! Det finns inget bättre sätt att bedöma kärnkraftens lönsamhet än att låta marknadskrafterna avgöra kärnkraftens vara eller inte vara.
Mats
5 september, 2022, 6:37 e m

Men ni glömde att ta med produktionskostnaden (bränsle, personal, hantering och slutförvar mm mm) i pay-off kalkylen. Dessutom bör man väl sätta en internränta på investeringen.
Ingen med minsta lilla ekonomisk kunskap räknar som ni.
mats andersson
5 september, 2022, 6:13 f m

Tack för denna till synes neutrala information , förefaller vara korrekt.
I återbetalningstiden har hänsyn tagits/reserverats för framtida kostnader för slutförvar av uttjänt bränsle ?

MVH Mats
Lars-Eric Bjerke
13 augusti, 2022, 10:17 e m

Hinkley Point C också en EPR som började byggas 2019 har hittills följt tidplanen.
https://www.youtube.com/watch?v=qhZypfzRxtE&ab_channel=EDF%F0%9F%87%AC%F0%9F%87%A7
- Ronny Eriksson@Lars-Eric Bjerke
  1 juni, 2023, 11:53 f m
  
  Angående Hinkley Point C: Byggstarten var 2017, inte 2019. Tidsplanen har inte följts, och inte heller kostnadskalkylen. ”Since construction began in March 2017, the project has been subject to several delays, and this has resulted in significant budget overruns.
  Vi bör inte ge medvetet felaktig information.
Rolf Olofsson
13 augusti, 2022, 7:34 f m

Grattis Finland. De som vågar satsa skall också gynnas med bra vinster.
David
13 augusti, 2022, 5:43 f m

Borde man inte räkna in dom 18 åren som det tog att bygga verket oxå?
Så 18+6=24 år.
Så 24 år innan pengarna är tillbaka.
Men med dagens el priser är all elproduktion lönsam.

Men det är svårt för oss att veta hur det ser ut om 20 år igen.
Vilket gör det svårt att planera för nya kärnkraftverk.
Speciellt om det blir för varmt att köra dom på sommaren.
- Klas Roudén@David
  13 augusti, 2022, 2:09 e m
  
  Betr kylningen sommartid, väl knappast något problem för kustbaserad kärnkraft, där man i vart fall ej orsakar något ekologiskt problem som ju, förutom tekniska begränsningar, kan inträffa för kärnkraftsreaktorer vid floder.
David Bergling
12 augusti, 2022, 9:19 e m

Ett problem är bara att de 8,5 miljarder man refererar till i kostnad är det avtal som skrevs mellan köpare och säljare. Från 2012 har inte några nya kostnadsberäkningar uppdaterats. Alltså de senaste 10 åren har inga nya kostnader uppdaterats offentligt.

För finska skattebetalare är detta positivt då dessa kostnader istället landat på Siemens och Areva som stått för byggnationen. Franska Areva har sedan dess förststatligas pga av kostnaderna. Lite likt hur franska EDF nu också på väg att förstatligas. Tyska Siemens har å sin sida helt dragit sig ur byggnation på området.

Den verkliga kostnaden lär vi nog aldrig få reda på, men ett riktvärde är reaktor 3 i Flamenville av samma model som började byggas ett år senare. Kostnaden för F3 ligger just nu på 12,7 miljarder Euro (ca 130-140 sek) och beräknad driftstart är 12-13 år efter planerad driftstart.

Vill Second-opinion framstå som trovärdiga kommer ni behöva gräva betydligt djupare innan ni skriver nästa artikel på ämnet
Ann-Louise Fält
12 augusti, 2022, 8:26 e m

Kanonbra skrivet
Sakligt och lättfattligt
Är det fakta som behövs så sprid detta
Kjell Eriksson
12 augusti, 2022, 8:30 f m

Ett intressant inlägg i skenet av den svenska debatten!
Det vore intressant om svensk dagspress redovisade detta. Jag har ännu inte sett något därvidlag.
Däremot många artiklar som tar upp att kärnkraften inte är lönsam.

Överhuvudtaget är ju den svenska debatten mycket ”trång”. Öppenheten lyser med sin frånvaro och problemen med vind och sol tonas kraftigt ned.
Anders
11 augusti, 2022, 3:19 e m

Men herregud. Hur kan ni släppa igenom skitberäkningar som denna? Karln har ju tagit den förväntade produktionen gånger det förväntade (höga) elpriset och räknat av från det (lågt) beräknade investeringskostnaderna! Jeeez! Ingen produktionskostnad? Underhållskostnad? Avfallshanteringskostnad? Vinstskatter?
- Nils Lindholm@Anders
  12 augusti, 2022, 9:19 f m
  
  ”Helsingin Sanomat noterar i sin artikel att investeringskalkylen för kärnkraftverket 2003 byggde på ett snittpris på elen på 35 euro/MWh, vilket i dagens penningvärde motsvarar 44,76 euro/MWh. Skulle elpriset verkligen lägga sig så lågt under många år framöver, skulle de 11 miljarderna euro kräva en återbetalningstid på fjorton och ett halvt år.”
- Johan Montelius@Anders
  12 augusti, 2022, 5:26 e m
  
  …. ”karln” är en av Finlands största dagstidningar.
Peter Lee Dahm/
11 augusti, 2022, 3:15 e m

och avfallet förvarar man säkert i 100000 år?
- Johan Montelius@Peter Lee Dahm/
  11 augusti, 2022, 6:36 e m
  
  Peter – varför skulle man förvara det säkert i 100.000 år? Det räcker gott och väl att lägga det i en betongkassun i 300 år för att sedan blanda ut det med grus och använda vid vägbyggen. Att utbränt bränsle skulle vara livsfarligt i 100.000 år är myt.
  - Staffan@Johan Montelius
    22 augusti, 2022, 4:06 e m
    
    https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/radioaktivt-avfall/slutforvar/slutforvar-for-anvant-karnbransle/
    
    Stämmer inte detta?
- Nils Lindholm@Peter Lee Dahm/
  12 augusti, 2022, 9:20 f m
  
  Alldeles riktigt.
  Vad jag förstår så har Finland också ett 100-tusen årig godkänt avfallslager.
Roland
11 augusti, 2022, 1:00 e m

Jag beundrar Finländarna som är kapabla att fatta ett så långsiktigt,välplanerat beslut.Inga floskler.Rakryggat,ja intelligent.Heder åt våra vänner där.SISU.
- Ronny Erikson@Roland
  1 juni, 2023, 12:03 e m
  
  Man bör komma ihåg att Finland har haft brist på egen elproduktion under de senaste 60 åren. Finland har varit vårt största exportland när det gäller el. Den bilden kan förändras något nu, vilket inte är fel.
  
  Finlands enormt dyra investering skall ses i ljuset av deras nationella elbrist.
  
  Nu pågår dessutom en kraftig utbyggnad av vindkraft i Finland. Man talar om en byggboom för vindkraft. Det är alltså mer som samverkar till att Finlands el-situation förbättras.
Johan
11 augusti, 2022, 12:17 e m

Det är väll lite felräknat att tro på oförändrade priser efter att man tillför systemet 1900 MW. Det kommer göra Finland till ett exporterade land istället för importerade. Det kommer göra att den svenska elen som tidigare exporterade kommer stanna i Sverige. Slutresultatet blir sänkta elpriser i både Sverige, Finland och Baltikum.
- Kalle Andersson@Johan
  8 september, 2022, 9:53 e m
  
  Nä, det är så man gör kalkyler på medelpris. Det finns dessutom inget som säger att Finland får en mättad marknad då de har 3GW strukturellt underskott på vintern i dagsläget.
Roger Fredriksson
11 augusti, 2022, 9:44 f m

Hur ser lönsamheten för vindkraftverk ut med samma kalkylantaganden?/Roger Fredriksson
- Kalle Andersson@Roger Fredriksson
  8 september, 2022, 9:55 e m
  
  De skulle fått 13 miljrader i subventioner för 13TWh årsproduktion.
  
  Vem står för de 13 miljraderna? Sedan så sker det 13 nya miljarder i subventioner 3x under 60 års tid.
  
  Det märks att du inte känslomässigt kan hantera matemtiken i artikeln.
Kokos Korven
11 augusti, 2022, 8:54 f m

Jag kollade hur ni räknat. Ni har inte med driftkostnader, kapitalkostnader eller några andra kostnader. Ni har tagit investeringskostnaden hittills och delat på årsproduktionen gånger snitt priset YTD för 2022. Alltså en beräkning som inte är bra. Jag vill inget hellre än att se att det går att bygga lönsam kärnkraft. Men den debatten hjälps inte av att ni försöker använda så här dåligt underbyggda beräkningar i debatten.
- Kalle Andersson@Kokos Korven
  8 september, 2022, 9:57 e m
  
  I grunden har du ingen aning om de rörliga kostnaderna är 10öre/kWh eller 50öre/kWh. … Du får själv fundera ut. Svenska verk ligger runt 20öre/kWh inklusive allt. Dvs inte bara rörliga kostnader.
  
  Hur många månader i tillbakabealningstid förlängs det om den rörliga kostnaden är 10öre/kWh?
Johan Montelius
11 augusti, 2022, 8:11 f m

Man kan göra en jämförelse med hur mycket elcertifikat systemet har kostat oss svenska konsumenter. En grov uppskattning baserat på snittpriset och antalet utfärdade certifikat ger att kostnaden landar på ca 55 miljarder sedan system infördes för snart tjugo år sedan. Det är pengar som till stor del har gått till att subventionera utbyggnaden av vindkraft och biokraftverk (ok, drygt en miljard gick till den strategiska resursen torv). Hur står sig denna investering när man jämför med världens mest försenade kärnkraftverk? Hur skulle det se ut idag om dessa pengar istället för vindkraft, lagts på att förlänga livslängden på R1, R2, O1 och O2?

Svensk energipolitik sedan 80-talet kommer gå till historien som mönsterexempel på kapitalförstöring. Man börjar väl se en viss tillnyktring men det man skulle vilja se är en haveriutredning.
- Paul Håkansson@Johan Montelius
  9 september, 2022, 9:21 f m
  
  Bra Johan att du kommer in och rätar ut frågetecknen och talar om SANNINGEN om hur pass subventionerad vindkraften är och har varit under lång lång tid. Finns allt för många som inte har en susning om hur det ligger till. Till råga på allt så förstör dom för all annan produktion i systemet och tillför ingen som helst balans och stabilitet i nätet. Vindkraft är notoriskt skadlig för vår framtida elförsörjning och därmed välfärd.
Sten Zackrisson
11 augusti, 2022, 7:55 f m

En arbetskamrat till mig var på ett studiebesök på OL3 för ca 10 år sedan.
Han berättade för mig, att hela turbinanläggningen från SIEMENS är dimensionerad
för en uteffekt på 1900 MW, alltså Turbin, Generator och Transformator.
När OL3 har körts några år, kanske fem år och det vet hur Reaktorhärden fungerar i praktiken,
då kan effekten höjas utan stora ombyggnader och investeringar på Turbinanläggningen.