På Svenska kraftnäts webbplats illustreras utmaningarna i elsystemet. Vissa dagar är dramatiska.

Sverige, Norge, Danmark må tillsammans med de övriga staterna vara jämbördiga parter på den nordiska elmarknaden. Men när de gäller hur produktionen av el går till kunde skillnaderna inte vara större. Det framgår med förödande tydlighet i Svenska kraftnäts ”Kontrollrummet” på myndighetens webbplats. Kontrollrummet visar hur produktionsmixen och elförbrukningen ser ut i elnätet just nu, och då är det viktigt att ha koll på hela det nordiska systemet samtidigt. I varje stund måste elproduktion och elanvändning följa varandra, annars krävs åtgärder för att upprätthålla balansen. Om inte, hotar systemkollaps.

Idag är Kontrollrummet den klart mest besökta sidan på Svenska kraftnäts webbplats:
– Vi insåg att vi skulle kunna använda mycket av den intressanta data vi har och illustrera den på ett användarvänligt sätt. Det blev sidan Kontrollrummet, som vi hoppas bidrar till en förståelse för den samhällsviktiga verksamhet som vi utför dygnet runt i våra kontrollrum, berättar Hanna Lampén, webbansvarig på Svenska kraftnät.

I Kontrollrummet kan man bland annat studera hur produktionen av el varierar mellan vatten, vind, kärnkraft och värmekraft timme för timme. Ländernas karaktär är helt olika:

I Norge handlar elproduktion exempelvis nästan bara om en sak: vattenkraft, dygnet runt årets alla dagar, och för det mesta export öster- och söderut. På morgonkvisten vid åttatiden, när hem och arbetsplatser drar igång nås ”morgontoppen” i förbrukningen. Då går turbinerna i vattenkraften extra mycket, i princip varje vardag året runt.

Elproduktionen en vanlig dag i Norge: 95% vattenkraft.

Danmark är Norges motpol: elproduktionen från vind svänger kraftfullt fram och tillbaka och kompenseras med värmekraft när det behövs och mycket stora svängningar i import och export. När det blåser mycket är den danska elexporten jämförbar med produktionen i ett stort kärnkraftverk, och när det är vindstilla är importen lika stor.

Dramatiskt dygn i Danmark: vindkraften svänger kraftfullt.

Sverige visar en mera mixad bild. En vanlig dag går produktionen i kärnkraftverken varken upp eller ner. Om en reaktor tas ur drift blir det förstås ett rejält hack i kurvan. Vindkraften kan svänga dramatiskt men får inte en lika stor inverkan på helheten som i Danmark, eftersom dess andel fortfarande är mindre. Och vattenkraften visar ett mönster som liknar de norska.

Sverige: kärnkraften rör sig varken upp eller ner.

Vattenkraften i både Sverige och Norge varierar starkt, men utifrån ett förutsägbart mönster och likartat varje dag: den ökar på dagarna när priset är högt och det är det särskilt när det är kallt och inte blåser. På nätterna däremot går produktionen ner och både Sverige och Norge kan då ofta importera billig el från exempelvis Danmark. Solelen syns inte alls ännu i diagrammen, den utgör ännu inte ens en procent av produktionen, men är i stark tillväxt.

De flesta dagar är inte så händelserika, men allt oftare speglar diagrammen dramatik. Extremlägena infaller exempelvis när elanvändningen är som störst, i kombination med låg produktion i vindkraften, eller det omvända: när det blåser extremt mycket utan att elen ”behövs”, till exempel på varma helger och nätter. Vid de lägena vill det till att samarbetet länderna emellan fungerar och att export/import kan lösa problematiken. Och att priset tillåts variera kraftfullt uppåt och nedåt för att påverka producenter och användare. Ett säkert sätt att spåra dessa tillfällen är att leta efter extremt låga och extremt höga priser.

Exempelvis på morgonen klockan 8 den 21 januari i år, då kostade en kWh nästan 2 kr på elbörsen (Nord Pool), jämfört med några tioöringar normalt. Den totala förbrukningen inom Norden var rekordhög samtidigt som det blåste minimalt. I Sverige var det kallare än normalt, men inte extremkallt.

En extrem tidpunkt åt andra hållet var den 28 mars i år då det blåste hårt i Danmark samtidigt som användningen var låg eftersom det var annandag påsk. Mitt på dagen var elpriserna negativa i Danmark. Det innebär att det finns för mycket el och att de är ett problem att bli av med den. Producenterna får betala för att mata in elen i nätet.

Utmaning för elsystemet.

Vattenkraften i Sverige och Norge gick på sparlåga, men att stänga den helt är dock inte möjligt, bland annat beroende på vattendomar som bolagen är skyldiga att följa. Dessutom kan flaskhalsar i näten, exempelvis begränsningar i överföring från Danmark norrut, påverka.

Utmaningarna för det nordiska elsystemet blir helt klart mer begripliga efter att ha klickat fram och tillbaka i Kontrollrummet, och Hanna Lampén hoppas på kunskapsspridning:
– Förhoppningsvis kan Kontrollrummet bidra till en förståelse för driften och utmaningarna med dagens och framtidens kraftsystem, till exempel hur en förändring av produktionsmixen utmanar systemet, säger hon.

FOTO: Hanna Lampén, Svenska kraftnät
Diagram: Från svk.se/kontrollrumet