DEBATT
I den tyska energidebatten upprepas samma mantra år efter år: mer installerad effekt, skriver Staffan Reveman, expert på tysk energipolitik. Men den tyska erfarenheten visar tydligt att energipolitik inte kan byggas på önsketänkande, menar han. Det som räknas är levererade kilowattimmar – när de behövs.
I den tyska energidebatten upprepas samma mantra år efter år: mer installerad effekt. Nya solparker och vindkraftverk presenteras som bevis för framgång. Men installerad kapacitet är inte samma sak som levererad energi. Skillnaden mellan dessa två begrepp är idag kärnan i Tysklands växande energiproblem.
Bild: I tyska Bundestag behövs mer realism menar Staffan Reveman. Foto: Wikimedia.
För 2025 uppgår den installerade elproduktionskapaciteten till cirka 285 gigawatt. Den faktiska elproduktionen beräknas till knappt 500 TWh. En snabb blick på fördelningen visar hur missvisande kapacitetssiffrorna är.
Solkraften står för hela 41,5 procent av installerad effekt – men levererar bara 18,2 procent av elektriciteten. Orsaken är uppenbar: solen lyser inte när elen behövs som mest. Under vintermånaderna, när efterfrågan är högst, producerar solcellerna som minst. Att bygga mer solkraft löser därför inte problemet med ett stabilt elsystem.
Vindkraften på land utgör nästan 24 procent av kapaciteten men levererar bara drygt 21 procent av produktionen.
Installerad effekt (vänster) jämfört med levererad energi (höger).
Havsbaserad vindkraft presterar något bättre, men även där är gapet mellan kapacitet och verklighet stort. De förnybara energislagen framställs som ryggraden i energisystemet – men i praktiken klarar de inte uppgiften utan massivt stöd.
De konventionella kraftslagen visar det motsatta. Kolkraften står för runt 10 procent av installerad effekt men producerar över 21 procent av elen. Naturgasen har 12 procent av kapaciteten men levererar 17 procent av energin. Detta är inga ideologiska påståenden utan hårda tekniska fakta: planerbar produktion används mycket mer effektivt än väderberoende.
Att de sista 3 kärnkraftverken fasades ut i början på 2023 förstärker problemet eftersom de producerade 30 TWh planerbar el, mer än samtliga offshore vindkraftverk.
Problemet blir akut under vinterhalvåret. Tyskland drabbas återkommande av så kallade ”Dunkelflauten” – långa perioder med svag vind och nästan ingen sol. Under dessa dagar faller den förnybara produktionen dramatiskt, samtidigt som elbehovet når sina toppar. Utan kol- och gaskraftverk skulle elnätet helt enkelt kollapsa.
Att systemet ändå fungerar beror därför inte på solpaneler och vindkraftverk, utan på traditionell fossil energi. Under 2025 bröts omkring 85 miljoner ton brunkol för att hålla landets brunkolskraftverk igång. Därtill användes stora mängder stenkol och naturgas. Det är dessa kraftslag som räddar elförsörjningen när vädret sviker – inte de anläggningar som politikerna gärna klipper band framför.
Samtidigt har Tyskland beslutat att kolkraften ska fasas ut senast 2038. Här uppstår en farlig illusion. Ju mer beroende systemet blir av sol och vind, desto större behov finns av stabil reservkraft. Att avveckla de kraftslag som i praktiken bär upp nätet, utan fungerande alternativ, är ett recept på energikris. Enligt nätmyndigheten behöver Tyskland runt 30 gigawatt flexibel elproduktion men eftersom den måste subventioneras har EU bara godkänt 10 gigawatt. Vad kraftverken kommer att kosta och vad gasen kommer att kosta är lika oklart som frågan var gasen ska komma ifrån.
Den tyska erfarenheten visar tydligt att energipolitik inte kan byggas på önsketänkande. Att stapla gigawatt på papperet ger inga varma bostäder och ingen fungerande industri. Det som räknas är levererade kilowattimmar – när de behövs.
Den stora och avgörande skillnaden mellan Tyskland och Sverige är elmixen där vattenkraften och kärnkraften är avgörande. Andelen vattenkraft i Sverige är ungefär 40 procent och i Tyskland 5 procent. Kärnkraften i Sverige utgör ungefär 30 procent mot 0 procent i Tyskland.
Om politiken fortsätter att förväxla installerad effekt med verklig produktion riskerar Tyskland att gå mot ett elsystem som är dyrare, osäkrare och mer beroende av import. En seriös energipolitik måste utgå från teknisk realitet, inte från symboliska mål.
Framtidens energiförsörjning kräver mer än gröna pressmeddelanden. Den kräver kraftverk som faktiskt producerar el – även under vindstilla nätter.
9 Kommentarer
9 Kommentarer
Mats Forsberg
24 februari, 2026: 2:07 e mSverige bör omgående avsluta med el leverans till Tysklan intill dom återställer sin kärnkraft. Att vi svenskar skall vara med att ta kostnaden för den katastrofalt dålig tysk energi politik är absurt. Att tillfälligt stäng ner el distribution till Tyskland och samtidigt förbjuda all ytterligare etablering av vindkraft i Sverige vill troligen få Tyska politiker att vakna.
Svarafredrik bruno@Mats Forsberg
27 februari, 2026: 2:30 e mDå tror jag tant Ursula hötter med fingret.
SvaraBengt Hellman
23 februari, 2026: 2:21 e mDet kan vara på sin plats att påminna om att kärnkraftverk inte är fullt planertbara. Oskarshamn 3 är ur drift. Under 2025 var reaktorn avstängd under lång tid för att byta ut ett defekt rör. Nu stängs reaktorn ner för att först kontrollera tätningen av ett antal ventiler och senare för revision. Först efter vintern, 22 maj beräknas reaktorn åter starta.
Stora katastrofer kan leda till att all kärnkraft stängs ned. Detta skedde i Japan efter härdsmältorna i Fukushima år 2011. Många reaktorer har stängdes permanent. I januari stängde Taiwan sitt sista kärnkraftverk och sällar sig till Italien, Litauen, Tyskland och Kazakhstan som stängt ner all kärnkraft. Den 1 januari 2026 var 404 kärnkraftreaktorer i drift i världen – fem enheter färre än ett år tidigare.
SvaraMagnus B@Bengt Hellman
25 februari, 2026: 7:11 f mParafrasering:
Det kan vara på sin plats att påminna om att sol- och vindkraftverk inte är fullt planerbara. Det förekommer ofta att det under långa tider är vindstilla eller för svag alt. för stark vind, samt att himlen är täckt av moln. I dessa fall produceras naturligtvis exakt 0% el.
P.g.a. att S tillsammans med MP avsiktligt saboterade förutsättningarna för en ekonomisk säker drift att de svenska kärnkraftverken med stängningar av flera reaktorer som följd, har vi nu i Sverige en katastrofal utveckling på elmarknaden med skenande elpriser som följd. Hade vi haft kvar alla 12 verken, eller kanske till och med byggt nya kärnkraftverk, hade vi haft en oändligt mycket bättre situation i Sverige med betalbara elpriser för företag och privatpersoner. Att det år 2026 måste upprättas avbetalningsplaner för privatpersoner för att kunna betala sina elräkningar är en stor skam. Allt detta för att förespråkare för vind- och solkraft fått bestämma.
"Stora katastrofer kan leda till att all kärnkraft stängs ned. Detta skedde i Japan efter härdsmältorna i Fukushima år 2011. Många reaktorer har stängdes permanent. I januari stängde Taiwan sitt sista kärnkraftverk och sällar sig till Italien, Litauen, Tyskland och Kazakhstan som stängt ner all kärnkraft. Den 1 januari 2026 var 404 kärnkraftreaktorer i drift i världen – fem enheter färre än ett år tidigare."
När inkompetenta politiker bestämmer över tekniska frågor, i detta fall drift av kärnkraftverk, och det dessutom sprids propaganda och lögner genom massmedia om hur "farlig" denna energiproduktion är, kan det bara sluta illa. Att Merkel beslutade att stänga alla kärnkraftverk i Tyskland med hänvisning till en jordbävning med åtföljande Tsunami i Japan var naturligtvis ett katastrofalt felaktigt och fegt beslut. Att en likadan naturkatastrof kan inträffa i Tyskland är en enda stor lögn, det finns där inga geologiska förutsättningar för en liknande händelse. F.ö. dog tyvärr rund 20 000 personer i Japan som följd av tsunamin. 0 personer dog p.g.a. olyckan i kärnkraftverket Fukushima (strålning, kontamination etc.).
Här lite aktuell fakta:
Plans For New Reactors Worldwide
Updated Wednesday, 18 February 2026
Over 70 reactors are under construction across the world. About 115 further reactors are planned.
Most reactors under construction or planned are in Asia.
New plants coming online in recent years have largely been balanced by old plants being retired. Over the past 20 years, 111 reactors were retired as 101 started operation.
https://world-nuclear.org/information-library/current-and-future-generation/plans-for-new-reactors-worldwide
SvaraBjörn Erik Christoffersson@Bengt Hellman
25 februari, 2026: 11:01 f m…bla, bla, bla… och likväl så ser man på den historiska driftstatistiken att kärnkraft ger mycket större driftsäkerhet än vindkraft. Ännu bättre var det när vi hade flera kärnkraftverk.
SvaraJohn@Bengt Hellman
25 februari, 2026: 12:52 e mDu blandar ihop begreppen 'planerbar' och 'tillgänglig'. Planerbarhet betyder att vi kan styra produktionen oberoende av vädret – inte att maskiner aldrig går sönder. Ett plötsligt maskinfel är förstås inte planerat, och alla maskiner oavsett kraftslag kan drabbas av haverier som sänker tillgängligheten. Men det ändrar inte det faktum att kärnkraft som kraftslag är planerbart. Att Oskarshamn 3 tas ur drift för revision är faktiskt beviset på just detta: vi kan planera in underhållet.
Den avgörande skillnaden ligger i väderberoendet: ett helt felfritt vindkraftverk står ändå stilla om det inte blåser, medan ett felfritt kärnkraftverk går att styra dygnet runt. Elsystemet är dessutom designat med säkerhetsmarginaler för att klara av att den största reaktorn plötsligt går sönder, men det har extremt svårt att hantera systemkrisen som uppstår när vinden mojnar över hela Nordeuropa samtidigt.
När det sedan gäller de stängda kärnkraftverken i länder som Tyskland och Taiwan så rör det sig om ideologiska och politiska beslut, inte om tekniska misslyckanden. Sedan om Kazakstan, de höll en folkomröstning 2024 där de röstade JA till att bygga kärnkraft.
SvaraDietmar Gleich@Bengt Hellman
25 februari, 2026: 7:21 e mTōhoku-jordbävningen 2011-03-11 fick flera katastrofala följder. Först och främst skördade tsunamin tiotusentals dödsoffer och orsakade enorm ekonomisk förödelse. Den nästa katastrofen var snabbavvecklingen av kärnkraften i Tyskland. Även detta har orsakat stor ekonomisk skada och kostat många människoliv på grund av partikelutsläpp och klimatpåverkan från förbränningsprocesser.
SvaraDen tredje katastrofen var den extremt överdrivna evakueringen av människor på grund av förhöjda strålningsnivåer. Många äldre dog helt i onödan. Det är sannolikt att ingen över 50 år borde ha evakuerats överhuvudtaget, och yngre personer endast från ett betydligt mindre område för att minimera skadeverkningarna.
Radioaktivitet har både nackdelen och fördelen att den är mycket enkel och billig att mäta med stor noggrannhet. En enkel mätare för gammastrålning kostar från 1 kSEK, och för 3 kSEK får man en gammaspektrometer om man vill veta exakt vad som strålar. Var och en kan alltså mäta strålningsnivån själv. Man kan inte bli lurad av myndigheter och industri på samma sätt som är möjligt när det gäller kemiska och biologiska gifter. Rädslan för radioaktivitet är oproportionerligt hög jämfört med rädslan för andra miljögifter.
fredrik bruno@Bengt Hellman
27 februari, 2026: 3:00 e mDet är en paradox att när man höjer kraven för en säker drift, så får man som följd ett ökat antal timmar då anläggningen är nedstängd av säkerhetsskäl. Sen går man glatt in och tolkar de långa och ofta återkommande stilleståndstiderna som att kärnkraften är väldigt farlig och utgör en stor risk därför att man måste stänga av reaktorerna så ofta.
Samma resonemang gäller också med tanke på alla säkerhetsarrangemang som man utrustar reaktorerna med, som den heltätande reaktorinneslutningen (av vad jag minns spännarmerad betong i kombination med en 40 mm tjock gastät stålplåt) eller granitfiltren, som skall absorbera eventuellt bildade radioaktiva gaser vid en tänkt olycka. Tjernobyl var en grafitreaktor och saknade reaktorinneslutning, det är inte såna anläggningar vi talar om idag.
Hade vi inte motarbetat kärnkraften under alla år så är det min bedömning att vi hade haft ännu säkrare anläggningar idag än vad som går att åstadkomma genom att hålla liv i befintliga anläggningar.
SvaraMen nu är det som det är, och framförallt har vi sumpat den möjlighet vi en gång hade att göra något verkningsfullt åt klimatförändringarna. Men nu sitter vi där med vår tvättade hals och skägget i brevlådan.
Kjell Eriksson
23 februari, 2026: 10:09 f mSom teknisk fysiker blir man uppgiven.
SvaraDet är förstås precis om Staffan pekar på i artikeln. Just nu ser det ut så här räknat på elområden uppifrån i Sverige: 14, 16, 27, 74 gCO2eq/kWh. Samtidigt ligger Tyskland (endast ett elområde) vid 166 gCO2eq/kWh. Så trots dessa vackra ord man kan höra från vissa politiker i Tyskland ligger man relativt högt när det gäller utsläpp. Att område 4 i Sverige ligger högre än övriga områden har ju att göra med nedlagd kärnkraft och beroende av utlandet.
Min tro är att det måste till ett rejält elavbrott under längre tid inom Sverige för att en ändrad syn skall fås. De förhöjda elpriserna i område 1 och 2 nyligen är kanske en liten väckarklocka Det tycks ju bero på export till högre pris i Finland.