Hittills alla nordiska mFRR-reserver aktiverats manuellt för att hålla det nordiska synkronsystemet i balans. Tisdagen den 4 mars kommer de nordiska TSO:erna att övergå till automatisk balansering genom mFRR EAM. Det har gett norska Statnett flera aha-upplevelser.

Förändringen innebär att Norden inte längre ska balanseras som en enhet utan att varje enskilt budområde balanseras för sig. Under arbetet med mFRR EAM har Statnett fått nya erfarenheter och även en och annan aha-upplevelse.

Bild: Länderna måste samverka om reserver för elsystemet. Foto: Wikipedia.

– Det finns saker vi nu ser som vi inte sett tidigare, bland annat att det i en del situationer har varit betydande brist på reserver i delar av det nordiska systemet, säger Peer Olav Østli, koncerndirektör Systemdrift på Statnett.

Lättare att hitta reserver
Den manuella frekvensåterställningsreserven mFRR blir automatisk, kallas mFRR EAM (Energy Activation Market) och är en ny automatiserad aktiveringsmarknad för kraftreserver. Det ska göra det hela lättare.

– I och med övergången till utjämning per budområde i Norden blir det tydligare för oss var vi har tillgängliga reserver och var obalanser uppstår, säger Håkon Smith-Isaksen Holdhus, senior kommunikationsrådgivare på Statnett.

Behöver inte skicka långt
För att kunna använda reserver måste man ta kapacitet från marknaden, men det har varit svårt att se om den kapaciteten har varit tillräcklig, menar man på Statnett. I vissa elområden finns det god tillgång på reserver, medan man i andra områden har haft större behov av ”import” av reserver från omgivande områden.

Om obalanser hanteras där de uppstår så behöver man inte stå för kostnaden för nätet för att reservera kapacitet, ”till exempel genom att skicka reserver till Finland om det är obalans där,” enligt Østli. Om man balanserar per elprisområde och varje TSO tar ansvar för sig så får man en bättre ansvarsfördelning då varje land bygger upp reserver för att själva kunna hantera utmaningarna sitt eget kraftsystem, uttalade Peer Østli nyligen till branschtidningen Energiteknikk.

Lokala lösningar tillsammans
Enligt Alexander Jansson, projektledare för Statnetts EAM-projekt, har de nordiska TSO:erna ett nära och gott samarbete både i driften och i utvecklingen av IT-lösningar för kraftsystemet, men det finns också många skillnader mellan ländernas kraftsystem som måste beaktas när man utvecklar gemensamma lösningar. Därför har de olika länderna också tagit fram nationella lösningar som måste fungera tillsammans och komplettera den gemensamma plattformen.

– För Norge har det till exempel funnits ett behov av nya lösningar när det gäller hantering av flaskhalsar. Detta är inte en lika framträdande utmaning i Sverige, säger Alexander Jansson.

Början på stor omställning
Införandet av mFRR EAM innebär automatisk bedömning och beställning av reglerkraft, och ett resultat av det snabbt ökande behovet av mFRR-tjänster. Införandet av mFRR EAM kommer sedan att ligga till grund för elmarknadernas finare tidsupplösning med 15 minuters handelsperiod på intradagsmarknaden.

Enligt gällande plan kommer den att införas tisdag den 18 mars 2025. Så småningom ska denna nordiska ”dagshandel” kopplas till de europeiska gemensamma marknadsplattformarna MARI (Manually Activated Reserves Initiative) för mFRR-tjänster för dagen före-handel med balansreserver med 15 minuters handelsperiod.

Förväntar fler resurser
Hittills har premiären för MARI (och plattformen PICASSO för aFRR) dock ständigt skjutits upp, något både svenska och norska tillsynsmyndigheter har påpekat som ”icke önskvärt”. TSO:erna har i princip svarat att saker måste ske i rätt ordning och en förutsättning för anslutning till de europeiska handelsplattformarna är ett framgångsrikt införande av en ny balanseringsmodell i Norden, kallat Nordic Balancing Model (NBM), som den automatiska reservmarknaden mFRR EAM är en viktig del av.

Därför kommer de positiva dominoeffekterna av tisdagens öppnande att vara större än enbart själva handeln. På sikt kommer mFRR EAM öka försörjningstryggheten och förbättra frekvenskvaliteten, tror Peer Olav Østli. Det kommer att leda till ökat deltagande med fler resurser på balansmarknaderna och ge ”bättre matchning mellan systemet och marknaden”.

Inkörning av nya verktyg
– Det ligger mycket innovation och nyskapande bakom mFRR EAM. Vi har bland annat fått jobba hårt för att undvika överbelastningar och samtidigt säkerställa en bra flaskhalshantering, enligt Peer Østli.

Många av de tekniska lösningarna är helt nya, påpekade Peer Østli för Energiteknikk, så ”även om vi har tränat och tränat och verkligen gjort en stor insats bland alla operatörer, så kan stora incidenter i elsystemet, avbrott och annat ge en ökad risk eftersom man måste hantera det med andra och nya verktyg än man har haft tidigare”.

Marginell risk för avbrott
”Det är också delvis anledningen till kapacitetsbegränsningarna, sa han och menar att Statnett är stenhårt bestämd på att hålla undan kapacitet från marknaden även om den norska tillsynsmyndigheten RME är kritiskt och hittills inte gett grönt ljus,” sa Peer Østli, varpå Energiteknikk undrade om det kommer att innebära risk för större strömavbrott när mFRR EAM nu införs?

”Nej, den risken vill jag påstå är mycket marginell,” menade Østli. I Sverige kan man dessutom lyfta fram den trilaterala kapacitetsmarknaden för mFRR mellan Finland–Sverige–Danmark som möjliggör utbyte av mFRR balanseringskapacitet mellan länderna. Den är en vidareutveckling av de nationella mFRR-marknaderna som innebär att de tre TSO:erna Fingrid, Energinet och Svenska kraftnät var för sig kan säkra sina reserver effektivare genom tillgång till ett större utbud.