Från norsk sida sett kan svensk omprövning av varje vattenkraftverk verka överdrivet. Norges utmaning är att småskalig vattenkraft har större potential än man klarar av att hantera. Även miljörörelsen förespråkar vattenkraft.

– Generellt kan vi få intryck av att norsk vattenkraft har smidigare betingelser. EU:s vattendirektiv har varit en del av norsk lagstiftning sedan 2007 och vi upplever inte att det är ett stort problem, säger Terje Engvik, organisationskonsult i Småkraftforeninga som organiserar småskaliga vattenkraftverk med en installerad effekt upp till 10 MW.

Bild: Vågen kraftverk i västra Norge. Foto: Småkraftforeninga.

Det kan självklart vara lite fram och tillbaka kring en del frågor också i Norge ”och vattendirektivet nämns i remisser och sådant, men det är inget vi märker mycket av”, säger Terje Engvik.

Teori och praktik
Enligt svenska Vattenmyndigheterna har EU:s vattendirektiv tagits fram för att skapa en ”likadan förvaltning” av medlemsländernas vatten, inklusive EFTA-landet Norge. ”Med EU:s vattendirektiv från år 2000 har vi ett gemensamt regelverk som gäller för alla vattendistrikt i Europa. Det innebär att samma regler gäller och att alla bedömningar görs på samma sätt,” skriver Vattenmyndigheterna. Från norsk sida sett kan Sveriges miljöomprövning av varje vattenkraftverk istället se ut som en överdrivet ambitiös plan, menar Terje Engvik.

Ung och expansiv kraft
– Om det från början är mycket anadrom fisk på en fallsträckning, som lax eller öring som växlar mellan saltvatten och sötvatten, så blir det svårt att få koncession. Det vet utbyggarna så för den typen älvar kommer det knappast in några ansökningar alls, säger Terje Engvik.

Till skillnad från Sverige, där den småskaliga vattenkraften allt mer har marginaliseras och många kraftverk hotas med avveckling, befinner den norska småskaliga vattenkraften sig fortfarande i en expansiv fas, ofta med stöd från både politiken, miljörörelsen och myndigheterna. Det har bland annat att göra med att moderna norsk ”småkraft” är en ung näring, endast drygt tjugo år gammal.

Småkraft i Sverige
Under början av 2000-talet när allt från beskattning till koncessionsvillkor och utvecklingsstöd fick ny och enklare reglering och finansieringen påhejades av elcertifikatsystemet. Det skapade en helt ny näringsgren som bland annat resulterade i bildandet av Småkraftforeninga 2002, där medlemmarna äger drygt 700 driftsatta småskaliga vattenkraftverk och hundratals står i kö.

En del av expansionen har runnit över till Sverige. Under 2022 övertog bolaget Småkraft AS 22 svenska småskaliga vattenkraftverk från Tekniska Verken i Linköping. Också Småkraft AS bildades 2002 med av några av Norges största vattenkraftsproducenter, bland annat Statkraft. Idag har bolaget europeiska ägare.

Gasar och bromsar samtidigt
Utbyggnadspotentialen av den norska småskaliga vattenkraften är enorm, hela 16,7 TWh fram till 2030 om allt byggts ut, något som inte kommer att ske. Viljan finns hos både utbyggarna och i princip också hos den norska myndigheten för energi och vattendrag, NVE, men ändå har utvecklingen stagnerat. NVE saknar resurser. Stortinget har höjt anslaget till fler handläggare och det är bra tycker Terje Engvik, men NVE är samtidigt ”onödigt hård i sina bedömningar”.

– Ledtiderna från ansökan till operativt kraftverk är mycket långa och vi ser att andelen avslag har ökat dramatiskt och på oklara grunder. Till stor del handlar det om byråkrati och långa hanteringstider, inte om svåra naturingrepp eller fisk och fiskvägar, säger Terje Engvik.

Vattenkraft inget naturhot
I Norge ser varken politiken eller miljörörelsen vattenkraften som ett ohanterligt hot mot fisk och natur. Det präglar också den norska synen på svensk vattenkraftsförvaltning.

– Det kan se ut som om de svenska reglerna är extra stränga, säger Øystein Grundt, specialrådgivare i Småkraftforeninga. Han arbetar med strukturella och internationella frågor kring vattenkraft och tycker att det från norsk sida av gränsen kan vara svårt att förstå den svenska vattenkraftsförvaltningens logik.

Olika förutsättningar
– Vi kan konstatera att norska vattenmyndigheter inte behandlar varje enskilt vattenkraftverk på samma vis som Sverige har intentioner att göra. Det är inget som EU kräver så det behovet har nog uppstått internt, säger Øystein Grundt men tillägger att det givetvis finns flera förklaringar till detta.

Jämförelser mellan svensk och norsk vattenkraft blir lätt en snirklig resa mellan olika begrepp och tolkningar med utgångspunkt i vitt skilda fysiska förutsättningar. Generellt kan älvkraftverk utan stora vattenfall anses ha större utmaningar kring fiskvägar, omlöp eller andra passagelösningar.

Få fiskvägar i Norge
Dagens hantering av norsk småskalig vattenkraft beror mycket på landets topografi som till stora delar skiljer sig från svenska förhållanden. I Norge finns inte lika många gamla vattenkraftverk i älvar med långsamt strömmande vatten genom skogs- och jordbruksbygder som i det svenska landskapet.

Höga norska fallhöjder även för små kraftverk, och då särskilt i västra Norge, utgör naturliga vandringshinder för fisken. Till 2020 hade Norge endast installerat fiskvägar i drygt 100 av alla sina då drygt 1700 vattenkraftverk. De flesta omlöp fanns i småskaliga kraftverk men också i några större anläggningar i främst nationellt skyddade laxälvar har man byggt omlöp.

Vindmotstånd gynnar vattenkraft
Det svenska vattenkraftsmotståndet påminner mer om norrmäns motstånd mot vindkraft, menar Terje Engvik. Norrmäns vindkraftsmotstånd kan vara mycket konkret och handgripligt, vars intensitet kan förvåna både utbyggare och ouppmärksamma beslutsfattare – som högsta domstolens bakläxa till regeringen i den stora Fosen-utbyggnaden.

Därmed har den norska antivindkraftsrörelsen också blivit vattenkraftens ambassadörer. ”Eftersom vattenkraft är överlägsen andra nuvarande energiformer vad gäller miljö och ekonomi måste energipolitiken i Norge förändras så vi kan använda denna resurs först,” skrev nyligen Motvinds energirådgivare Sverre Sivertsen i en debattartikel. Han irriterade sig över att vattenkraft avgiftsbeläggs mer än vindkraft då vattenkraften istället ”borde betalas för att reglera all oplanerbar kraft som vindkraftsproducenterna släpper in i systemet”.

Vattenkraftens goodwill
Givetvis kan det finnas intressemotsättningar mellan miljöskydd och vattenkraft, menar Terje Engvik, men den diskussionen gäller främst de större regleringskraftverken. I de mest högljudda miljödebatterna går den småskaliga vattenkraften ofta under radarn.

– Vår strategi är att ligga lågt. Småkraftforeninga satsar på goodwill kring våra små vackra kraftverk med små naturingrepp, nedgrävda rörgator och begränsad naturpåverkan, säger Terje Engvik med glimten i ögat.

* * *

Vattenkraften: Second Opinion har tidigare skrivit om Sveriges långa väg mot miljöomprövningar av vattenkraftverk, som för elektrifieringen har blivit en svårgenomtränglig byråkratisk process med rötterna i politisk maktlöshet.