”Belöna dem som kan och vill sänka sin förbrukning mer”

”Belöna dem som kan och vill sänka sin förbrukning mer”

Det går att förmå befolkningen att minska elförbrukningen, det visar erfarenheter från Kalifornien. Det skriver professor Magnus Söderberg vid Ratio, som också menar att utfallet kan öka genom att ta hänsyn till att individer motiveras på olika sätt.

Riksdagen är enig om att Sverige ska sänka elförbrukningen med fem procent under höglasttid. Av vad vi vet förefaller det som att detta ska uppnås med hjälp av direkta uppmaningar att vara sparsam.

Kan man verkligen sänka elförbrukningen på aggregerad nivå endast genom att uppmana människor att vara sparsamma? Baserat på de fall som är dokumenterade i den vetenskapliga litteraturen verkar det gå. Ett exempel är vad som hände i Kalifornien 2000-2001. Sommaren 2000 fördubblades elpriserna under två månader. Den kraftiga prisuppgången ledde till att delstaten införde ett pristak som sänkte priserna till nivån användarna var mer vana att betala. Detta innebar också att förbrukningen ökade till vad den varit innan prisuppgången. För att skydda elbolagen från att gå i konkurs och för att undvika planerade avbrott fanns det dock ett behov av att dra ner på förbrukningen. Man bestämde sig då för att istället uppmana användarna att spara el, det vill säga att genomföra en kampanj likt en sådan det nu pratas om att genomföra i Sverige.

Omräknat i dagens penningvärde kostade kampanjen 1,1 miljarder kr och den omfattade reklam- och informationsinsatser i TV, radio, tidningar och på affischer. Den övergripande insatsen varande i ett halvår, med varierad intensitet, och den ledde till att förbrukningen sjönk med sju procent. Som jämförelse kan nämnas att ingen storskalig uppmaning att spara el genomfördes i Texas i februari 2021 och den gången kollapsade stora delar av elsystemet vilket fick katastrofala följer. Krisen i Texas skedde dock under kort tid så förutsättningarna var sämre.

Om utfallet i Kalifornien kan upprepas i Sverige nås alltså målet som riksdagen beslutat om. Men det finns ett antal ”men”. För det första finns strukturella skillnader mellan Sverige och Kalifornien som gör det svårt att säga vad utfallet blir på den ena platsen baserat på vad som hände på den andra. I Sverige används t.ex. el i mycket större utsträckning för uppvärmning och uppvärmning är användarna inte alls lika villiga att dra ner på som de är när det gäller den vanliga hushållselen.

För det andra, vilket är relaterat till det första skälet, är minskad användning av el för uppvärmning förenat med hälsorisker så vi vill inte att hushåll i allmänhet ska sänka inomhustemperaturen särskilt mycket. Välmenande individer, ”idealister” enligt en segmentering av elanvändare, kan sänka inomhustemperaturen mer än vad de borde och därmed orsakar sig själva skada.

För det tredje finns elanvändare som inte är mottagliga för rena uppmaningar. Ett särskilt användarsegment har kallats ”problemmedvetna och bekvämlighetsinriktade” och dessa behöver andra motiv för att ändra sina beteenden. Det faktum att individer motiveras på olika sätt talar i största allmänhet för att använda olika interventioner parallellt.

Givet ovanstående är min rekommendation att dela upp den budget som avsatts till sparkampanjen i två delar: en som används till att genomföra en ren energisparkampanj enligt nuvarande plan och en som fokuserar på att (primärt) motivera de som kan och vill sänka sin förbrukning ännu mer.

Upplägget skulle kunna vara något i stil med följande. Börja med att be hushållen spela in filmer på sig själv när de förklarar och/eller visar hur de minskar sin elförbrukning. Att spela in en video på sig själv då man utför en handling ökar självmedvetenheten vilket i sin tur skapar starkare incitament att förändra ett beteende i en socialt och moraliskt åtråvärd riktning. Det positiva förhållandet mellan självmedvetenhet och önskvärda beteendeförändringar har varit känt sedan 1970-talet. Filmerna skickas sedan in, granskas och goda exempel uppmärksammas. Ett särskilt intressant sätt att uppmärksamma någon på är att ge en social belöning, t.ex. att videofilmer med bra tips sprids i sociala medier.

Forskning har visat att möjligheten att få en social belöning leder till större ansträngning. Beteendevetenskapliga interventioner likt denna vänder sig till andra användare än de som reagerar på breda uppmaningar och inramningen att de är frivilliga minskar trycket på de som har små marginaler att minska sin förbrukning.

***

Foto: HUUM / Unsplash

3 Kommentarer
Av Magnus Söderberg
Professor i Energiekonomi och Chef för CAEEPR, Griffith University
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Micael Olsson skriver:

    Jag blir förvånad när insatta personer förväntar sig att vi i Sverige ska sänka vår totala elanvändning när hittills 83 000 laddbara bilar nyregistrerats (tom juli 2022) och väldigt många väntar på leverans av beställd laddbar bil. Elanvändningen per hushåll kommer att drastiskt öka 2400 kWh/år/bil för en ren elbil det är en ökning på cirka 12%. Frågan kring utökningen av elbilsparken hanteras med ett strutsbeteende i många avseenden.

  2. Jens Hultgren skriver:

    Aha. Kalifornien och Texas. Hört talas om Enron?

    Du leker med elden.

    Regeringar kommer att använda sig alltmer av beteendekontroll, och motivera det med till stor del överdrivna eller rent av påhittade problem som påstås kräva extrema åtgärder inklusive inskränkningar i våra friheter, särskilt när det gäller yttrandefrihet, rörelsefrihet och ekonomisk frihet.
    Klimatoro, smittoutbrott och andra påstådda existensiella hot är mycket användbara verktyg för att manipulera.
    En ny vetenskapsdisciplin ägnat åt detta område är nudge control. Dess skapare fick nobelpriset i ekonomi 2017. Regeringar runtom i världen har inrättat avdelningar på departementen för att utveckla detta. https://www.instituteforgovernment.org.uk/explainers/nudge-unit
    WHO har t o m utsett en chef för deras nudge unit som osannolikt nog är öppen kommunist.
    https://unherd.com/thepost/whos-susan-michie/
    You aint seen nothing yet.

  3. Peter Vilén skriver:

    Man skulle kunna gå ännu längre, nämligen att BETALA dem (privathushåll) som minskar sin elförbrukning (jämfört med samma månad föregående år) eller helt avstår från eluttag viss tid (energislukande industri ex. aluminium smältverk).

    Enl. beräkningar av Energiforsk skulle en 10-procentig minskning av elförbrukningen i Europa halvera elpriserna.

    Låt oss räkna på Sverige. En årsförbrukning av 140 TWH ger en total kostnad för el vid 3 SEK/KWH om 420 miljarder SEK. 10 % av detta är 14 TWH. Om man då ”köpte bort” dessa 14 TWH för säg 5 SEK/KWH skulle det kosta 70 miljarder SEK (storleksordningen samma som de 90 miljarder SEK i flaskhalsintäkter som ska återbetalas enl. innevarande politiskt förslag). Elpriset skulle då halveras till 1,50 SEK/KWH och kollektivet i övrigt spara 0,9 x 210 = 189 miljarder SEK. De som själva deltar i sparandet får 70 miljarder SEK och sparar dessutom 14×1,50 = 21 miljarder SEK.

    EU-förslaget om att konfiskera elbolagens ”övervinster” eller ingrepp i själva systemet skulle inte behövas.

    Resultatet blir att viss industri skulle stå stilla (och dess produkter ersättas med importerade ”kolkraftgenererade” produkter) ett tag, men detta kan vara ett hanterligt problem under viss tid (ersättning till ett antal arbetslösa) som är väsentligt mindre än det som följer med det högre elpriset.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet