Förståelsen för elnätens investeringsbehov har hittills varit låg i norsk energipolitik. Ramverket ger inga incitament, säger Knut Lockert på nätorganisationen Distriktsenergi. Det hotar både lokalsamhällen och energiomställningen.

Norsk nätreglering siktar mot att tygla elnätsföretagens investeringslust. Syftet är att skydda nätkunderna, en strategi som har fungerat utmärkt under många år, men nu håller de gamla meriterna på att ta slut.

Bild: Norges Olje- och energiminister Terje Aasland talar på Norges Energidager.

– Idag är ordningen utdaterad och oanvändbar. Elnätsregleringen bidrar inte till mer kapacitet utan har blivit ett hinder för elektrifieringen, säger Knut Lockert på Distriktsenergi, de mindre elnätens intresseorganisation som företräder 57 elnät kors och tvärs över Norge.

Effektiv bokföring
Idag premieras elnätsföretag som är återhållsamma med sina investeringar. Om man vill bygga ut eller uppgradera nätet utan att det kan motiveras av driften eller andra kortsiktiga behov så tolkas investeringen som en onyttig kostnad.

Nätbolag som istället håller tillbaka sina investeringar kan ta hem ett ekonomiskt överskott. Elnätet betecknas då som mer ”effektivt” än det nät som använder pengarna till investeringar. Det företag som investerar minst vinner.

Kommuner i kläm
Det hela blir upp-och-nedvända världen, tycker Knut Lockert. Nätägarna är för övrigt ofta kommuner eller andra offentliga aktörer – just den kategori som ofta klagar på att det lokala elnätets dåliga kapacitet skrämmer bort verksamheter och näringsliv.

– Ett nätbolag som investerar proaktivt för att bygga upp mer kapacitet och förbättra elektrifieringen i sitt område straffas. När nätföretag enbart klassas som effektiva i en konkurrerande jämförelse så blir det helt bakvänt, menar Knut Lockert.

Tystnadskultur
Lokalnätens utmaning orsakas delvis av bristen på kapacitet i överliggande nät, vilket det gärna hänvisas till i nätdebatten. Att lokalnätens kapacitetsproblem också beror på gällande ramverk med rötterna i energipolitiken pratas det tystare om.

Både i egen regi och tillsammans med Fornybar Norge som organiserar många av de större nätbolagen har Distriktsenergi haft dialog med regeringen och energimyndigheterna kring nätregleringen och intäktsramarna. Hittills har det inte resulterat i så stora förändringar men tystnadskulturen har åtminstone brutits. Tidigare under 2023 kom visserligen nya kriterier för nätanslutning men det blir ändå bara ytlig puts på ett djupare problem, tycker Knut Lockert.

El enda alternativ
Ibland kan energidebatten ge intryck av att industrin har ett motstånd mot elektrifiering, berättar Knut Lockert, att omställningen till förnybar kraft skulle hänga på viljan. Det är trots allt mycket kostsamt att ändra på tunga industriprocesser som har kvar gas, kol eller olja som energi och råvaror.

– Det är en myt. Sanningen är att man inte har något val och det kan säkert vara bra men industrin kan inte välja om man vill gå över till förnybar el. Utsläppsrätterna EU ETS tvingar alla över på elnätet oavsett om man vill eller ej annars blir det för dyrt, säger Knut Lockert.

För elnäten blir energiomställningen därför dramatisk och till stora kostnader. Därför behövs ett ramverk som medger att nätägare både kan investera och samtidigt ta ut en rimlig avkastning, menar Lockert. Det kan man inte idag.

Tygla riktvärdet
Norges Handelshøyskole NHH och konsultbolaget DNV har på Distriktenergis uppdrag gått genom nätregleringen och intäktsramarna. I en rapport (pdf) ger man tydligt besked om att man kan glömma den storskaliga elektrifieringen – precis som i Sverige handlar det grovt räknat om en dubblering av dagens TWh – om inte de regulatoriska förutsättningarna avsevärt förbättras.

Knut Lockert

För att mildra den ekonomiska risken vid nätutbyggnad kan man bland annat hålla normvärdena nere, skriver rapportförfattarna. Norska myndigheter har istället gjort tvärt emot och höjt normvärdet från 60 till 70 procent. Därmed har regeringen förvärrat situationen i elnäten.

Sprid kostnaderna
Man bör också jämna ut nätkundernas avgifter när de överstiger en förutbestämd nivå och man kan använda transmissionsnätets tariffer som modell, enligt NHH/DNV. Elektrifieringens kostnader måste fördelas över hela kundkollektivet, menar Distriktsenergi.

– Man kan inte enbart belasta de nätkunder som råkar finnas nära där nya ledningar behövs eller andra stora nätinvesteringar måste göras, säger Knut Lockert.

Urspårad konferens
Under energimyndigheten NVE:s konferens Norges Energidager tog investeringsdebatten extra skruv. Energiminister Terje Aasland påpekade korrekt att trånga elnät är branschens största utmaning.

Den följande piken om att det för nätföretagen också är ”tillåtet att planera i god tid” föll inte i lika god jord. Irritationen blev inte mindre när NVE-chefen från scenen småretades med att ”det är viktigt att hålla i plånboken när nätbolagen frågar efter något”.

Regulatorn RME:s representant följde upp med att ”förtroende är bra, men kontroll är bättre” då nätbranschen måste hållas i öronen. Aasland påpekade att det faktiskt är olagligt att inte bygga ut tillräckligt med nätkapacitet.

Skämten fastnade
Man kunde nästan tro att man befann sig på ”myndigheternas julbord” och ej på NVE:s årskonferens ”med både pressen och branschen närvarande”, menade Distriktsenergis styrelse i en senare kommentar. Insinuationer om att nätbranschen inte följer lagen ville man betacka sig för. Problemet är att föreskrifterna kräver att nätbolagen inte får bygga mer nät än vad som är absolut nödvändigt.

Till och med regulatorn, tillsynsmyndigheten RME, fann det passande att ”stämpla nätbolagen som snåla och opålitliga”. Självuppfattningen var samtidigt att ”det regelverk de själva administrerar är nästan perfekt”.

Energiminister Aasland har bjudit in till gemensamma samtal med både Fornybar Norge och Distriktsenergi. Det passar utmärkt för sällan har de två nätorganisationerna varit mer samkörda än i frågan kring ramvillkoren. Det var emellertid före den uppsluppna NVE-konferensen.

Nu får man se vad allt detta kan leda till, menar Knut Lockert. Tillståndet i det norska elnätet är trots allt så allvarligt att den beslutsfattare som vill skämta om krisen åtminstone får presentera en kraftfull plan.

Saknar krisförståelse
Det är oroväckande om nätbranschen inte känner igen sig i politikens verklighetsuppfattning. Läget är ändå inte helt statiskt, påpekar Lockert. Regeringen har börjat titta närmare på hur nätföretag kan ersättas för kostnader knutna till analyser och planering av möjliga framtida investeringar.

– Det är ett litet steg åt rätt håll. Delar av byråkratin verkar däremot sakna krisförståelse, säger Knut Lockert.