Norsk kraftexport kan inte stoppas av höga elpriser. Det vore både ekonomiskt, juridiskt och politiskt fel, även moraliskt, menar Energi Norges vd Knut Kroepelien. Elnationalism gynnar enbart Ryssland. Torra vattenmagasin är däremot en utmaning för leveranssäkerheten. Den norske statsministern Jonas Gahr Støre kommenterade saken under söndagen: – Norge kommer att hålla ingångna avtal, sa han.

Den norska vattenkraftens intresseorganisation Energi Norge kan inte utesluta situationer som kan kräva en skyddsmekanism om fyllnadsnivån i vissa vattenmagasin hamnar under en kritisk nivå, men det kräver att samhällskostnaden noga vägs upp mot eventuell nytta. För den är inte alls given, menar Knut Kroepelien, vd på Energi Norge.

Bild: Norges statsminister Jonas Gahr Støre kommenterar elexporten till Sverige under en presskonferens i Stockholm under söndagen. Från regeringskansliets direktsändning.

– Det är inte fel att undersöka behovet för eventuella restriktioner kring fyllnadsgraden i norska vattenmagasin men det ska inte blandas ihop med hinder för elexport, säger Knut Kroepelien.

Torka och elpriser
Bakgrunden är torkan i de stora vintermagasinen i elområde NO2 i sydvästra Norge, och att regeringen därför har bett kraftbranschen spara

Knut Kroepelien. Foto: Caroline Roka/Energi Norge

på vattnet. Delvis är det ett akut politiskt argument i den upphetsade elprisdebatten och delvis är tanken att den som spar på vattnet nu kan använda det senare i vinter.

Bland annat därför har vattenkraftsägarna dragit ner på produktionen, något som istället har bidragit till högre elpriser i NO2 och samtidigt begränsat exporten. Samtidigt har regeringen gått ut med budskapet att man inte är främmande för att upprätta ett regelverk som dämpar eller hindrar kraftproduktion om vattennivån i vissa magasin sjunker för djupt.

Regeringens agenda
Den norska regulatorn RME (Reguleringsmyndigheten for energi, en del av NVE) pekar på tre möjliga restriktionsmekanismer – kvoter eller annan fysisk produktionsbegränsning för valda magasin; styrning av produktion genom avgifter (en kostnad man också kan välja att kalla en ”försäkringspremie”, enligt Kroepelien) eller motsatsen; en ekonomisk ersättning som övertrumfar marknadsmekanismen.

Oavsett lösning är syftet att få turbinerna att stå stilla. Liknande mekanismer har använts i andra länder och exempelvis Schweiz har haft en motsvarande betalningsmekanism. Andra har haft mer statsstyrda restriktioner. Allt detta har dock hittills varit politiska funderingar för öppen ridå med syftet att visa oppositionen, väljarna och media att regeringen inte sitter handfallen inför elmarknadens och kraftsystemets utmaningar.

Uppmaning till eftertanke
Reaktionerna från andra sidan gränsen kom som brev på posten. De nordiska grannländernas systemansvariga TSO:er skickade en gemensam skrivelse till den norska regeringen, något Second Opinion har skrivit om här sett ur finsk synvinkel.

”Nyligen har den norska regeringen deklarerat att den har för avsikt att reducera överföringskapaciteten på utlandsförbindelser i syfte att säkerställa försörjningstrygghet,” skriver Svenska kraftnät, Fingrid och Energinet. ”Vi uppmanar den norska regeringen att på nytt överväga situationen och inte implementera exportrestriktioner på överföringsförbindelserna.”

Om systemet kräver det
Vad som är regeringens ”avsikt” kan givetvis tolkas och diskuteras, menar Energi Norge. Också från insidan sett är situationen helt unik och kan behöva lösningar som hittills inte har prövats, menar Knut Kroepelien, men det gäller också att sära på begreppen.

EES-avtalet mellan Norge och EU öppnar till exempel för exportrestriktioner men enbart i situationer med hotad drift- eller leveranssäkerhet. Om det skulle missbrukas med syftet att styra elpriserna och elmarknaden så skulle det istället undergräva den nordiska systembalansen, menar Kroepelien.

– Det skulle kunna föra till motåtgärder från andra länders TSO:er för att säkra sin egen situation, säger Knut Kroepelien.

Bumerangeffekten
– Det skulle slutligen slå mot den norska leveranssäkerheten, som är beroende av import, säger Knut Kroepelien.

– Det vi istället måste diskutera och som norsk politik ser ut att ha förstått, är om vi behöver ytterligare säkerhetsmekanismer för att kunna hantera de extrema situationer som kan uppstå om vi skulle närma oss elransonering eller manuell frånkoppling, säger Knut Kroepelien. Då kan restriktioner för vattenmagasin vara en metod som behöver utredas närmare.

– Både teori och erfarenhet pekar dock på att detta är komplicerade ordningar som också gör det dyrare för kunden, säger Knut Kroepelien.

Meningslösa restriktioner
– Det är däremot meningslöst att sätta in restriktioner för vattenkraften just nu. I NO2 produceras idag knappt någon el alls från vintermagasinen så en mekanism vill inte bidra till ökad leveranssäkerhet. Exportrestriktioner idag förbättrar inte leveranssäkerheten senare till vintern, säger Knut Kroepelien.

Restriktioner vill dessutom undergräva tilliten till den kraftutväxling som Norden är beroende av, menar han. Exporthinder kan också förstärka den nordiska obalansen då kraftproducenterna vill dra igång mer elproduktion inför eventuella restriktioner.

Skadar vinterimporten
Det är helt naturligt i en situation med oacceptabelt höga priser att man politiskt önskar att ”göra något”, menar Kroepelien, men det är viktigt att skilja mellan driftssäkerhet och ransonering i en marknadssituation där priserna dämpar överkonsumtion av en bristresurs.

– Leveranssäkerheten blir extra viktig på båda sidor av utlandsförbindelserna när priserna sticker iväg uppåt. Vi är helt beroende av tilliten till att vi i en ansträngd situation kan importera från andra länder, säger Knut Kroepelien.

– Det vill vara helt fel både politiskt, ekonomiskt och juridiskt att göra något annat just nu. Det är varken lagligt eller önskvärt att begränsa exporten då det också vill skapa stor osäkerhet kring importmöjligheterna kommande vinter, säger Knut Kroepelien.

Marknadshinder  inte aktuellt
Nu pågår en norsk energidebatt där det bland annat ställs krav på regeringens ingripande i marknaden, men Kroepelien upplever att statsminister Jonas Gahr Støre (Arbeiderpartiet) är tydlig med att det från regeringens sida inte är aktuellt med exportrestriktioner enbart på grund av höga elpriser.

Den norske statsministern kommenterade saken under söndagsförmiddagen på en presskonferens i Stockholm tillsammans med hans svenska motsvarighet Magdalena Andersson.

– Norge kommer att hålla ingångna avtal, sa Jonas Gahr Støre och lovordade utbytet av el med Sverige. Han fortsatte:

– Vi har 1 000 vattenmagasin och vi måste säkra att de inte går tomma. Och vi måste ordna mekanismer som ser till att de då fylls upp igen. Det ligger i vårt och våra grannländers intresse.

Han sa också att det viktigaste som Norge gör idag inom energiområdet är att exportera mer gas till Europa.

Knut Kroepelien ser ingen dramatik i diskussionen om elutbytet med grannländerna.

Vad tycker Energi Norge om att andra länders TSO:er skickar brev till den norska regeringen?

– Vi upplever inte det som något dramatiskt. Det handlar om hur existerande regler ska tolkas och praktiseras och det är långt ifrån unikt att TSO:er kommenterar utspel eller beslut som kan begränsa flödet mellan länder. Det har vi sett flera gånger, till exempel mellan Tyskland och Danmark där TSO:er i flera länder periodvis har varit mycket aktiva med synpunkter på politiken, säger

Den ryska dimensionen
Också framöver vill det finnas politisk oro kring elmarknadens priser men det betyder inte att vattenmagasin behöver ytterligare mekanismer för at säkra sin fyllnadsgrad. Det är den frågan politiken måste rikta uppmärksamheten mot, menar Knut Kroepelien.

– De nordiska länderna måste också fokusera på att hålla sig konfliktfria så vi inte spelar den nordiska och europeiska elmarknaden i händerna på Ryssland. Annars kan det resultera i exakt den typ av systemutmaningar som Ryssland idag önskar at vi ska ha, att vi genom interna konflikter ökar våra kostnader och får roterande frånkoppling och ransonering senare i vinter, säger Knut Kroepelien.

* * *

Work in progress: Responding to the media network EURACTIV’s request for comments Norway’s State Secretary Andreas Bjelland Eriksen at the office of the Prime Minister, said that although the probability of rationing this winter and next spring is low, there is nevertheless a possibility. “In practice, the government is working on a mechanism that limits production when reservoir levels fall to very low levels. Indirectly, this will also reduce the export of hydropower in the short term. Exactly how this mechanism will be formed is yet uncertain and is still under consideration,” he added.