Nordiskt fokus på vätgas och CCS

Nordiskt fokus på vätgas och CCS

Nordens länder måste samla sig runt sina industriella klimatlösningar, menar Ketil Kjenseth i Nordiska rådet. Utvecklingen av CCS och vätgas kräver att nordisk finansiering uppdateras. – Norden behöver en gemensam grön bank för klimatinvesteringar, säger Ketil Kjenseth.

Nordisk industri och forskning ligger idag i spetsen av den globala teknikutvecklingen runt CCS och industriell vätgas. Applikationerna är dock tunga och dyra att skala upp till standarder som kan nå reella marknader. För att kunna öka omställningstakten måste den finansiella bördan fördelas, tycker Ketil Kjenseth, ordförande i Nordiska rådets hållbarhetskommitté.

– Industriell koldioxidavskiljning är något vi kommer att arbeta konkret med framöver men det krävs nya strategiska finansieringslösningar. De nordiska finansiella instrumenten måste uppdateras, säger Ketil Kjenseth. Till vardags är han ordförande i norska Stortingets energi- och miljökommitté som representant för det liberala partiet Venstre.

Genom årens lopp har nordiska CCS- och vätgasprojekt uppstått och försvunnit utan att de har kunnat hitta en större nordisk gemenskap, menar Ketil Kjenseth. De nordiska länderna har haft stort fokus på EU och Bryssel medan intresset för det nordiska samarbetet varit marginellt.

– Nu ser vi istället konturerna av en framväxande ny grön nordisk industri som kan få betydelse både lokalt och nationellt, säger Ketil Kjenseth.

– Därför måste politiken ta styrningen över utvecklingen. Det handlar inte enbart om klimatpolitik men om näringslivsutveckling och omställning till en industri som kan ha stora exportmöjligheter.

Politiskt kinderägg
Enligt Kjenseth finns det bland Nordiska rådets 87 representanter ett stort politiskt samförstånd kring processindustrins klimatomställning. Särskilt i CCS-teknologin finns något för alla ”smakriktningar”. Nordiska rådets mittengrupp, där Venstre ingår, har klimatfrågorna som drivkraft medan socialdemokraterna ser nya industriella möjligheter. De konservativa letar alltid efter framtidens ekonomiska motor ”som mycket väl kan finnas i CCS”.

– Klimatomställningen kräver att vi bygger upp de nya teknologierna på tvärs över Norden, det råder det idag politisk enighet om. Insatsen får dock inte bli för kostsam för ett enskilt land, att det går åt för stora offentliga medel, säger Ketil Kjenseth.

Teknologisk mångfald
Dagens nordiska CCS-teknologi har utvecklats av Aker Solutions med rötter i den norska oljeindustrin. Med statligt stöd utvecklas olika tekniska spår, delvis i samarbete med globala Heidelbergcements fabrik Norcem i Brevik och delvis i fjärrvärmebolaget Fortum Oslo Varmes kraftvärmeanläggning på Klemetsrud i Oslo.

Just CCS-kompetensen var en stor anledning till att Fortum gick in som delägare tillsammans med Oslos kommun. Planen är att sprida kunskapen till Finland och Sverige förutom att man på sikt ser en internationell marknad full av förbränningsanläggningar som behöver renas.

Nyligen var en delegation från Naturvårdsverket i Norge för att lära mer om CCS och bland annat besökte de Klemetsrud. På sitt raffinaderi i Lysekil planerar drivmedelsbolaget Preem en egen CCS-pilot, också den med norsk teknik.

Vätgasens roll…
Samtidigt förbereds en stor expansion av industriell vätgas med flera nordiska industri- och energiföretag inblandade. Preem och Vattenfall planerar Europas största vätgasfabrik i Göteborg med 18 MW kapacitet för biodrivmedelsproduktion.

Det mest kända projektet är förmodligen HYBRIT – SSAB:s, Vattenfalls och LKAB:s koldioxidrening av stålproduktion. Liknande tekniker där vätgas ska fasa ut kolet som reduktionsmedel utvecklas också i Norge och Finland. Utmaningen är uppskalning till stora strukturer.

Industriell vätgasproduktion är samtidigt en syskonteknologi till CCS. Ibland hänger de ihop och ibland inte, beroende på användningsområde och marknadsförutsättningar. Från industrins sida finns det dock en tydlig nordisk agenda runt både CCS och vätgas, tillsammans eller var för sig. På få år har teknologierna växt fram i ett nätverk av bi- och trilaterala industriprojekt inom kraft, gas, cement, stål och drivmedel som finns i olika storlekar och grader av mognad över hela Norden.

…åt alla håll
Ett exempel är Vattenfalls och Equinors samarbete med den nederländska gasinfrastrukturägaren Gasunie. Målet är att ställa om delar av Vattenfalls gaskraftproduktion från naturgas till vätgas. Vätgasen ska skeppas från Equinor gasfält efter att ha koldioxidrenats vid hjälp av CCS-liknande teknik. Om man lyckas kan de två nordiska koncernen stå framför en stor marknad för gaskonvertering. Bara i Europa finns fler än 400 storskaliga gaskraftverk.

Ett annat exempel på expansiva idéer runt förnybar vätgas är norska Varanger Kraft som bygger upp vindkraftbaserad vätgasproduktion i Nordnorge. Med hjälp av LHG-fyllda fartyg (vätgasens LNG) vill man kunna nå marknader både i Japan och Europa.

Nordisk grön bank?
Enligt Mittengruppen i Nordiska rådet finns behov för ”omdirigering av nordiska kapitalinvesteringar” så de kan öka fokus på klimatomställningen. I praktiken handlar det om att se över de fyra finansieringsinstituten Nordiska investeringsbanken (NIB), Nordiska utvecklingsfonden (NDF) och Nordiska miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) som också administrerar Nordiska projektexportfonden (NOPEF). Idag råder det osäkerhet om miljöbiståndsmedlens nordiska nytta, menar Kjenseth.

– Miljöfinansieringsinstrumenten måste moderniseras och anpassas till dagens uppgifter. En gemensam nordisk ”grön bank” skulle kunna fylla samma funktion, säger Ketil Kjenseth.

Nordiska rådet har därför bett Nordiska ministerrådet att se över ”arkitekturen kring nordisk miljöfinansiering” och utarbeta förslag till mötesplatser för klimatinvesterare. Idag finns ingen sådan arena.

– Som politiker måste vi förstå vad industrin vill, och varför. Industrin visar att de kan samarbeta på tvärs av Norden så nu är det politikens tur att ta grepp, säger Ketil Kjenseth.

 

* * *

Finansieringsutredning: Nordiska rådet har bett Nordiska ministerrådet se över riktlinjerna för nordisk miljöfinansiering. Ett steg i det arbetet är att utvärdera Nordiska utvecklingsfonden (NDF). En utredning utförs av den svenska statliga analyskommittén Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) som bland annat ska besvara frågan om NDF framöver ska ges ett bredare mandat. Rapport kommer i slutet på maj 2019.

Skickar bollen till Vattenfall: Enligt en artikel i Aftenposten föreslår Kjenseth att sälja ut delar av de norska statligt ägda energibolagen Equinor och Statkraft och istället lägga pengarna på klimatteknologi som CCS. Också Nordens andra stora energikoncern bör ta ett mer nordiskt grepp runt CCS-frågan som inte får fastna i en diskussion runt finansieringsinstitutionerna, menar Kjenseth. ”I dag finnes det store kraftselskaper i Norden som Vattenfall, Fortum og Statkraft. […] – Utfordringene er så store at de ikke kan løses i Norge alene. Det gjelder for eksempel utviklingen av CCS. Dette er et løft som er avgjørende for klima, men som ikke Norge eller norske bedrifter kan ta alene. Gjennom et samarbeid i Norden kan vi utløse betydelige EU-midler og få EU med, sier han.”

 

3 Kommentarer
Morten Valestrand
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Johan M skriver:

    Vätgas växer på egna meriter och behöver inte någon politisk inblandning.

    CCS är naturligtvis bara ett sätt att lura pengar av skattebetalare och kommer naturligtvis att självdö när klimathotet nu tynar bort.

  2. Göran Fredriksson skriver:

    Industriell koldioxidavskiljning är något vi kommer att arbeta konkret med påstås det. Men varför hindra att världen blir grönare när ökad växtlighet behövs för att bli till mat för människor och djur.

    https://www.nature.com/articles/s41893-019-0220-7

    Att koldioxidens växthuseffekt avtar logaritmiskt är väl känt och att IPCCs uttalanden som når media är politiska och därmed inte vetenskap är känt för den som är intresserad av att ta reda på det.

  3. Leif Tollén skriver:

    Varför krångla till det? Så mycket enklare och effektivare att ersätta den 40 procentiga delen av el tillvekrad med fossilkraft i EU. Att tillverka vätgas med el? och kalla det biodrivmedel. Vad är det klimatmässiga utbytet mht insatt primärenergi?