Nord Pool är föregångaren i den europeiska elbörshandeln, och nu är företaget förberett för en delförsäljning. Men EU:s regelverk för elbörserna blev en chock för de nordiska ägarna, och i dag är den nordiska samsynen inte vad den var förr.

Den 16 juli i år publicerade EU-kommissionen en lägesbeskrivning i den process som syftar till att precisera riktlinjerna för kapacitetstilldelning och hantering av överbelastning i det europeiska elnätet, baserat på den EU-förordning som benämns CACM, 2015/1222.

Lägesbeskrivningen är av största intresse för energibranschens aktörer, och särskilt för de nordiska systemoperatörerna (TSO:erna), inte minst i ljuset av fjolårets uppmärksammade konflikt mellan dem gällande balanshanteringen.

Kontexten har viss komplikationsgrad. En utgångspunkt är den nämnda förordningen CACM, som trädde i kraft den 14 augusti 2015. Bland annat föreskriver den att konkurrens ska råda mellan elbörserna, även till den del som gäller den så kallade MCO-funktionen (Market Coupling Operator, marknadskopplingsfunktionen). Det inkluderar den algoritm (EUFEMIA) som tar hand om alla bud inom elprisområdena och matchar dem mot den tillgängliga kapaciteten (som levereras av TSO:erna).

EU:s skrivning på denna punkt blev en chock för de nordiska TSO:erna. Den elbörs de själva äger, Nord Pool, har utvecklats inom ett monopol reglerat av den norska energimyndigheten NVE och med de tekniska MCO-funktionerna som nödvändig gemensam infrastruktur för börsfunktionen. Nu förklarade EU alltså att även infrastrukturen skulle konkurrensutsättas, inte bara själva börsfunktionen.

Från början var det inte tänkt så, men ironiskt nog kom de nordiska TSO:erna själva att trigga fram EU:s MCO-skrivning. Redan 2008 fanns propåer om försäljning av Nord Pool, vilket utåt motiverades med att statliga myndigheter inte var idealiska ägare till en kommersiell elbörs. I september 2011 annonserade Nord Pool och EPEX (fransk-tysk elbörs, hemort Paris) att de avsåg bilda ett joint venture, planen var att senare fusionera. Den tredje stora elbörsen APX (hemort Amsterdam) reagerade, i februari 2012 gjorde EU-kommissionens konkurrensmyndighet en räd hos Nord Pool och EPEX. I mars 2014 slutade caset för Nord Pools del med ett bötesbelopp på 2,3 miljoner euro för att diskussionerna med EPEX varit för närgångna.

En annan konsekvens blev att den nätverkskod som EU just då arbetade med skrevs om så att även MCO-funktionerna skulle konkurrensutsättas. Det aktuella konkurrenscaset gav EU:s konkurrensavdelning ett extra argument i den fajt som i saken fördes med energidirektoratet, som såg annorlunda på saken.

Med tre års erfarenhet av CACM är de nordiska TSO:ernas gemensamma ambition att genomdriva en korrigering av EU:s MCO-skrivning. Saken kommenteras så här av Jukka Ruusunen, vd för den finländska TSO:n Fingrid och inom ENTSO-E ordförande för denna organisations digitala kommitté:

”MCO-funktionen är en del av den kritiska infrastrukturen i Europa och förutsätter ett it-system som är gemensamt och transparent för alla. TSO-funktionerna behöver kunna utvecklas tillsammans av alla europeiska länder, med stöd av ett tydligt regelverk.”

”Det är svårt att tala om konkurrens mellan elbörserna, om de har ett gemensamt it-system och upprätthåller kontakter varje dag. Kan du göra det till exempel i pappersindustrin? Det är uppenbart att det inte är och inte heller ska vara någon konkurrens gällande MCO-funktionerna.”

”Av samma skäl har vi haft mycket stora svårigheter också i XBID-processen [Cross Border Intraday, den gränsöverskridande intradagskoppling som kom i gång den 12 juni i år och inledningsvis inkluderar fjorton europeiska länder]. Bolag som borde maximera vinster tvingas arbeta nära ihop. Det är fråga om en infrastrukturverksamhet som ska arbeta mot hela samhället och inte borde vara föremål för vinstmaximering”, säger Jukka Ruusunen.

Enligt Jukka Ruusunen ska det kunna vara ”ganska enkelt” för EU att rätta till nätverkskoden gällande MCO-funktionen. Det kräver dock aktivt lobbyarbete. I den nämnda mellanrapporten öppnar två formuleringar för en förändring: ”…diskussionen om de problem som har uppstått hittills bör fortsätta” och”det är nödvändigt att bedöma de olika alternativen för att eventuellt kunna ändra på styrningen av MCO-funktionen”.

Frågeställningen för de nordiska TSO:erna är emellertid mer intrikat än så här. Samtidigt som komplikationerna gällande fusionsplanerna med EPEX blev akuta 2012 utvidgade Nord Pool reviret med de tre baltiska länderna, vilkas TSO:er samma år också kom med som delägare i Nord Pool.

I samband med det avslutades den rådande ordningen i Nord Pools styrelse att ordförandeskapet under tvåårsperioder roterade mellan Norges, Sveriges, Finlands och Danmarks TSO:er. Norskan Bente Hagem lämnade därför 2012 ordförandeklubban till en extern ledamot, svensken Nils Nygren, med bred erfarenhet från energibranschen.

Frågan om ägandet av Nord Pool var med detta inte död, och 2014-2015 skedde det som Nord Pool försökt få till stånd innan EU:s konkurrensmyndighet satte käppar i hjulet, nämligen europeiska elbörsfusioner. Bland annat så att Nord Pools tidigare bundsförvant EPEX tog över APX och belgiska BELPEX.

Inom Nord Pool blev i maj 2015 Nils Nygren avpolletterad som ordförande i förtid, enligt uppgift till Second Opinion för att han hade ”fel pass”. Initiativet kom från Norge och ny ordförande blev norrmannen Torger Lien.

Ett arbete sattes åter i gång för att förbereda en företagsaffär, nämligen försäljning av Nord Pools börsverksamhet. Detta genom en delning av verksamheten så att TSO-funktionerna och NEMO-funktionerna (Nominated Electricity Market Operators, den del som gäller själva börshandeln) lades i separata bolag. Denna process slutfördes av Nord Pool i april 2018.

I september i fjol meddelades också om vd-byte på Nord Pool. Mikael Lundin lämnade uppdraget, i varje fall utåt utan dramatik. Först nio månader senare var en efterträdare på plats, Kari Ekelund Thørud, som närmast kom från Hafslund. Som en av Second Opinions sagespersoner kommenterar saken hade kombinationen svensk styrelseordförande – svensk vd därmed förbytts till en norsk-norsk kombination.

Läget nu är alltså att MCO-funktionen är juridiskt separerad från börsfunktionen inom Nord Pool. Med andra ord ska den senare kunna säljas.

Samtidigt kompliceras de nordiska relationerna av att Norges tidigare integrationsorienterade linje ersatts av ett mer nationellt norskt perspektiv. Den bild som ges av flera sagespersoner är att Norge vägleds av en strävan att få ut ett så högt pris som möjligt för sin vattenkraft. Detta krånglar inte minst till Nordens relation till EU.

”Norge har alltid månat om de egna naturtillgångarna, till exempel genom hjemmefallsordningen, som begränsar utländskt ägande av norsk vattenkraft. Det motsägelsefulla är Norges ambition att spela en stor roll i EU trots att man inte är med i EU. Man vill ha allt från EU men inte ha motsvarande ansvar och kostnader”, sammanfattar en av dem som Second Opinion intervjuat.

* * *

Vad innebär MCO och NEMO?

Två centrala begrepp i EU:s regelverk för de europeiska elbörserna är NEMO (Nominated Electricity Market Operators) och MCO (Market Coupling Operator).

NEMO-delen står för själva börsfunktionen och kan enligt de nordiska TSO:erna vara under konkurrens.

MCO-funktionen har karaktär en gemensam infrastruktur och ska hantera den tillgängliga kapaciteten (som tillhandahålls via TSO:erna) genom varje förbindelse i Europa, detta genom att mata in all för ögonblicket tillgänglig kapacitet och alla bud i alla budområden in i algoritmen, kallad EUFEMIA. Ut ur den svarta boxen kommer sedan elpriser för alla budområden.

”MCO-funktionen vevar algoritmen. Det är en extremt komplicerad låda för kvalificerade matematiker. Utmaningen nu är att utveckla algoritmen, som inte riktigt klarar av alla budområden, och dessutom ska klara av det växande samarbetet mellan MCO:erna på de olika elbörserna”, enligt en beskrivning.