Vattenkraftens miljöfond är igång. Den ska bidra till en modernisering av den svenska vattenkraften.
I energiöverenskommelsen från 2016 blev det klart att vattenkraftbranschen själva skulle finansiera omställningen till moderna miljövillkor och det har nu resulterat i Vattenkraftens Miljöfond. Det är Vattenfall, Uniper, Statkraft, Fortum, Tekniska verken i Linköping, Mälarenergi, Jämtkraft och Skellefteå kraft som gemensamt har bildat fonden.
– Vi räknar med att kunna ta emot de första ansökningarna i februari 2019, för så kallade retroaktiva fall, dvs verksamhetsutövare som fått föreläggande om att söka tillstånd och som satt igång en domstolsprocess efter 1/12 2015, berättar Claes Hedenström, Vattenfall och tf VD för Vattenkraftens miljöfond.
Det här är en uppdaterad och kompletterad version av en artikel tidigare publicerad i Tidningen Energi.
De åtta företagen har enats om att tillsammans gå in med totalt 10 miljarder under 20 år. Fonden har uppfyllt sitt åtagande efter 20 år eller när pengarna är förbrukade.
Claes Hedenström
– Huvudregeln är att vi kommer betala ut ersättningar till de kraftverk som får krav att genomföra miljöåtgärder och som ingår i den s k nationella prövningsplanen som beräknas vara i drift från och med 2020. Planen kommer att omfatta cirka 2000 vattenverk. För de retroaktiva fallen gäller ett undantag, dvs de kan ansöka om finansiering från och med februari 2019 innan planen kommit på plats,
System och rutiner
Fyra personer arbetar nu i fonden. Nu finns företaget fram till halvårsskiftet 2019 i Energiföretagens lokaler i Stockholm, men kommer därefter flytta till Göteborg.
– Nu bygger vi system och rutiner för att kunna hantera ansökningar. Miljöfonden ska ju också fungera som ett vanligt företag, säger Lena Wickström som är ansvarig för att bygga upp ledningssystem och rutiner med mera. På gång är också en hemsida som ska ge vattenkraftägare information om hur de kan ansöka om finansiering med mera.
Nationell plan
I slutet av december 2018 fick Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten och Svenska kraftnät i uppdrag att ta fram ett förslag på en nationell plan. Behovet av miljöåtgärder ska vägas mot behovet av en nationell effektiv tillgång till produktion av vattenkraftsel. Då de enskilda vattenkraftverken prövas kommer även lokala nyttor och betydelsen för kulturmiljön mm att vägas in.
För att få ersättning från Vattenkraftens miljöfond måste vattenkraftsägaren själv anmäla sig till och omfattas av den nationella planen.
– För att fondens förutsättning om att den totala påverkan på vattenkraftsproduktionen inte ska bli större än 2,3 procent av normalårsproduktionen eller 1,5 TWh, krävs det att HaVs föreskrifter och vägledningar ses över, säger Claes Hedenström och fortsätter:
– De regionala vattenmyndigheternas åtgärdsplaner som är ute på remiss indikerar helt andra förlustsiffror, ca 5 TWh. Branschens inriktning är klar, betydligt fler vattenverksamheter måste pekas ut som kraftigt modifierade vatten och miljökvalitetsmålet god ekologisk potential måste omformuleras så att påverkan på verksamheterna blir rimliga samtidigt som kravet om att en väsentlig biologisk nytta uppnås
Vem kan söka?
Alla vattenkraftsägare som omfattas av den nationella planen kan söka medel ur fonden. Man kan få ersättning för såväl utredningar, prövningskostnader som kostnader för miljöförbättrande åtgärder och kostnader för produktionsbortfall och utrivning om det blir aktuellt.
– Myndigheternas åtgärdsförslag är ofta väldigt schablonmässiga. Då kan vi föreslå att verksamhetsägaren kan ta in en konsult och undersöka vilka åtgärder som verkligen är relevanta.
Vattenkraftens miljöfond ger inga råd om hur vattenkraftsägaren ska agera, men fonden kan hjälpa till med att presentera olika möjligheter för att underlätta ägarens beslut. Det är varje enskild verksamhetsutövare som bestämmer vilken ansökan som hen vill gå in med för en domstolsprövning. Fonden kommer inte att ansvara för verksamhetsutövarens beslut.
Vattenverksägarna kommer att få stå för en del av kostnaderna själva, en så kallad självrisk, motsvarande 15 procent av alla kostnader. Vad gäller produktionsbortfall kommer ägaren själv att få stå för produktionsförluster upp till 5 procent.
Det kommer att inrättas ett särskilt omprövningsorgan kopplat till fonden dit den som inte är nöjd med fondens beslut kan vända sig för att få sitt ärende omprövat. Det kommer också inrättas ett insynsråd i syfte att öppet visa hur fonden arbetar och för att få synpunkter med olika intressenter som branschorgan, miljöorganisationer, myndigheter med flera.
Vattenkraftföreningen positiv
– Riksdagsbeslutet den 13 juni 2018 var en stor framgång för den småskaliga vattenkraften. I grunden är Miljöfonden något oerhört positivt, men det återstår mycket arbete innan vi är i hamn, säger Thomas Sandberg ordförande i Svensk Vattenkraftförening (SVAF).
Nu ska alla vattenkraftverk gå igenom omprövningar för att uppnå moderna miljövillkor under de kommande 20 åren. 85 procent av kostnaderna ska tas av Vattenkraftens Miljöfond. Men det återstår en del arbete menar du?
Thomas Sandberg
– Ja, det gör det. Den största utmaningen blir att få länsstyrelserna och Vattenmyndigheterna att ändra alla de beslut som de fattat de senaste åren, beslut med mycket litet stöd i EU-rätten och som syftar till att riva ut så mycket som möjligt.
Det finns enligt Thomas Sandberg mycket tydliga formuleringar I EU-rätten angående hur vattenförekomster ska klassificeras.
– Trots detta har man undvikit att klassificera vattenförekomster med vattenkraft som Kraftigt Modifierade vatten (KMV). Därigenom har man kunnat sätta så höga mål (miljökvalitetsnormer) att utrivning är enda sättet att nå dem. Nästa steg för oss är att vi måste visa på konsekvenserna av deras nuvarande beslut och att de bryter mot, som vi anser, både EU-rätten och riksdagsbeslutet.
Thomas Sandberg ser alltså flera frågor som måste lösas innan moderniseringen av vattenkraften kan komma igång. Ett par av dem gäller fonden.
– Det återstår också en del frågor kring retroaktiviteten, alltså de vattenkraftverk som ansökt om prövning hos domstol före den 1 december 2015. En annan fråga är att för de riktigt små kraftverken kan 15 % i självrisk bli ett alltför betungande belopp i kronor om det krävs mycket långtgående miljöåtgärder.
Uppdrag av regeringen
Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten och Svenska kraftnät fick i slutet av december 2018 i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag till den nationella planen för vattenkraften. Senast den första oktober ska planen redovisas till regeringen.
– Innebörden av den nya lagstiftningen är att vattenkraften ska förses med moderna miljövillkor samtidigt som dess förnybara elproduktion och unika förmåga att balansera kraftsystemet värnas. Det är en förutsättning för att klara energiomställningen och därmed klimatrelaterade miljömål. Det är alltså olika miljömål som ska vägas mot varandra. Syftet med planen är just att denna avvägning görs samlat på nationell nivå, säger Johan Bladh, ansvarig för Vattenkraften på Energiföretagen.
Johan Bladh
Förstudie
Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten och Svenska kraftnät har redan publicerat en förstudie till nationell plan där planeringsmål och andra förutsättningar skissas översiktligt. De har också tagit initiativ till flera ambitiösa analysarbeten med syftet att öka kunskapen kring vilka åtgärder som ger stor nytta för vattenmiljön och samtidigt har acceptabel påverkan på energisystemet.
– Men för att den nya lagen ska nå hela vägen ut i vattendragen är det flera delar inom vattenförvaltningen som behöver samspela och ske i rätt ordning. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och vägledningar behöver omarbetas och anpassas så att de stödjer den nationella planen, och vattenmyndigheternas beslut om åtgärdsplaner i kraftigt modifierade vatten behöver självfallet invänta dessa nya föreskrifter och vägledningar. Annars skapas onödiga låsningar som ytterligare kommer att fördröja och fördyra processen med att få åtgärderna på plats, avslutar Johan Bladh.
***
Fakta om fonden
En viktig förutsättning för Miljöfonden är att den totala påverkan på vattenkraftproduktionen blir högst 1,5 TWh eller 2,3 %. Miljöfonden ska stå för 85 procent av kostnaderna för utredningar, omprövningskostnader och genomförande av miljöåtgärder och för allt över 5 procent av produktionsbortfallet. Vid utrivning ska fonden stå för 85 procent av kostnaden för utrivningen samt 95 procent av produktionsbortfallet.
Fonden finansieras genom Vattenfall, Uniper, Statkraft, Fortum, Tekniska verken i Linköping, Mälarenergi, Jämtkraft och Skellefteå kraft betalar in bidrag, i proportion till den vattenkraftsproduktion respektive företag har.
Så här går det till att söka medel från Vattenkraftens miljöfond
Anläggningen måste omfattas av den nationella planen. Fonden fattar beslut om vattenkraftverket uppfyller kriterierna för finansiering. Kraftverk som fått ett föreläggande om att söka tillstånd och som anmält sig till domstol för prövning efter 1/12 2015 kommer även att godkännas för finansiering av fonden. En dialog inleds om myndigheternas statusklassificering, normer och åtgärdsförslag. Kompletterande utredningar om biologisk nytta kan behövas. En processplan som reglerar aktiviteter, kostnader och utbetalningar fram tills dom fastställs sätts upp. Sedan följer ett domslut med en genomförandeplan som följs av slutrapport och ersättning för produktionsförluster.
Kommentera