Matthias Rapp: ”Kvothöjning krävs för fortsatt stark utbyggnad av vindkraften”

Matthias Rapp: ”Kvothöjning krävs för fortsatt stark utbyggnad av vindkraften”

Som elcertifikatsystemet ser ut just nu kommer vindkraften att få svårt att fortsätta byggas ut i nuvarande takt. Det menar Matthias Rapp.
– Energimyndigheten har ännu inte sagt något om vad de kommer föreslå regeringen att förändra i systemet, men att det blir en kvotjustering det är jag säker på. Om den ändå inte blir av så ser det mörkt ut, det krävs en kvothöjning för en fortsatt stark utbyggnad av vindkraften, säger han.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Elpriset på den nordiska marknaden är lågt. Priset på elcertifikaten är också lågt. Det här skapar förutsättningar som inte gynnar vindkraftens expansion. Investeringsintresset har successivt mattats av och prognosen för en elprishöjning ser inte särskilt ljus ut. Det menar Matthias Rapp, tidigare vd för Svensk Vindenergi och i dag konsult i vindkraftsbranschen. 

– För att göra en vindkraftsinvestering lönsam krävs ett avräkningspris på cirka 65 öre per kWh. I dag ligger forwardpriset på cirka 38 öre och certifikatpriset på runt 20 öre vilket innebär att det blir svårt för de nya vindkraftsprojekten att räkna hem investeringen. Det här är inte bara ett dilemma för vindkraften utan för all ny produktion, säger han och ger prognosen att elpriserna kommer att fortsätta ligga lågt:

– Det finns väldigt lite som tyder på att de låga elpriserna kommer att gå upp de närmaste åren. Vi tillför mer kraft i systemet i form av vindkraft främst i Sverige och Norge, kärnkraft i Finland och effekthöjningar av kärnkraften i Sverige. Det blir en nettotillförsel samtidigt som nätet till utlandet inte kan ta hand om och exportera den här överkapaciteten, som därför trycker ner priset. Det som behövs för att elpriset ska gå upp är ett rejält torrår. Vi har sett en tendens här under hösten att priserna har stigit lite på grund av mindre vatten i vattenkraftsmagasinen. Om resten av hösten blir lika torr kan det bli höga elpriser i vinter. Detta kan tillfälligt gagna vindkraften då man kan sälja sin förväntade framtida elproduktion till något högre priser, säger Matthias Rapp.

Men hans långsiktiga prognos är ändå att elpriset kommer att fortsätta vara lågt. Hoppet för fortsatt vindkraftsutbyggnad får i stället ställas till en justering av elcertifikatsystemet. Energimyndigheten har regeringens uppdrag att i en så kallad kontrollstation av elcertifikatsystemet föreslå hur förändringar kan bidra till att nå målen. Bland annat ingår det att ”analysera och föreslå eventuella justeringar av kvotpliktskurvan som behöver göras för att Sverige ska uppfylla åtagandet gentemot Norge i traktatet som en gemensam elcertifikatsmarknad” och ”identifiera och bedöma risker som kan leda till att utbyggnadstakten av förnybar elproduktion inte utvecklas som förväntat till 2020”.

Vad myndigheten kommer
fram till ska senast i februari redovisas till regeringen. Därefter vidtar en period med remissförfarande och proposition för att Riksdagen ska ta slutlig ställning under 2015. Nya kvoter kan sedan få effekt från och med 2016. Matthias Rapp spår att det kommer att komma förändringar. – Att det blir en kvotjustering är jag säker på. Om det mot förmodan inte blir så ser det mörkt ut, det krävs en kvothöjning för en fortsatt stark utbyggnad av vindkraften. Det kommer att behövas en rejäl uppjustering av kvoterna, jag vill inte ge mig in på några siffror men systemet upphör i princip 2020 och vi ska öka den förnybara elproduktionen ganska mycket mer till dess – och därefter, tillägger han.

Det senaste året har tempot i investeringar i vindkraft avtagit, enligt Matthias Rapp. Den investeringsvilja som finns kommer framförallt från utlandet. Institutionella Investerare i bland annat Storbritannien, Nederländerna, Spanien och Tyskland sneglar på den svenska vindkraftsmarknaden.
– Framförallt investerarna ifrån Europas sydligare länder ser sina hemmamarknader som dysfunktionella och man bedömer dem som politiskt instabila. Man ser dock på den nordiska marknaden som relativt stabil och att den har potential i framtiden.

Hur ser det ut bland svenska investerare?
– Här är det främst de större kraftbolagen som kan investera för att de kan göra det med hjälp av sin egen balansräkning. Men de investerare som har behov av att låna pengar gör få investeringar nu. De senaste åren pekar elpris- och elcertifikatskurvan neråt och då blir det svårt att räkna hem en vindkraftsinvestering. Mot den bakgrunden kommer investeringstakten att sjunka något. Vi ser i dag att det finns ett flertal större projekt som har alla tillstånd att byggas men som inte påbörjas på grund av att det saknas finansiering. I det här läget nosar utländska investerare upp möjligheten till att göra bra affärer i ett längre perspektiv, säger Matthias Rapp.

Samtidigt som elcertifikatsystemet ska stimulera fram mer investeringar har utfasningen av systemet inletts. Ett antal äldre anläggningar fasades ut vid det senaste årsskiftet och de anläggningar som byggts nya inom systemet kommer börja fasas ut 2018. Motivet bakom utfasningen är bland annat att kostnaderna för elkunderna inte ska bli omotiverat höga.
– Stödet för landbaserad vindkraft kommer troligen att försvinna inom 8-10 år då tekniken kan anses mogen. Men för att det ska bli så krävs det att elpriset inom tio år ligger på en högre nivå och samtidigt måste kostnaden för att producera el med hjälp av fossila bränslen bli högre. Jag tror att här kommer EU till slut att ta sig samman, kanske inte just nu och några år framöver med tanke på det ekonomiska läget i många euroländer, men därefter och då med högre priser på utsläppsrätterna.

Matthias Rapp ser ytterligare en anledning till att priset måste upp. Han tror att mer och mer solkraft kommer att komma in i systemet och menar att förutsättningarna för sol också är bra i Sverige. Det här kan innebära problem för de etablerade kraftproducenterna som får sämre lönsamhet i sina konventionella anläggningar genom att driva dem främst på nätterna och när solen inte skiner.
– Den kraften kommer att bli väldigt dyr och till slut bli tvingad att stängas ner. Vi kommer att se fler liknande värdetapp och nedskrivningar som till exempel Vattenfall har gjort. I Tyskland ser vi nu en begynnande kamp mellan det förnybara och de stora kraftbolagen. Detta kan smitta av sig till Sverige om det blir en stor utbyggnad av framförallt solkraften. Detta är naturligtvis positivt för den förnybara linje som en majoritet av svenskarna vill se.

Matthias Rapps förhoppning är att ett stigande elpris kan få den landbaserade vindkraften att klara sig utan ekonomiskt stöd, så att man kan satsa på den havsbaserade i större utsträckning.
– Det är viktigt att få politikerna att få upp ögonen för skillnaderna mellan havsbaserad och landbaserad vindkraft. Den storskaliga havsbaserade vindkraften har potential att kunna konkurrera med nybyggd kärnkraft och eventuellt importerad naturgas och bör därför tas på mer allvar. Den blir av flera orsaker, inte minst ekonomiskt, ett mycket bra alternativ när det är dags för kärnkraften att stänga ner. Havsbaserad vindkraft är inte lika mogen tekniskt som den landbaserade och det kostar mer att bygga den. Dessutom är det en lång och komplicerad byggprocess. Den behöver mellan 85 öre och en krona i avräkningspris för kustnära lägen, säger han.

13 Kommentarer
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. mats persson skriver:

    I ett kommentar kring de mängder med kritiska vindkraftsinlägg som med all rätta fördömmer all form av fortsatta subventioner av vindkraft så hävdar nu Mattias Rapp att stortinget och riksdagen beslutat att tillföra 198 twh förnybar energi i det nordiska kraftsystemet mellan år 2012 till år 2020!! Men detta måste väl ändå vara ett helt galet påstående!! Med tanke på att Sverige producerar total runt 150-160 twh el per år så skulle alltså mer än den samlade svenska elproduktionen tillföras till det nordiska kraftssystemet på mindre än 10 år!! Men hur skall det gå till!! Det tog Sverige mer än 50 år att öka elproduktion 50 twh till 150 twh. Vatten och kärnkraft tillförde då mestadelen av detta.. nu skall det dubbla alltså byggas ut på 9 år!! och då främst med hjälp av vindkraft!! en interimittent värdelös och miljöförstörande energiteknik som trots dagens subventioner inte kan stå på egna ben!!
    vad skulle det kosta oss skattebetalare och elkonsumenter ifall den byggdes ut i den omfattning som vissa förespråkare föreslår !! Hur skall näten klara att ta emot denna gigantiska ökade effekt som det innebär när vindkraften ibland skenar vilt medans i nästa stund knappt leverera någon el alls!! Och varför skall den byggas över huvudtaget.. Den hjälper ju knappast klimatet. i tyskland där vind och sol byggts ut i enorm takt under de senaste åren så ökade CO2 utsläppen med 6% första halvåret 2013!
    Nej hela den svenska energipolitiken stinker för närvarande och kostnaden för svensk industri och för svenska elkonsumenter för detta experimenterande måste upp till ljuset inför nästa val.. Att nu Centern med stor sannolikhet åker ur riksdagen är en klen tröst när galenskapen tycks leva vidare genom miljöpartiets industrifientliga energipolitik. Dags att vakna upp nu!! Lobbyisterna måste krypa ur sitt skal och tala klarspråk!

  2. NilsLennart skriver:

    Intressant påstående om objekt som är lönsamma vid 55 öre/kWh. Skulle vara intressant och få veta vilka dessa är??

  3. Ivar Holmberg skriver:

    Det byggs fortfarande mycket vindkraft i Sverige, trots de låga elpriserna. Vissa vindkraftsprojekt går det att få lönsamhet i vid ett elpris på runt 55 öre/kWh. De kommer alltid att konkurrera ut projekt som behöver 65 öre/kWh för att gå runt.

    Alla vindkraftsprojekt har olika förutsättningar. De med sämst förutsättningar ska inte byggas.

    Den snabba vindkraftsutbyggnaden är en del av förklaringen till lågt elpris på el- och elcertifikat.

  4. Marck Hansen skriver:

    Ja det är ju inte konstigt att man tigger om mer bidrag. Vindkraften kräver ju höga elpriser för att det ska vara lönt att sätta in pengar i branschen. Om vindkraften ska få bidrag för att gå ihop så borde rimligtvis alla branscher kunna få samma förmåner om de har det knackigt och dras med lika dåliga affärsidéer som vindkraften bevisligen är. Nu är det inte på det viset så lägg ner vindkraften innan vi förlorar mer tid och pengar.

  5. Kjell Lingeblad skriver:

    Här måste vi påpeka en viktig sak: Svenska folket och alla företag önskar ett lågt pris på elkraften och på elcertifikaten under det att vindkraftbolagen önskar ett högt pris på dessa.

    Nu är frågan, på vilken sida står politikerna i riksdag och regering, på folkets sida eller på vindkraftbolagens sida?

    Här borde svaret vara givet men med årtionden av allt schackrandet om energipolitiken i Sverige kan vi befara det värsta, spåren förskräcker.

  6. Matthias Rapp skriver:

    Jag lägger inte tid på att svara på eller bemöta alla kommentarer till den intervjutext om tillståndet för vindkraften i Sverige som finns på denna sida just nu. Vill dock klargöra och förtydliga ett par sammanhang:
    Riksdagen och Stortinget har beslutat att det ska tillföras sammanlagt 198TWh förnybar elproduktion i Sverige och Norge under perioden 2012-2020, alltså över en 9-årsperiod. För att uppnå detta har man angett vissa kvoter i procent av den så kallade kvotpliktiga konsumtionen. Den kvotpliktiga konsumtionen visar sig dock vara mindre än beräknat och av den anledningen måste Energimyndigheten och NVE justera kvotplikten uppåt för att målet om 198TWh ny förnybar elproduktion ska uppnås till 2020. Tydligen finns det läsare som tolkar det jag sagt som att jag förespråkar en ambitionshöjning i elcertifikatsystemet. Detta är att avsiktligt eller oavsiktligt misstolka det jag säger. Jag vidhåller att jag är säker på att det blir en ökad kvotplikt i elcertifikatsystemet på grund av de tekniska justeringar som måste göras för att nå målet. Och detta kommer att gynna vindkraften.
    Enligt min bedömning kommer inte den landbaserade vindkraften att behöva något stöd efter 2020 under förutsättning att EU får till stånd en fungerande utsläppsrättshandel som leder till ett något högre elpris än vad vi ser idag. Även detta vore bra för vindkraften.
    Matthias Rapp

  7. lars berggren skriver:

    Varför håller vi på med den storskaliga vindkraften?
    Herr Rapp ger oss mängder med skäl att lägga detta på is i många år!

  8. Tord Wiklund skriver:

    Vindkraftssatsningen kommer att dubblera konsumenters elavgifter samt rasera vår natur för någonting vi inte behöver. Enbart elnätens utbyggnad de närmaste 15 åren betingar en kostnad för konsumenter på mer än 120 miljarder kronor, detta gäller lokalnät, regionalnät samt stamnät. Det finns inget behov av vindkraft eftersom svensk traditionell elmarknad är fossilfri. Talet om att satsningen görs i klimatets namn är således vilseledande.
    Centens påpekande om energiomställning dvs. kärnkraftens nedläggning är nonsens. Kärnkraftens potential är 65 TWh. Vindkraftens planeringsram är 30 TWh, dessutom med erforderliga subventioner 40 öre/KWh blir kostnaden för konsumenten 12 miljarder per år i elcertifikatavgifter för dessa 30 TWh.
    Felsatsningen inses först då elräkningarna kommer.
    Låga elpriser förstärker exportindustrins konkurrenskraft och skapar jobb vilket ignoreras.
    Politiker är valda för Sveriges bästa. Vissa röster gör emellertid gällande att denna satsning är riktad till kärnkraftmotståndare och om så vore är det beklagligt, det gäller naturen, jobben och välfärden.
    Tord Wiklund

  9. Lars Wiegert skriver:

    Skribenten tigger för en dödsdömd teknik. Helt klart är att vindkraften inte bara är onödig den är alldeles för dyr. Han ondgör sig över att elen är för billig. det kan den aldrig bli. Att vi har ren och fin elkraft och dessutom till ett lågt pris ger oss en mycket viktig konkurrensfördel, som vi ska bevaka och inte slumpa bort. Vindkraften är redan subventionerad över öronen. Förutom elcertifikaten har den skattefördelar jämfört med t.ex kärnkraft. Till detta kommer att snurrorna med sin slumpmässiga inmatning kräver att elnätet förstärks för minst 50 miljarder, Ännu en kostnad som konsumenter och industri kommer att få betala för. Slopa allt subventionerande och låt de olika kraftslagen stå för egna kostnader!

  10. mats persson skriver:

    Men vilken renodlad propagandaartikel för att fortsätta den besinningslösa utbyggnaden av vindkraft som skövlar och nu förstör stora skogs och naturområden i Sverige!!
    Detta till ingen nytta då vi sverige redan har en positiv elbalans, dvs producerar mer än vi konsumerar. Med dagens certifikatpris så subventuioner vi elkonsumenter redan denna vansinniga utbyggnad med miljarder kronor. Varje nybyggt vindkraftverk får i snitt 1000000kr per år i bidrag , under de 15 år de får detta bidrag blir det 15Mkr per vindkraftverk!! med de planer som finns på ytterliggare 2000 vindkraftverk som redan fått tillstånd innebär det totalt 30 Miljarder kronor bara från oss elkonsumenter. lägg till att elnäten måste byggas ut för upp emot 50 miljarder kronor och att elpriserna på sikt drivs upp av exporten till framför allt tyskland och vi elkonsumenter i sverigen kommer vara de stora förlorarna+ svensk industri som då skall tvingas konkurrera nu inte bara med längre transporter och ett bistert klimat utan också med högre elpriser som hotar driva svensk industri ut ur landet.
    Nej ! avskaffa subventionerna till vindkraft nu!! Sverige har inte råd att fortsätta denna vansinniga politik! och räddar detta klimatet!”! nej det finns ingen studie som visar att koldioxidutsläppen minskat ett endaste gram på grund trots en enorm utbyggnad av vindkraft de senaste åren!! CO2 utsläppen styrs dessutom av handeln med utsläppsrätter. så nivån på CO2 utsläppen är ju redan satta!! så varför ska Sverige då subventionera fram olönsam vindkraft till det elöverskott som redan finns i Sverige idag. Det är galet !!

  11. Bengt Lindhé skriver:

    Avveckla elcertifikatsystemet
    1990 använde vi i Sverige 139,9 TWh. Förra året blev det 142 TWh. De senaste 20 åren har vi inte haft någon uppåtgående trend i den svenska elkonsumtionen. Under många år hade vi god balans mellan tillgång och efterfrågan men under 2012 producerade vi 162 TWh vilket ledde till en export på 20 TWh. En utbyggnad av vindkraften är motiverad bara om vi behöver mer el. Utökar vi systemet med elcertifikaten får alla konsumenter dyrare el utan att vi har någon fördel av det. Det finns bara ett vettigt beslut som kan fattas i nuläget och det är att avveckla elcertifikaten.

  12. Magnus Thorstensson skriver:

    Det fundamentala är att i en marknadsbaserad ekonomi är att för att ta marknadsandelar så måste man bli effektivare och producera varorna billigare på något sätt. Att behöva förlita sig på bidrag har aldrig varit en uthållig lösning.

    Men samtidigt identifieras ett viktigt samband; i takt med mer bidrag, desto lägre blir priset. Vilket får konsekvensen att priset i sig förlorar sin roll som informationsbärare på marknaden och att all produktion måste vara subventionerad för att finnas tillgänglig.

    Detta leder i sin tur till en nödvändig diskussion om just tillgängligheten. Rent tekniskt finns det ingen gräns för hur mycket intermittent produktion som kan finnas i ett kraftsystem, däremot är olika lösningar förknippade med olika kostnader.

  13. Magnus Hansson skriver:

    En vindkraftslobbyist ser sjunkande lönsamhet för sin näring, och tigger mera bidrag. Elcertifikatsystemet har utformats som ett marknadsmässigt subventionssystem, för att bygga vindkraft i de takt marknaden efterfrågar.

    Under lång tid har utbyggnaden av vindkraft varit långt större än vad elcertifikatsystemet medgivit, utbudet har blivit större och lönsamheten sjunkit. Systemet fungerar alltså precis som det ska fungera – och nu kommer vindbolagen och tigger mera bidrag!

    Se till att förbättra lönsamheten istället.

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet