Lösningar finns även på kort sikt

Lösningar finns även på kort sikt

I Svenska Dagbladet pekade företrädare för industrin på att investeringar hotas på grund av höga elpriser och elbrist i södra Sverige. Elsystemexperten Magnus Olofsson skriver i en replik på Second Opinion att det finns lösningar som ökar kapaciteten i elnätet från norr till söder redan i närtid. Kapaciteten i kraftledningarna från norra Sverige utnyttjas alltmer sällan till fullo.

Tunga industriföreträdare pekar på den ökande skillnaden i elpris mellan södra och norra Sverige och risken för tappade investeringar i sin artikel i SvD Debatt. Företrädarna framhåller behovet att påskynda utbyggnaden av stamnätet. Det stämmer men debattörerna missar att lyfta fram möjligheterna till ett starkare nationellt elnät redan i närtid.

Bild: En del av transmissionsnätet, 400 kV. Foto: Svenska kraftnät.

Kapaciteten i kraftledningarna från norra Sverige utnyttjas nämligen alltmer sällan till fullo. Hittills i år har elmarknaden inte tilldelats den möjliga kapaciteten 7 300 megawatt från Norrland till södra Sverige under en enda timme. Ledningarna har alltså inte använts fullt ut. Och i medeltal har överföringen begränsats till knappt 6 100 megawatt från norr till söder under året. Det ger sämre tillgång till den förnybara vatten- och vindkraften i norr med högre elpriser i söder som resultat.

Brist på stabiliserande utrustningar av flera slag i elnätet innebär att kraftledningarna från norr inte kommer till sin fulla rätt. Men så behöver det inte vara. Lyckligtvis finns en lång rad tekniker att tillgå – som alla ryms inom begreppet smarta elnät. Ett exempel är den spänningsstabiliserande anläggning som är under förnyelse i Stenkullen nordost om Göteborg. Den äldre slitna anläggningen togs ur drift redan i mars förra året för att ge plats åt den nya. Men den är ännu inte färdig. Det innebär att stamnätet fortfarande körs utan denna viktiga resurs.

Vidare förloras stabiliserande rotationsenergi i takt med att kärnreaktorer fasas ut. Det försämrar i sin tur förmågan att föra över el från norra Sverige ytterligare. Men i alltfler länder används batterier för att leverera motsvarande balanserande funktion med lagrad energi. Så även här finns lösningar att tillgå vilket debattörerna förbiser i sin framställning.

Driften av elsystemet är en ständig balansakt. Området är tekniskt komplext och en lång rad stabilitetskriterier påverkar möjligheten att utnyttja det befintliga elnätets kapacitet till fullo. Lyckligtvis finns många lösningar att tillgå för att öka kapaciteten med redan existerande ledningar. Och lösningarna kan alltså införas redan nu i väntan på nya ledningar från norr till söder.

Svenska kraftnät arbetar med att förstärka elnätet. Men incitamentet är negativt då Svenska kraftnät får ta ut allt högre avgifter i takt med den växande kapacitetsbristen. Redan under de tre första kvartalen i år inkasserade affärsverket 5,2 miljarder kronor i kapacitetsavgifter. Förlorare är elproducenter i norr och elanvändare i söder. Svenska kraftnät förutspår dessutom att ”prisskillnader mellan elområdena stiger, vilket leder till att kapacitetsavgifterna förväntas öka de kommande åren”.

Nu planeras för vätgasbaserad tillverkning av järn och stål i norra Sverige. Denna elanvändning torde dock komma först om tiotalet år. Det vi vet med säkerhet nu är att osäkerheten i den framtida elanvändningen är stor samt att landet är avlångt. Därför är det hög tid att förstärka det nationella elnätet för goda marginaler såväl på kort som lång sikt.

5 Kommentarer
Av Magnus Olofsson
tekn dr i elektriska energisystem
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Klas Roudén skriver:

    Artikelförfattaren verkar inte vara fullt insatt i problematiken vid transmissionsnätets drift. Vissa läsare kan nog få intrycket att Svk lite omotiverat skulle begränsa överföringen i Norrland i snitt 2, vilket förstås inte förekommer.

    Bristen på rotationsenergi är förstås mycket allvarlig , speciellt i låglastsituationer med försämrad frekvenskvalitet som följd, och tillräcklig rotationsenergi är helt avgörande för att klara av felfall med bortfall av stor produktion eller stor elimport.

    Men det är spänningsstabilitet o risken för spänningskollaps som normalt är begränsande för överföringskapaciteten från norr till söder. Detta beror på brist på reaktiv effekt, inte brist på rotationsenergi vilket också hävdas som en orsak i artikeln.

    1. Magnus Olofsson skriver:

      Rotationsenergi är enkelt att kompensera för. Med batterier och omriktare exempelvis. Och genom den marknad för snabbt frekvenssvar som finns. Mitt huvudbudskap är att det går att göra mer för att hålla uppe kapaciteten (den som är avtagande). Alla stabiliserande lösningar med rimlig ekonomi bör förstås användas. Och det skyndsamt.

  2. Billy Johansson skriver:

    Det går naturligtvis att hitta kortsiktiga och i många fall dyra lösningar. Tyvärr fördröjer det bara det oundvikliga problemet att politiker inte gör en reell plan för Sveriges framtida energisystem.

    1. Bengt Hellman skriver:

      Vi lever inte i en planekonomi där politiken bestämmer utan i en marknadsekonomi. Politiken gav genom Energikommissionen vägledning för marknaden med målet om 100 % förnyar elproduktion till 2040. Efter det har marknaden, energiföretag, pensionsfonder med mera beslutat om investeringar på 100 miljarder i ny elproduktion med vindkraft. Vindkraften kommer 2023 leverera 43 TWh, en tredjedel av dagens elanvändning. Svenska Kraftnät som är politikens ansvar eftersom det är en statlig myndighet har dock inte hängt med. De pratar om att bli klara med utbyggnaderna 2040 till Norrland där mycket av kommer att produceras. Detta håller inte. Här måste politiken spänna bågen och sätta ett mål på att det ska vara klart på högst 10 år.

  3. Lars Wiegert skriver:

    Den allra snabbaste metoden är att se till att inte stänga fungerande kärnkraft i söder. Då minskar behov av transitering av effekt från norr till söder, samtidigt som nätstabiliteten bibehålls.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet