DEBATT
Vi har inte försvarat en reglering där vi ser brister. I stället har vi påtalat att lagstiftningen behöver ändras, skriver Tommy Johansson, avdelningschef på Energimarknadsinspektionen, i en replik på Mats Nilsson. Ny lagstiftning är på plats och regleringen görs om från och med 2027. Ei kommer fortsätta att påtala om vi ser att lagar och förordningar behöver förändras, skriver han.

Mats Nilsson skriver i en debattartikel att Energimarknadsinspektionen (Ei) tycks ha tappat tron på själva systemet för nätreglering. Det stämmer inte. Däremot har vi påtalat att lagstiftningen behöver ändras för att regleringen mer träffsäkert ska bidra till en effektiv resursanvändning och bättre möta de behov som finns i samhället. Nu har det skett. Ny lagstiftning är på plats och regleringen görs om från och med 2027.

Påståendet om att Ei tappat tron på nätregleringen grundar Nilsson bland annat på att Ei framfört att brister i regleringen gjort att elnätsföretagens överkompenserats.

Det stämmer att vi pekat på brister i regelverket som i praktiken gjort att nätföretagen blivit överkompenserade i förhållande till sina kostnader. Vi anser också att den inneburit att kunder fått betala oskäligt höga elnätsavgifter.

Vi håller även med Nilsson om att bristfälliga system inte ska fortsätta administreras. Därför har vi inte suttit och väntat och försvarat en reglering där vi ser brister. I stället har vi påtalat att lagstiftningen behöver ändras. Vi behöver en lagstiftning som stöder en reglering som ger elnätsföretagen förutsättningar att bedriva sin verksamhet och möta de utmaningarna som en ökad elektrifiering innebär. Samtidigt måste kundernas elnätsavgifter ligga på en rimlig nivå.

I slutet av 2025 beslutade riksdagen om en ny lagstiftning som ger Ei större mandat att forma en reglering som uppfyller sitt syfte – en reglering som säkerställer att elnätsföretagens verksamhet bedrivs effektivt till låga kostnader och att kunden betalar ett rimligt pris för de olika tjänsterna som omfattas av regleringen. Samtidigt som företaget får skälig täckning för sina kostnader och en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att driva verksamheten.

Mats Nilsson kommenterar även det faktum att den nya lagstiftning innebär att ekonomiska experter deltar när domstol fattar beslut om mål som rör intäktramar. Nilsson skriver: ”I stället för att främst diskutera sina egna metodproblem har fokus delvis kommit att handla om domstolarnas kompetens.”

Det ena utesluter inte det andra. Att tillföra ytterligare ekonomisk expertis i mål som rör intäktsramar, torde vara positivt för alla. Men det påverkar inte Ei:s fokus på metodutveckling. Den är i full gång.

Just nu slipar vi på detaljerna i den metod som tagits fram efter att ny lagstiftning kom på plats. Den nya regleringen kommer att tillämpas för gasnätsföretagens intäktsramar 2027–2030 och för elnätsföretagens intäktsramar 2028–2031.

Ei har ett viktigt uppdrag som vi tar på stort allvar. Därför kommer vi fortsätta att påtala om vi ser att lagar och förordningar behöver förändras. Vi kommer fortsätta dialogen med bransch och kundföreträdare för att väga olika intressen mot varandra och behöver något ändras eller skruvas på kommer det att ske. Det finns ett värde i att nätregleringen är stabil och långsiktig. Men det innebär inte att vi håller fast vid och försvarar något som inte fungerar väl.