Samma politiker som nu förfasas över den fria marknaden, straffar oss nu med högre skatter och tillåter vinstmarginaler på upp emot 35 procent efter finansnetto i nätbolagen.

Energiminister Ibrahim Baylan förfasar sig över att 13,2 procent av elkunderna inte har gjort aktivt val i sitt elavtal. Soffliggarna får betala dyrt, och ändras inte detta måste staten gå in och reglera marknaden, säjer Baylan. Men varför ge sig på den fria marknaden, där kunderna faktiskt kan välja vilken leverantör och vilket avtal de vill ha? Kommer näringsministern även att lägga sig i vilka som av lathet inte vill gå längre än till butiken runt hörnet, och därför får betala dyrt?

Elpriset på ett fast ettårsavtal exkluderat certifikat är i dag cirka 25 öre/kWh. Elskatt plus certifikat och moms är cirka 45 öre/kWh. Finansministern har paradoxalt aviserat höjning av elskatten med 5 öre. Till detta kommer ytterst generösa regler för nätbolagen. Elnätet ägs av ungefär 170 bolag. Eon, Ellevio (före detta  Fortum) och Vattenfall är de klart dominerande. Nätbolagens intäktsramar bestäms av Energimarknadsinspektionen, och regelverket beslutas av politiker.

I officiella bokslut för 2015 kan vi läsa att de tre nätbolagen har intäkter på 23,5 miljarder kronor. Cirka 1/3 av detta går till investeringar och underhåll, 1/3 till driften, resten är vinst! Över tiden har samma nätbolag haft utrymme att sätta av motsvarande tre årsomsättningar till obeskattade reserver, vilket bevisar graden av överdebiteringar som redan gjorts. I rättvisans namn skall nämnas att våra kommunalt ägda bolag håller en betydligt mer kostnadsrelaterad prissättning.

Samma politiker som nu förfasas över den fria marknaden, straffar oss nu med högre skatter och tillåter vinstmarginaler på upp emot 35 procent efter finansnetto i nätbolagen. Och värre blir det om inte politikerna tar sig an det de själva ställer till med, istället för att lägga sig i den fria marknaden!

Svenska Elnätsupproret
Eric Anderzon

BILD: Elnät i Norrbotten. Foto: Daniel Löfstedt