Politiska kommentarer till investeringsbeslut

Politiska kommentarer till investeringsbeslut

Elnätsföretaget Ellevio meddelade i går att man kommer att minska investeringarna i elnätet under perioden 2020–2023 med 40 procent jämfört med de ursprungliga planerna. Second Opinion bad några energipolitiker att kommentera.

Som skäl till beslutet anger Ellevio förordningen för elnätsreglering som regeringen fattade beslut om i augusti 2018 och som innebär att den tillåtna intäkten sänks. Ellevio kommer att prioritera vädersäkring i landsbygdsområden och kapacitet i städerna.

‒ Vi har gjort hårda prioriteringar i investeringsplanerna, där vi har fokuserat på de allra viktigaste projekten för våra kunder och för vårt samhälle. Vi vet att det finns många projekt som inte kan vänta så mycket längre, men det nya ramverket ger oss inga andra möjligheter än att sätta dessa projekt på väntelista så länge. Vi har en skyldighet inte bara gentemot våra kunder och samhället att leverera el på ett säkert sätt med en hög leveranssäkerhet, utan också mot våra anställda, entreprenörer, leverantörer, långivare och ägare att styra vårt företag på ett ansvarsfullt sätt, säger Johan Lindehag, vd på Ellevio.

Han fortätter:
– Man ska också komma ihåg att Ellevio fördubblade investeringarna med 2016-2019 jämfört med 2012-2015.

Med anledning av Ellevios besked frågade Second Opinion energiministern Ibrahim Baylan (S) och några av riksdagspartiernas energipolitiska talespersoner om de anser att regleringen av elnätsföretagens intäktsramar behöver förändras och om de har någon övrig kommentar med anledning av beskedet från Ellevio.

Ibrahim Baylan

”Elnätsbolagens kraftiga prishöjningar de senaste åren har inte resulterat i ökade investeringar. Det visar expertmyndigheten Energimarknadsinspektionens granskning.  Därför beslutade regeringen i augusti om en ny reglering av elnätsbolagen som föreslogs av expertmyndigheten Energimarknadsinspektionen och som möjliggör investeringar – samtidigt som kundernas avgifter inte höjs kraftigt. Särskilt de tre största elnätsbolagen har tagit ut höga avgifter från kunderna, som inte har kunnat motiveras av faktiska investeringar som så väl behövs i elnäten”, meddelar Ibrahim Baylan i en skriftlig kommentar till Second Opinion.

Lars Hjälmered

Moderaternas energipolitiska talesperson Lars Hjälmered säger till Second Opinion att frågan om regleringen av elnätsföretagens intäktsramar är för tidigt väckt:
‒ Vi vill se kraftigt sänkta elnätsavgifter mot vad vi har i dagsläget. Men att det också måste vara en balans mellan låga avgifter för mig som kund och rimliga intäkter för ett nätföretag för att investeringarna ska ske. Dessutom pågår det en diskussion om det här regeringsförslaget överhuvudtaget fungerar med EU-rätt. Jag och mina kollegor i riksdagen kan bara förlita oss på att regeringen följer grundlagarna och tar fram lagförslag som fungerar med EU-rätten. Men den frågan kommer ju också att prövas nu.

Rickard Nordin

Centerpartiets energipolitiska talesperson Rickard Nordin skriftliga kommentar, via pressekreteraren Stina Wernersson, på frågan om det behövs en förändring av elnätsföretagens intäktsramar:
”Ja, på sikt ser vi att ett antal förändringar behöver göras för att upprätthålla en stabil och robust energiförsörjning i takt med en ökad andel intermittent elproduktion. Vi vill att såväl enskilda konsumenter som företag ska kunna erbjudas en stabil elförsörjning till ett konkurrenskraftigt pris. Vi tycker därför att det är rimligt att avkastningsräntan sänks men däremot finns ett stort behov av att se över elnätsregleringen för att styra mer mot forskning och utveckling och investeringar i smarta elnät, istället för att bibehålla en reglering som styr mot investeringar i äldre teknik. Liknande regler finns i Norge. Det måste också löna sig bättre med effektiviseringar och alternativa lösningar jämfört med idag.”

Nordin tillägger också att allt inte handlar om intäktsregleringen:
”Vi måste också vidta åtgärder som minskar kostnaderna för nyinvesteringar, till exempel effektivisera tillståndsprocesserna – vi tycker att det ska finnas ett grönt spår i tillståndsprocesserna där klimatvänliga investeringarna ska få gräddfil.”

Camilla Brodin

Kristdemokraternas energipolitiska talesperson Camilla Brodin svarar Second Opinion skriftligt att:
”Det regeringen gjorde i höstas gällande elnätsregleringen är något som ligger utanför energiöverenskommelsen. Vi kristdemokrater anser att man behöver en utpekad leveransansvarig för att säkra elleveransen både på kort och lång sikt. Det är oerhört viktigt att balansera behovet av investeringar men inte öka kostnaderna onödigt för existerande kunder. Det är viktigt att kunna ansluta ny förbrukning och det ska då betalas av nya kunder, inte befintliga.”

Brodin tillägger:
”Vi kan även idag konstatera att förhandsinformationen om höjningen av priserna i stamnätet förhalades och kommunicerades inte i augusti som brukligt utan först efter valet av Svenska kraftnät. Förhandsinfo är en viktig del för elbolagen, vilket ger konsekvenser som vi också nu får besked om ifrån Ellevio. Man kan fråga sig om beskedet om sänkta elnätsavgifter bara var ogenomtänkt valfläsk från regeringen? Beskedet kom knappt en månad innan valet med löften om lägre elpriser till väljare. Men nu ser vi konsekvenserna för elmarknadsinvesteringarna. Kunderna kommer få betala för ett sämre elnät på sikt.”

Arman Teimouri

Liberalernas energipolitiska talesperson Arman Teimouri svarar Second Opinion skriftligt att:
”Frågan om framtidens elbehov och elnätens kapacitet när det gäller elöverföring är central. Vi välkomnar initiativ om kartläggning av olika regioners elbehov för att klara av framtidens elbehov vilket måste få konsekvenser också för överföringskapaciteten. Om det visar sig att elnätsbolagens planer på nödvändiga investeringar i elnäten nu stoppas behöver denna fråga självklart lyftas vilket också inkluderar frågan om elnätsföretagens intäktsramar. Det behövs också ett leverenssäkerhetsmål som beaktar samhällets elbehov och vilka konsekvenser det valda målet har för vår konkurrenskraft som industrination liksom för klimatet.”

Det är inte bara politiker som har synpunkter. Philip Thunborg, näringspolitisk expert på företagarna, skrev den 8 januari i en debattartikel i Göteborgs-Posten att:

‒ Nästa regering behöver ta ett omtag med elnätsregleringen. Det behövs en reglering som är långsiktig och stabil för kunder och elnätsföretag. Elnäten får inte hamna i samma situation som järnvägen.

 

2 Kommentarer
Av Elias Rosell
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Nils-Åke Sandberg skriver:

    Sen när blev det tillåtet att ta ut kostnader för investering i förskott?
    Prissättningen borde vara behovsprövad på nätavgifter speciellt när näten är äldre än 50 år då de för längesedan är betalda och bara har löpande underhåll.

  2. Eric Anderzon skriver:

    Elnätsbolagen har under många år höjt priserna med motiveringen ”för framtida investeringar”. Detta har inte synts i investeringstakten utan snarare i en motsvarande resultatförbättring som i sin tur givit utrymme för avsättningar till obeskattade reserver motsvarande ca 60 miljarder hos de tio största bolagen. Den nya regleringen begränsar förvisso intäktsramen, men då från en nivå som tillåtit rörelseresultat på närmare 50% i de största bolagen. Kunderna förväntar sig nu valuta för de förskotterade pengarna för ”framtida investeringar” och då inte till ytterligare kostnader.
    Svenska Elnätsupproret
    G/m Eric Anderzon

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet