”Kunderna tvingas göra jobbet”

DEBATT
Mats Nilsson är kritisk till införandet av effekttariffer som innebär att kunderna får göra jobbet som nätbolagen borde ta ansvar för. Varför vill Energimarknadsinspektionen tvinga hela befolkningen till en beteendeförändring som forskningen inte tror på, frågar han.

Vem ska göra jobbet i ett reglerat nätmonopol? Är det nätbolaget eller hushållen? Den frågan hamnar lätt i skuggan när effekttariffer presenteras som lösningen på trånga elnät. I praktiken förskjuts ansvar och vardagsstress till kunderna: vi förväntas planera om tvätt, spis och billaddning för att ”hjälpa systemet”.

Effekttariffer är ett bra exempel på hur ett reglerat nätmonopol flyttar systemansvaret från nätbolagen till kunderna. Senast 2027 ska de införas i hela Sverige. De innebär att nätavgiften inte längre bara beror på hur mycket el man använder totalt, utan också på hur mycket effekt man tar ut under enskilda timmar. Tanken är att kunderna ska jämna ut sin förbrukning så att elnäten inte blir överbelastade. Det låter eventuellt klokt i teorin, men forskningen visar att den kortsiktiga priskänsligheten för elnät är mycket låg. I flera studier går den inte ens att skilja från noll.

Om kunderna inte ändrar sitt beteende särskilt mycket blir reformen ineffektiv. Men även om de skulle försöka anpassa sig uppstår ett annat problem som sällan diskuteras. Att tvinga människor att lägga tid på att följa sin förbrukning, analysera prissignaler och planera hushållsel är inte gratis. Det har en samhällsekonomisk kostnad.

Vi talar ofta om flexibilitet som om den vore kostnadsfri. Men en timme du lägger på att förstå eller agera på effekttariffer är en timme du inte kan använda till något annat. Du kanske hade kunnat läsa en bok, leka med barnbarnen, plocka svamp eller göra klart ett jobb. I ekonomiska termer är det en alternativkostnad, och den är verklig även om den aldrig syns i någon kalkyl. När hushåll tvingas bli aktiva deltagare i ett reglerat monopol uppstår en dold tidskostnad som ingen tycks ta hänsyn till.

Det är paradoxalt. På en konkurrensutsatt marknad försöker leverantörerna göra livet enklare för kunderna. På elnätets monopolmarknad blir det tvärtom. Här ska kunderna göra jobbet. De ska förstå ett komplext tariffsystem, bära ansvaret för att hålla nätet i balans och samtidigt förutsättas reagera rationellt på signaler de ofta inte ens ser.

Dessutom riskerar effekttarifferna att skapa motsatta signaler. När vinden blåser och solen skiner under sommaren är energipriset lågt men näten kan vara ansträngda. Då drar energipriset åt ett håll och nätavgiften åt ett annat. Nettoeffekten blir att ingen riktigt vet hur man ska bete sig. Det pris som är relevant för kunden hjälper varken näten eller kraftsystemet.

Det kanske går att förstå ambitionen bakom reformen? Men det är svårt att förstå varför Energimarknadsinspektionen vill tvinga in hela befolkningen i en modell som bygger på en beteendeförändring som forskningen inte tror på. Frågan är om den här reformen egentligen betalar sig om vi räknar in den tid och den stress den kräver av vanliga människor.

Smarta appar och hemmabyggen är åtminstone frivilliga. Effekttarifferna är det inte. När vi hamnar i ett läge där kunden måste anpassa sig till nätet i stället för tvärtom, då har vi fått ett märkligt slags reglerat monopol. Frågan är hur långt vi vill gå på den vägen?

22 Kommentarer

Av Mats Nilsson

Elmarknadsanalytiker. Docent i miljöekonomi.

Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Dietmar Gleich
26 november, 2025: 5:17 e m

Prissättning på effekt behöver inte vara komplicerad, men kan spegla de verkliga begränsningarna i elnätet. Falu Elnät är ett exempel. Effektavgiften tas endast ut under perioden november till mars, helgfria vardagar mellan kl. 07:00 och 19:00.
Det mest rättvisa är att alla i största möjliga utsträckning betalar för de kostnader de orsakar. Att generellt döma ut effektprissättning är därför felaktigt.
Svara
Jan F Westling
21 november, 2025: 9:22 f m

Ytterligare en utgiftspost på el-räkningen fr EON plus moms!
Vill EON ha nere transteringskostnaderna ,så ge mig GRATIS realtidsmätning!
.
Svara
Lennart Nilsson
19 november, 2025: 9:53 e m

Vilka problem i elkraftsystemet ska effekttarriffer i elnätsavgifter adressera?

1) Brist i kapacitet i elnätet? Var? I stamnät, regionnät eller lokalnät? Var i Sverige?
2) Brist i elproduktion vs elförbrukning? Effektbrist i hela elkraftsystemet, med risk för frekvensfall och systemkollaps?

Dessa grundläggande frågor borde Energimarknadsinspektionen ha börjat med.
Svara
Göran Fredriksson
18 november, 2025: 1:44 e m

Glöm inte att vid sträng kyla minskar värmepumparnas värmeeffekt samtidigt som uppvärmningsbehovet ökar. Denna med ökad kyla allt större skillnad mellan uppvärmningsbehov och tillgång skall täckas med elvärme enligt värmepumptillverkares filosofi.

För att motverka detta i villasegmentet av uppvärmningsmarknaden har effektavgifterna en viktig roll med rätt utformning.

De nuvarande effektavgifterna är utsmetade på ett meningslöst sätt. Varför ha effektavgifter alla tider när det inte finns finns behov av dess styrande verkan på eldistributionsnätens effektiva utnyttjande. Att elnätet skall utnyttjas effektivt var ju problemet som skulle lösas!

Tag bort effektavgifterna under vår, sommar och höst. Tag även bort dessa under helger och nätter under vintermånaderna. Eller sänk eller differentiera dem mer på vintern om det behövs.

Koncentrera effektavgifterna till höglasttid så att det blir mer lönsamt att sätta in bränsleeldad värme som effekttillskott och reserv i småhusbeståndet. I stället för det helgalna i att då använda direkt elvärme.

Detta är även en bra beredskapsåtgärd för både elsystemet och uppvärmningsberedskapen oavsett om det råder sträng kyla, energibrist eller kriser och krig. Detta borde vara effektavgiftens huvuduppgift.
Svara
Magnus Redin
18 november, 2025: 10:40 f m

Om jag skaffar batteri och elektronik för att hantera detta bekvämt kan jag lika gärna skaffa mer solceller, ett elverk och fimpa nätanslutningen så jag slipper vara med och betala för cirkusen. Jag vill köpa pålitlig el uran cirkus, det kan jag betala för.
Svara
Lennart Nilsson
17 november, 2025: 9:57 e m

Ännu en tänkvärd artikel av Mats Nilsson.

Ytterligare en förnuftig artikel om effekttariffer är denna (mars 2025):

https://second-opinion.se/nyttan-med-effekttariffer-annu-inte-uppenbar/

Jag skrev en lång kommentar till den.
Svara
Svante
17 november, 2025: 3:44 e m

* Det står väldigt mycket om nätbolagens skuld i detta besvär, men det är Energimarknadsinspektionen som med tvång genomför detta via nätbolagen. Detta nämns bara lite kort på slutet vilket ger fel helhetsintryck.
* Diskussionen är relevant i övrigt – det kommer vara mycket svårt för en vanlig konsument att anpassa sig till så många parametrar, som dessutom ibland motverkar varandra.
* En jämn efterfrågan stämmer inte alltid med tillgångssidan förstås, men det blir oundvikligen ett billigare elnät vilket kommer kosta mindre för hela kundkollektivet. Att inte ha några incitament för detta har också sin alternativkostnad.
Svara
- mats nilsson@Svante
  18 november, 2025: 7:54 f m
  
  jag kan bara hålla med. Energimarknadsinspektionens roll i tre av de senaste reformer som gått åt helvete ska verkligen inte underskattas. Varken flow based, den nya frekvensmarknaden eller denna (effekttariffer) är ju lysande reformer och Energimarknadsinspektionen sitter mest i Eskilstuna och hukar sig. I elområdesdebaklet är de helt frånvarande trots att deras uppdrag är att verka för väl fungerande elmarknader…
  mvh
  Mats
  Svara
Harry Frank
17 november, 2025: 3:32 e m

Hej Mats
Jag gillar din kommentar att när det blåser och solen skiner skulle vi i ett avsnitt i SVT slå på dammsugaren men då’kan effektavgiften komma in
En annan intressant lösning är att AI registrerar max effekten och sedan ser till att man hela tiden ligger strax under den nivån dvs nätet blir maxbelastat när närbolagen inte ville det
Svara
fredrik bruno
17 november, 2025: 12:12 e m

Man får betala för den dag man har den högsta belastningen, oavsett vilken tid på dygnet man har sin effekttopp.
Varför inriktar man sig inte på att istället dirigera om användningen så att kostnadsökningen kommer om man har de högsta effektuttagen under högbelastningstid (sen eftermiddag, när alla kommer hem och lagar mat och ansluter el-bilen på laddning).

Är jag borta en vecka och kåken är kall när jag kommer hem, så får jag en effekttopp när jag skall få upp värmen igen. Lönar det sig längre att sätta ner temperaturen i huset om jag är borta en vecka?
Nej – den här effekttaxan sätter krokben för sig själv, skott i foten med andra ord.
Svara
Olle Nyren
17 november, 2025: 12:05 e m

Tror du inte att det snart dyker upp en smart effektvakt, ai styrd ,som hjälper konsumenten att styra sitt effektuttagttag.För det är väl i grunden bra att jämna ut effektuttaget
Är också nyfiken på den forskning du hänvisar till vill gärna läsa den.
Möjligen är det mot Energimarknadsinspektionen man ska styra sin kritik att dom ålägger nätbolagen att installera effektvakter
Svara
Jan Åke Jacobson
17 november, 2025: 11:54 f m

Teori är en sak verkligheten en annan.
Det räcker med att köra fel en timme per månad, så slår nätföretaget fast effektavgiften för den månaden än om uttaget av el från nätet resten av månadens timmar skulle låg utjämnad profil. Det leder till att den samlade överföringsavgiften – transportavgiften kan variera med tiotals öre/kWh olika månader. Rimligt vore att även transportavgiften vore prissatt per timme eller kvart.
I jämförelse kan vi konstatera att en båtlast pellets från Kanada till Sverige kostar omräknat till kilowattimmar energiinnehåll 4 öre/kWh. Varför ska det vara så dyrt att transportera el?
Svara
Lars-Göran Johansson
17 november, 2025: 9:00 f m

Kostnaden för våra elnät beror på hur stor effekt som de förväntas kunna överföra. Och då är det inte den genomsnittliga effekten utan maxeffekten som dimensionerar. Denna maxeffekt beror på hur belastningskurvan ser ut.

För att få ner investeringskostnaden måste därför belastningskurvan hållas så platt som möjligt.
Gör man inget så blir investeringskostnaden på sikt onödigt hög. Och hamnar naturligtvis på elnätstaxan.

Det går alltså inte att komma runt att belastningskurvans utseende har betydelse för hur ett elnät dimensioneras och därmed vad det kommer att kosta.
Och enda sättet att få ned effekttopparna är att elkundernas effektuttag fördelas över tid.

Det måste därför finnas någon form av morot/piska som får elkunderna att aktivt arbeta åt detta hållet. Effektkomponenten i elnätstaxan är ett sådant incitament.

Alternativet är att våra elnät måste dimensioneras efter onödigt höga effekter som bara tas ut under några få procent av tiden. En tekniskt dålig lösning som bör motarbetas.
Svara
- Jan Åke Jacobson@Lars-Göran Johansson
  17 november, 2025: 2:33 e m
  
  En enstaka effekttopp under en månads eluttag är ett väldigt trubbigt styrmedel. Det talas en hel del om smarta elnät. Då borde elnäten kunna informera om när det finns ledig kapacitet, så att man får en chans att styra och kan använda den kapacitet man har betalt för i anslutningsavgift.
  Svara
  - Lars-Göran Johansson@Jan Åke Jacobson
    18 november, 2025: 8:36 f m
    
    Det kommer kanske!
    
    En annan variant, om man nu skall försöka vara en smula innovativ, vore att elnätsbolagen i stället för en effektkomponent använde sig av ett variabelt energipris.
    Det finns ju också en energikomponent i elnätstaxan. Men där är energipriset per timma konstant.
    
    För att undvika effekttoppar skulle man kunna låta det i stället vara omvänt proportionellt mot elbörsens kvartspriser. Så om elbörsens kvartspris är p så använder elnätsföretagen K/p. K en konstant.
    
    Fördelen skulle då vara att elkunden fick ett greppbart totalt energipris, (p + K/p).
    Det skulle i sin tur göra det lättare för elkunden att fatta rationella beslut. Eller för att en app skulle kunna göra det.
    
    (Detta sagt utan någon djupare konsekvensutredning!)
    Svara
- Per Tryding@Lars-Göran Johansson
  18 november, 2025: 8:58 f m
  
  Bra artikel.Notera att forksningen visar att kunder inte kan reagera kortsiktigt på elpriser (ganska självklart eftersom det är en utility), en metastudie av 103 studer konstaterade "The results show that residential electricity demand is almost price-inelastic and income-inelastic in the short-term." (Zhu, Li et al 2018)
  Svara
  - Lars-Göran Johansson@Per Tryding
    18 november, 2025: 11:26 f m
    
    Det är naturligtvis sant att elkunderna upplever effektavgiften som jobbig! De flesta av oss är mot alla typer av förändringar. Även om förändringen kan leda till något positivt.
    
    Men det är fel att se effektavgiften som en extra kostnad som många antyder (inte du) eftersom de övriga delkomponenterna i elnätsavgiften sänks så att totalkostnaden i snitt skall bli oförändrad.
    
    Om elnätsföretagen å andra sidan inte gör något alls, som många verkar föredra, så kommer oundvikligen den sammanlagrade effektens maxvärde i elnäten att öka onödigt mycket. Och därmed leda till onödigt höga nätinvesteringar som i sin tur naturligtvis på ett eller annat sätt hamnar hos elnätskunden.
    
    Så till slut så kokar det här ner till vad som är den vettigaste åtgärden för att hålla elkundens eltaxor så låga som möjligt.
    Att göra ingenting och acceptera kostnaderna för extra elnätsinvesteringar.
    Att acceptera krånglet med efffektavgifter men i snitt samma kostnad som innan.
    Att hitta på någon tredje och förhoppningsvis bättre metod.
    
    Det finns som bekant inga gratisluncher!
    Svara
- Patrik Rosengren@Lars-Göran Johansson
  19 november, 2025: 5:52 f m
  
  Konstigt med kärnkraft och vattenkraft kostade stamnätet 6 miljarder per år i dagens penningvärde, idag kostar SvK 24 miljarder per år.
  Dessutom fram till 2015 var belastning i stamnäts sällan fullt mao små eller inga flaskhals avgifter, 2017 11% vind flaskhals avgiften 2 miljarder och 2024 24% vind flaskhals avgiften 20 miljarder.
  Svara
  - Lars-Göran Johansson@Patrik Rosengren
    19 november, 2025: 7:47 f m
    
    Enklaste lösningen på just det problemet, som nog är något annat än vad artikeln handlar om, vore väl att låta Sverige få bli som andra EU-länder? Dvs ETT gemensamt svenskt elområde. Då skulle ju elkundernas samlade kostnad sjunka med ungefär 15 miljarder kr per år.
    Svara
    - Thomas Hallgren@Lars-Göran Johansson
      26 november, 2025: 8:34 f m
      
      Elpriserna ser ut som de gör p.g.a. att ett kraftigt eftersatt stamnät inte klarar av att transportera el från norr till söder. I söder har man på senare tid lagt ner 6 reaktorer samtidigt som man byggt ut en massa vindkraft. När det blåser i norr (elområde 1 och 2) så överstiger tillgången på el efterfrågan, samtidigt klarar stamnätet inte av att transportera överskottet till söder (elområde 3 och 4). Priserna sjunker då i norr.
      
      Att tvinga in en prissättning där man frångår tillgång och efterfrågan kommer att göra elpriserna dyrare i norr samtidigt som effekten på priserna i söder är mycket begränsad eftersom en mycket stor del av konsumtionen sker i söder. Så det löser faktiskt inga problem. Det som behövs är kraftiga investeringar i stamnätet och mer tillförlitlig elproduktion i söder.
      Svara
Björn Christoffersson
17 november, 2025: 7:48 f m

Tack Mats! Du är ljuset och förnuftet i el debatten. Fortsätt med ditt goda arbete.
Svara
- mats nilsson@Björn Christoffersson
  17 november, 2025: 1:07 e m
  
  Tack!
  Svara