Kraftiga prissvängningar utmaning för investerare

Kraftiga prissvängningar utmaning för investerare

Höga elpriser och kraftig marknadsvolatilitet har förändrat förutsättningarna för hur utbyggnaden av förnybar energi ska finansieras. Second Opinion tar tempen på PPA-marknaden i den nya högriskmiljön och hur Sverige påverkas.

Det schweiziska företaget Pexapark släppte nyligen rapporten European PPA-Market Outlook 2022. Där konstaterar man att energiturbulensen förändrat villkoren för Europas PPA-marknad i grunden.

– Priserna är ”för låga” i norra Sverige på grund av att det stora vindutbudet är inlåst som en följd av problemen med överföringskapacitet och för höga i södra Sverige på grund av kapacitetsbristen, säger Luca Pedretti, vd på Pexapark.

PPA-avtalen har varit en förutsättning för de senaste årens snabba vindkraftsutbyggnad. Avtalen sträcker sig ofta 10–15 år fram i tiden. Ägarna är i de flesta fall stora institutionella spelare och energiköparna ofta industrier eller datacenters som inom avtalets ramar kommer överens om ett fast pris för en viss mängd levererad energi.

Men utbyggnaden har byggt på stabila marknadsförhållanden med förhållandevis låga och jämna priser vilket gjort det möjligt för investerarna att jämna ut pristoppar och dalar samtidigt som de kunnat ta hem en låg men jämn avkastning.

Men den tiden är förbi som en följd av den stora turbulens som nu präglar Europas energimarknader där både priserna och framför allt volatiliteten ökat kraftigt.

I sin rapport konstaterar Pexapark att just prisvolatiliteten i de långa säkringskontrakt som ägarna av vindparkerna använder nådde aldrig tidigare skådade höjder i slutet av förra året vilket slog sönder affärsmodellen. Kostnaden för prissäkringarna ökade vilket innebar att kostnaderna för att säkra sig snabbt översteg intäkterna.

För att parera har ägarna varit tvungna att ta höjd för risken och bollat över kostnaden på köparna.

– Det här är en jättestor förändring som betyder att elköpare backat tillbaka och är mer försiktiga innan man går in i ett PPA-kontrakt eftersom en större del av värdet försvinner i risk, uppgav Werner Trabesinger, chef för kvantitativa produkter på Pexapark, i anslutning till att rapporten släpptes.

Så hur påverkas utbyggnaden av förnybart i Sverige?

Förra året tvärnitade PPA-marknaden i samband med att turbulensen på energimarknaden tog fart under kvartal tre, men bara för att snabbt återhämta sig under det fjärde kvartalet, visar Pexaparks statistik.

– Vi var förvånade över hur den svenska marknaden snabbt kom tillbaka trots de nya förutsättningarna och de stora prisskillnaderna som uppstått mellan södra och norra Sverige. Av erfarenhet vet vi att PPA-marknaden mår bäst av stabila och förutsägbara marknader, säger Luca Pedretti.

Men framåt är läger mer osäkert. Mia Bodin, partner på Bodecker Partners som hjälper energiaktörer att sy ihop PPA-avtal på den svenska marknaden konstaterar att intresset fortfarande är stort, men att det är svårare att komma överens om rätt nivå på avtalen.

– I södra Sverige råder det väldigt höga priser och även prissäkringskontrakten för SE3 och SE4 har skjutit i höjden vilket betyder att producenterna, ägarna, vill teckna kontrakt på betydligt högre nivåer samtidigt som köparna ryggar tillbaka för de nivåerna.

– Vi ser också att köparna gärna tittar på vilka priser vi hade på PPA-kontakten för några år sedan och avvaktar. Men eftersom det ser ut som att de här stora prisskillnaderna kommer att hålla i sig så tror vi att man inte ”vågar” vänta för länge, fortsätter hon

I sin rapport pekar Pexapark också på att den svenska PPA-bundna vindkraften i framför allt norra Sverige förlorade stora pengar förra året när elpriserna steg samtidigt som det blåste mindre än man räknat med.

– Det blev ytterst svårt att hantera för producenterna när man plötsligt fick en eller två dåliga månader efter varandra. Då måste producenterna ge sig ut på marknaden och stödköpa för att klara sina kontrakterade volymer, säger Samuel Ciszuk på energianalysföretaget ELS Analysis

Här blev också vindkraftens inbyggda ”kannibaliserande effekt” tydlig menar han. Särskilt i norra Sverige.

– När alla skulle ut och köpa el på marknaden trissades priset upp i ett läge när produktionen var låg samtidigt som priset blir lågt när det blåser mycket. Det blev särskilt tydligt i prisområdena SE1 och SE2 där alltmer produktion är instängd på grund av flaskhalsarna i överföringen. Det blev dyrt för vindproducenterna som ofta förlorade mer på gungorna än de kunde ta igen på karusellerna.

Eftersom problemen med överföringskapaciteten gör att vindkraftsproducenterna i norra Sverige inte kan ta del av de högre priserna i södra Sverige sätter man sitt hopp till de stora planerade investeringarna, menar Mia Bodin.

– När det kommer till vindkraftsinvesterarna i norr ser man de stora investeringsplaner som är på gång och att efterfråga kommer att öka. Drivande nu är också bolag som investerar i vätgasproduktion eller som elektrifierar sin verksamhet. Då vill man inte kanske inte teckna en PPA till vilka priser som helst utan man kan ta det lite lugnt och vänta in högre priser som antagligen följer av den ökande efterfrågan.

Det nya läget har också gjort det betydligt svårare att teckna PPA-avtal mellan norra och södra Sverige på grund av de stora prisskillnaderna.

– Det är en stor osäkerhet eftersom det kommer att kosta mer i premie för den som ska ta risken att sälja fysisk el mellan norr och söder till samma pris. Någon måste ta den risken och det kan därför bli svårare att hitta rätt nivå på kontrakten, konstaterar hon.

Men hotar volatiliteten och de stora prisskillnaderna utbyggnaden av förnybart?

-Nej, vi ser att man bygger ut oavsett om man har en PPA eller inte och vi ser som sagt ett kraftigt ökande intresse på marknaden. Men samtidigt är det helt klart så att det blivit svårare att komma överens om vilken prisnivå som PPA-kontrakten ska tecknas. Marknaden är mer avvaktande.

Den kraftiga volatiliteten och svårigheten att hitta rätt nivå på avtalen har resulterat i att aktörerna nu är mer benägna att utsätta sig för marknadsrisk, konstaterar Pexapark.

Därför har man börjat investera tungt i egna riskhanteringsverktyg för att hantera den nya miljön vilket också gäller för den svenska marknaden.

– Nu, med bättre kännedom om hur den nordiska marknaden fungerar, börjar man i högre utsträckning själva investera i olika marknadsbaserade lösningar för att hantera risk. Vi rekommenderar till exempel ofta vindkraftsparker att använda andra verktyg än PPA-kontrakt för sin riskhantering eftersom de på så sätt även kan ta del av marknadens möjligheter på uppsidan om de inte är inlåsta i ett PPA-kontrakt, säger Mia Bodin.

Vad är det för typ av verktyg?

– Det kan vara terminssäkringar och optioner eller olika prisgolv- tak produkter och vi börjar se att de lösningarna börjar konkurrera mer med PPA-kontrakten. Allting kommer ned till att hantera pris- och produktionsrisker i förhållande till intäkterna och de andra lösningarna kan vara bättre verktyg.

I sin framtidsspaning konstaterar Pexapark att marknaden troligen kommer att röra sig mot kortare kontrakt eftersom det gör det lättare att hantera volatilitets- och prisriskerna.

Man ser också att de riktigt stora energiintensiva företagen börjar kliva in på marknaden i takt med att den havsbaserade vindkraften byggs ut vilket driver på utvecklingen.

Ett Exempel är den tyska kemijätten BASF som nyligen tecknat upp sig för ett PPA-avtal för hälften av produktionen från Vattenfalls planderade havsbaserade vindkraftspark Hollandse Kust Zuid.

Samtidigt som PPA-marknaden för vindkraft är i omvandling och aktörerna är mer försiktiga ser Pexapark ett växande intresse för att investera i solkraft i södra Sverige.

– Solkraft har hamnat på efterkälken i Sverige men det ut att ändra sig snabbt nu och vi ser att stora aktörer lanserat planer på att investera i sol i södra Sverige, säger Luca Pedretti.

Svenska kraftnät har framfört kritik mot att vindkraft som är ”inlåst” i PPA-avtal inte hjälper till att leverera stödtjänster till kraftsystemet. Ett behov som ökar i takt med att den icke-planerbara produktionen byggs ut.

Mia Bodin menar dock att det går att inkludera stödtjänster i PPA-avtalen men att frågan kring ansvar och hur intäkter ska fördelas måste klargöras.

– Vindkraften har hittills inte tagit del så mycket i tjänsterna men det har inte främst haft med PPA att göra utan också att turbiner måste klara av upp- och nedreglering, påverkan på garantier eftersom turbiners livslängd kan påverkas negativt. Men det är nu många vindkraftsproducenter som tittar på detta och förbereder sig för att främst delta på FCD-D ned vilken är den tjänst som främst kan fungera och passa för vind, säger Mia Bodin.

***

.Fakta: PPA-marknaden Europa 2021

– Under 2021 tecknades över 140 PPA-avtal om totalt 11,2 GW i Europa.

– Avtal om 6,5 GW tecknades av olika företag som Basf och Amazon medan 4,63 GW tecknades av olika energiföretag som till exempel Vattenfall.

Länder med största mängden PPA-investeringar under 2021:

– Spanien 3.9 GW

– Sverige 1.9 GW

– Nederländerna 1.2 GW

– Tyskland 0.75 GW

– Storbritannien 0.62 GW

Källa: Pexapark

 

Fakta: Svensk vindkraft

– Svensk Vindenergis årsredovisning visar att totalt 2GW ny vindkraft installerades under 2021.

– 4,1 GW har finansierats och ligger i byggfas och 2GW har beviljats tillstånd och söker kapital.

– Prognosen för nya projket är att mindre än 1GW kommer att beviljas tillstånd de kommande åren.

– Totalt i slutet av 2021 fanns det 4 835 vindkraftverk med en sammanlagd installerad effekt på 12,2 GW i Sverige.

Källa: Svensk Vindenergi

 

 

5 Kommentarer
Av Martin Berg
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*

  1. Håkan Balcker skriver:

    2 frågor:
    1. Kanske den enklare, vad står PPA för?
    2. Hörde på ett seminarium om förlusterna när man vill ”lagra” energi från vindkraft och går från vindkraft till vätgasproduktion och sedan från vätgas till elproduktion. Kan ni säga något om hur stora förluster vi pratar om?

    1. Olle skriver:

      PPA = Power Purchase Agreement. T.ex. Google vill grönmåla sina kattbilder och skriver då kontrakt med vindkraftpark att köpa el med fast pris. Vindkraften får ok avkastning men verkliga produktionen påverkar spotmarknaden.

      1. Kalle skriver:

        I realiteten som vilka terminskontrakt som, där producenten får gå ut på marknaden och köpa varan om de själva inte kan producera den och om de har större prdouktion än de har terminskontrakt får de själva denna produktion på marknaden. Bara under ett mer fancy namn PPA.

    2. Lennart Nilsson skriver:

      @Håkan B
      Det finns en del skriver om förluster kring vätgas här på Second Opinion. Bland annat denna artikel:
      https://second-opinion.se/ar-vatet-det-nya-guldet/

  2. Lars Kamél skriver:

    Vindkraft är helt enkelt en garanterad förlustaffär när det finns många vindkraftverk. Blåser det inte, blir det ingen produktion och inga intäkter. Blåser det, är det många vindkraftverk som producerar, det blir svårt att hitta köpare till all el, priserna sjunker och intäkterna blir låga. För låga för att kunna täcka kostnaderna.
    Elkonsumenterna har ingen större nytta av tillfällena med låga priser. De får betala subventioner till vindkraften. De får betala för att fungerande energislag läggs ned och ersätts med vindkraft. De får betala för den reglerkraft som behöver byggas ut i samma takt som vindkraften. På det hela taget, leder utbyggnad av vindkraft till ökande elkostnader.

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet