”Klokt skogsbruk ger största klimatnyttan”

”Klokt skogsbruk ger största klimatnyttan”

Inbindningen av koldioxid i våra friska skogar är lika stor som alla mänskligt skapade utsläpp av koldioxid i Sverige tillsammans. Vi når inte störst klimatnytta genom att spara på skogen, utan genom att använda skogens produktionsförmåga, skriver Svebios Kjell Andersson i en replik på Harry Frank.

Det svenska skogs– och bioenergisystemet levererar mycket stor klimatnytta, som kan tjäna som förebild för andra när världen nu står inför en gigantisk utmaning att ställa om energisystemen från fossilt till förnybart.

Bild: Biobränsle från skogen på väg in i Värtaverket för att bli el och värme.

För några veckor sedan publicerade FN:s organ för förnybar energi IRENA (International Renewable Energy Agency) en rapport om den svenska bioenergimodellen, som jag skrivit tillsammans med Jeffrey Skeer på IRENA. Där försöker vi beskriva hur skogen och aktivt skogsbruk kan användas för att skapa klimatnytta både genom ersättning av fossila bränslen och genom att leverera förnybara material som kan användas i stället för fossilt baserade material. Vi använder Sverige som förebild.

Det är tråkigt att en tung institution som KVA och dess energiutskott genom Harry Frank inte ser denna klimatnytta. Man kan sammanfatta på följande sätt:

Vi kan i Sverige i praktiskt bruk visa att det går att både öka förråden av biomassa i skogarna och att samtidigt öka skörden av biomassa. Genom att använda den skördade biomassan på ett smart sätt kan vi både utvinna material och energi, inte i konkurrens, utan i synergi. Vi når inte denna klimatnytta genom att spara på skogen, utan genom att bedriva ett aktivt skogsbruk och använda skogens produktionsförmåga.

Att lämna skog stående ger klimatvinst på kort sikt, men straffar sig på längre sikt. Skälet är att ung skog växer mycket snabbare än gammal skog, och därmed binder mycket större mängder koldioxid. Den högsta inbindningen av kol över tid får man om skogen består av alla åldersklasser, med stor andel ungskog. För att det ska bli mycket snabbt växande ung skog måste man avverka gammal skog.

När skogen åldras sjunker nettotillväxten. Man får visserligen ett stort kollager i skogen, men man får en allt sämre nettoinbindning av koldioxid. När skogen blir riktigt gammal dör den, genom skogsbrand, storm eller insektsangrepp. I Kanadas skogar leder dessa ”naturliga katastrofer” till flera gånger större utsläpp av koldioxid än avverkningarna.

Harry Frank ansluter sig till den så kallade kolskuldsteorin, som säger att det tar upp till ett århundrade innan ny skog ersatt den skog som avverkats. Teorin utgår från ett enstaka träd eller ett enstaka bestånd som avverkas. Det är ett ologiskt och ovetenskapligt angreppssätt och förvånande att KVA och EASAC (de europeiska vetenskapsakademiernas organisation) ansluter sig till denna teori. Det logiska är att se på hela skogen, skogslandskapet eller landet, där det finns träd i alla åldrar.

Fullt tillämpad innebär kolskuldsteorin att allt skogsbruk är klimatskadligt. Dessutom skulle den leda till att skogsbruk på nordliga breddgrader ersattes av snabbväxande plantager i tropikerna. ”Kolskulden” för en avverkad tropisk tall som är fullvuxen efter sju år är ju minimal jämfört med en avverkad hundraårig nordsvensk tall!

Här är en sammanfattning av det svenska skog-bioenergisystemets klimatnytta:

– Den svenska skogen binder varje år via fotosyntesen in omkring 150 miljoner ton koldioxid. Skogarna är fantastiska levande solfångare, spridda över hela Sveriges yta.

– Förrådet av biomassa i våra skogar ökar med motsvarande 42 miljoner ton koldioxid per år. Inbindningen av koldioxid i våra friska skogar är lika stor som alla mänskligt förorsakade utsläpp av koldioxid i Sverige.

– Bioenergin från skogen, som främst består av rest- och biprodukter, ersätter mer än 100 TWh fossila bränslen – det ger en klimatnytta på ungefär 35 miljoner ton koldioxid om året. Bioenergin står för 37 procent av Sveriges energianvändning.

– Om man inkluderar klimatnyttan av användning av skogens produkter som trä och papper, hamnar man på kring 60 miljoner ton koldioxid, i Sverige och globalt. Det visar forskning från SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet.

– Fortfarande finns potential till förbättring. När skogen skördas lämnas årligen motsvarande 138 TWh grenar, toppar, ris, stubbar och rötter kvar i skogen. Bara omkring 10 TWh tas i dag tillvara för energi. Resten multnar ner och inom 15 år har hälften förvandlats till koldioxid som avgår till atmosfären. Nedbrytningen av skörderester ger ett ”koldioxidläckage” på 47 miljoner ton om året. Det mesta av detta ska säkert stanna i skogen, det är bra för biodiversiteten, men mycket mer går att ta vara på för att exempelvis tillverka drivmedel och ersätta fossila utsläpp.

Det är riktigt, som Harry Frank skriver, att förbränning av biomassa ger utsläpp av koldioxid, men denna koldioxid är en del av det naturliga kolkretsloppet.

I vår tidning Bioenergis senaste nummer har vi visat att de 23 största massabruken och 15 största kraftvärmeverken släpper ut omkring 30 miljoner ton biogen koldioxid om året. Om all denna koldioxid kunde avskiljas och lagras genom bio-CCS, skulle skog-bioenergisystemet i Sverige ge ännu större klimatnytta än i dag, och hjälpa till att sänka halten koldioxid i atmosfären. Sverige skulle då kunna ta ännu ett steg som globalt föredöme för att visa att skogen kan skapa klimatnytta genom aktivt brukande.

Sammanfattningsvis: Det svenska skog-bioenergisystemet har en mycket stor positiv klimatpåverkan genom att förhindra utsläpp av fossil koldioxid och samtidigt binda in och lagra biogen koldioxid. Klimatnyttan kan ökas ytterligare genom att använda ännu mer av skogsbrukets restprodukter som energi och genom att tillämpa bio-CCS.

***

Kjell Andersson är medförfattare till IRENA-rapporten ”Bioenergy from boreal forests – Swedish approach to sustainable wood use” (IRENA 2019).

 

 

 

2 Kommentarer
Kjell Andersson
Av Kjell Andersson
Näringspolitisk chef Svebio
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Björn ST Wiklund skriver:

    Hur är det med fotosyntesen och hur är det med livscykeln i skogen?
    Klimatnyttan eller klimatkatastrofen et. al. verkar ju har ett spann på max 10 år och att alla jordens isar smälter och att havsnivån stiger med 10-tals meter har sagts, i decennier, komma att inträffa inom just 10 år…. och inget har hänt rörande havsnivån på ett sekel . . ja förutom att havsnivån sjunkit i de områden där inlandsisen låg…..
    Livscykeln i skogen från ax till ax så att säga är det 50–100 år dvs i ett 10-årsperspektiv skulle det bästa vara att bara låta skogen växa för att minska koldioxiden i atmosfären för ärligt då skulle koldioxidhalten minska….
    MEN
    ” Regnskogen täckte en gång i historien 14 procent av jordens yta, men på grund av människans skövling täcker regnskogen nu bara drygt 6 procent av ytan.”
    Haven täcker 70% av jordens yta så då fanns 16% av jordens yta till annat än hav och regnskog…. regnskogen var då 45% av jordens yta och resten 55% nu är endast 20% av jordens yta, förutom haven, regnskog…..
    OKK N.B. om det ens går att återskapa den kodioxidlagring som sker/skett i regnskogar tar det hundratals år innan den koldioxid som eldats upp etc är bunden igen…..
    “Enligt den aktuella studien frigör jordens tropiska skogar i nuläget mer koldioxid än all biltrafik i USA (som låg på omkring 1 800 miljoner ton koldioxid 2015). Forskarna skriver att omkring 436 miljoner ton kol (motsvarande 1 600 miljoner ton koldioxid) tas upp årligen av de tropiska skogarna, samtidigt som hela 861 miljoner ton släpps ut (cirka 3 200 miljoner ton koldioxid).
    – Tropiskt skogsbruk verkar vara ett jäkla bekymmer. För skogen i Sverige är förhållandena annorlunda. Här är skogens årliga tillväxt är större än uttaget. Vi skulle alltså tjäna på att öka tillväxten och skörda här, i stället för att avverka orörda tropiska skogar, säger Tomas Lundmark.”
    Kanske dags att inse att “What´s in it for me ??” styr mer än realiteter,,,,,
    OKK även om skribenten inte riktigt inser fakta så vet många att klimatet och koldioxidutsläppen är en global fråga….
    Det enda som skulle vara positivt är att vi fyller våra behov av el med kärnkraft och lämnar detta trams med utsläppen från fossila bränslen och på sikt ersätter drivmedlen bensin och diesel med vätgas vilket vä också är precis som skogen en cykel där man i.st.f. solen plockar in lokal kärnkraft…. vilket kommer att räcka i så många år att vi har nya lösningar på problemen….
    Det räcker inte bara att tänka utanför boxen utan också förutom detta SKAFFA SIG EN STÖRRE BOX….

  2. Johan Montelius skriver:

    “Det är ett ologiskt och ovetenskapligt angreppssätt …”

    Det ologiska och ovetenskapliga är att vi fortfarande tar klimathotet på allvar. Klimathotet är ett korthus byggt med goda intentioner om att till varje pris rädda världen. Visst är det naturligt att den ena näringen efter den andra vill slå mynt av hotbilden men den dagen kommer naturligtvis då illusionen är ohållbar. Vi kanske redan idag bör planera för den dagen.