“Kärnkraft som byggs i Europa betydligt dyrare”

“Kärnkraft som byggs i Europa betydligt dyrare”

Om Torsten Dilot hävdar att kärnkraftsalternativet är billigare än det med stora mängder vindkraft måste han komma med en betydligt bättre analys, skriver professor Lennart Söder i en replik.

På ”Second Opinion” den 25 maj hävdar Torsten Dilot att ”40% kärnkraft är billigare än 100% förnybart”. Man måste då gå till de källor han bygger sin argumentation på, för att se realismen i detta antagande.

Bild: Bygget av Olkiluoto 3, Finland.

Torsten Dilot skriver: ”Enligt ’Promemoria om kostnaderna för nya elproduktionsanläggningar i Sverige’ utgiven av Energikommissionen 21 april 2016, ligger kärnkraft och vindkraft på samma kostnadsnivå när man pratar om ren produktionskostnad utan skatter och subventioner”

Jo, i den rapporten står det att kärnkraft kostar 54 öre/kWh (sid 9) och vindkraft 51 öre/kWh. Men det står också att pågående kärnkraft (sid 10) kostar 65 öre/kWh.

Men: I den rapporten räknar man med en specifik investeringskostnad för vindkraft om 12 000 kr/kW. Om man ser på dagens verk som byggts sedan dess så har kostnaden sjunkit till 10 700 kr/kW en minskning med 11%. Energimyndigheten skriver i rapporten ”Vindkraftstatistik 2017” att (sid 3) ”Enligt Energimyndigheten översiktliga bedömning antas produktionskostnaderna för vindkraftsprojekt som tas i drift 2020 vara omkring 36 öre/kWh, vilket motsvarar en ytterligare kostnadsminskning med 16 procent mellan 2016 och 2020”

Torsten Dilot skriver också: ”Systemkostnad för 100 % förnybart har beräknats till ca 1 600 miljarder fram till 2040 av Skellefteå Kraft”. Det är något märkligt att detta argument återigen kommer upp igen då denna missuppfattning har påpekats i flera tidigare artiklar! Jo, det är mycket riktigt att Sweco har gjort en rapport för Skellefte Kraft om 100% förnybart. På sidan 31 i Sweco-rapporten står det ”Det totala investeringsbehovet för att nå 100% förnybart – uppskattad för perioden 2017-2050 och inkluderande produktion, nät, energilager, efterfrågeflexibilitet – estimeras till 1554 miljarder SEK i scenario 1”. Så långt korrekt.

Men, sen måste man studera vad de faktiskt säger i denna rapport:

– I denna totalkostnad ingår 490-500 miljarder för elnät där reinvesteringsbehovet utgör 80%. Dvs 400 miljarder kronor måste man betala oavsett systemutveckling.
– Det ingår också en kostnad för utbyggnad av vattenkraftseffekt, varav 40% utgör ersättning för avveckling av existerande gasturbiner. Dvs detta behövs oavsett system. Kostnad: 58 miljarder kronor.
– I totalkostnaden ingår även reinvestering i existerande kraftvärmeverk. Detta behövs ju även om vi bygger mer kärnkraft. Kostnad: 90 miljarder kronor.
– Dessutom ingår kostnad för renovering av kärnkraftverk! Kostnad: 45 miljarder kronor.

Den kostnadsbesparing som Torsten Dilot hävdar förnekas av rapportförfattarna från Sweco: ”I vår bedömning av investeringskostnader ingår såväl elproduktionsinvesteringar och nätinvesteringar som investeringar i energilager och efterfrågeflexibilitet, från år 2017-2050. Det är viktigt att komma ihåg att en stor del av totalkostnaden av investeringar på de dryga 1 500 miljarder som vi kommit fram till i rapporten handlar om reinvesteringar i befintliga anläggningar, som skulle ha uppkommit oberoende av vilken väg man väljer att ta. Det finns inga produktionsalternativ som sparar 1000 miljarder under den tidsperioden, säger Frank Krönert, principal consultant på Sweco.”

Den slutsats som Torsten Dilot drar från sina egna påståenden är ”Att bygga helt nya kärnkraftverk kan med god marginal göras för halva summan och om vi satsar på att livsförlänga de verk som redan finns blir det ännu billigare. Ett svenskt system ’100 % fossilfritt’ inkluderat 40% kärnkraft är billigare än ett svenskt system med ’100% förnyelsebart’”.

De fakta vi har nu är dock:

– I dag står kärnkraften inför ekonomiska problem. I Europa beräknas el från de kärnkraftverk som byggs i Finland, Frankrike och UK kosta minst en krona per kWh – mer än dubbelt så mycket som förnybar el. I Kina erbjuds kärnkraftsel för 60–70 öre per kWh, mer än vindkraft kostar i Sverige.

– Ny vindkraft förväntas kosta 36 öre/kWh (från Energimyndigheten) jämfört med för kärnkraft: 51 öre/kWh (Energikommissionens lägre alternativ) till 65 öre/kWh (Energikommissionens uppgift om den kärnkraft som faktiskt byggs nu i Europa). Medelvärde 58 öre/kWh (vilket är en mycket positiv prognos för ny kärnkraft!)

– Om vi antar dessa kostnader, dvs ny vindkraft: 36 öre/kWh och ny kärnkraft: 58 öre/kWh samt en energiproduktion om 70 TWh/år, så ger det en ekonomisk marginal om 22 öre/kWh*70 TWh = 15 miljarder kr/år. Detta innebär en rejäl ekonomisk marginal för vindkraftsalternativet för att hantera olika typer av systemlösningar, inklusive effektfrågan. Och då har vi ändå antagit att ny kärnkraft kan byggas till betydligt lägre kostnad än vad som faktiskt visats hittills.

Om Torsten Dilot hävdar att kärnkraftsalternativet är billigare än det med stora mängder vindkraft måste han komma med en betydligt bättre analys än den mycket sparsamma analys som kom fram i denna artikel. Det är ett faktum att det idag byggs vindkraft på enbart kommersiella grunder, dvs betalt med elpris. Samtidigt är den kärnkraft som nu byggs i Europa betydligt dyrare.

 

4 Kommentarer
Lennart Söder
Av Lennart Söder
Professor i elkraftsystem, KTH
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Håkan Knutsson skriver:

    Lennart Söder, du som en erkänd forskare inom elkraftsystem – kan du vetenskapligt visa att Sverige, i ett Europeiskt perspektiv kan klara oss utan kärnkraft och fossilbaserad kraft, inhemsk eller importerad? Exempelvis har vi en begränsad effekt regler-, och balanskraft, som är värdefull även för våra grannländer.
    Vi måste väl förutsätta att alla länder i Europa fasar ut kärnkraft och fossilkraft?

    Skicka gärna referenser till dokument.

  2. Nils Ronquist skriver:

    Kostnaderna för ny reaktorer kan vi grovt räkna framåt från Oskarshamn 3. Reaktorn kostade att byggas från projektering till fungerande kärnkraftverk tidsåtgång 5 år (1980 – 1985) ungefär 15 miljarder kronor. Räknar vi framåt med den summan skulle priset bli ungefär 60 miljarder kronor för en färdig reaktor.
    Konsultbolaget SWECO har på uppdrag från Skellefteå Kraft sammanställt en rapport “100 % förnybart” skulle kostnaderna för åren 2017 – 2050 ligga på antingen 1550 miljarder kronor alternativt 1 eller 1630 miljarder kronor alternativ 2. Oavsett vilket alternativ som väljs inkluderas den produktion som gjordes under tiden. Lennart Söder är helt fångad i vindkraften, men tyvärr är det bara en dyr lekstuga som blir dyrbar för oss elkonsumenter.
    Kärnkraften är färdigutvecklad och kostnaderna har kärnkraftsindustrin till största del stått för. Vindkraft och solenergi kostar stora statliga subventioner att bygga ut. Lennart Söder tänk om eller i vart fall som professor bör vetenskapen komma i första hand och egna idéer i andra.

  3. Klas Roudén skriver:

    “Detta innebär en rejäl ekonomisk marginal för vindkraftsalternativet för att hantera olika typer av systemlösningar, inklusive effektfrågan.”
    säger bl a Lennart i artikeln.
    Antar att han med systemlösningar menar ungefär detsamma som systemtjänster(Ancillary Services), förutom nämnda effektfrågan, även systemtröghet (svängmassa), spänningsreglering samt något till?
    Bidragen från vindkraften till förstnämnda två tjänster är väl fortfarande noll och dess garanterade (statistiska) effektbidrag är på årsbasis bara 6 %, men förstås i absoluta tal (MW) så ökar detta bidrag med pågående utbyggnad, men vad hjälper det vid risk för effektbrist vid vindstilla eller mycket vindsnålt? Och med ett elberoende från en ökande vindkraftproduktion, så blir väl konsekvenserna av effektbrist vid sådana förhållanden mycket värre än idag. Och allt detta om inte den avvecklade kärnkraften i nämnda Swecostudie har ersatts med någon väderoberoende basproduktion (som väl ej är fossilbaserad, eller?).
    I Swecostudien lär för svängmassan o spänningsregleringen ingå en hyfsad mängd synkronkompensatorer (synkronmasiner i motordrift). I motsats till vatten- och kärnkraftaggregat drivs ju sådana enheter från ett yttre nät, vilket innebär att både tillhörande svängmassa och spänningsreglering fallerar vid nätbortfall eller kan bli bristfällig vid nätstörningar.
    Så min slutsats blir att vi måste värna om befintlig basproduktion i vatten- och kärnkraft ur rent kraftsystemsynpunkt för att hyfsat säkert tillåta mer vindkraft.
    Kanske Lennart har nägra andra säkra och kostnadseffektiva metoder för att uppfylla dagens driftsäkerhet och elkvalitet, och helst förbättra densamma?, för den tidvis försämrade frekvenskvaliten har ju ökat sedan avvecklingen av Barsebäck o stoppen av Oskarshamn 1-2. Och risken för effektbrist vid avveckling av Ringhals 2-1 ökar också markant…

  4. Carl Berglöf, Energiföretagen Sverige skriver:

    IEA skriver att det mest kostnadseffektiva fossilfria energisystemet består av både förnybart och kärnkraft. Till exempel kan läsas (https://www.iea.org/publications/nuclear/, sid 5) att:
    “Taking nuclear out of the equation results in higher electricity prices for consumers. /…/
    Without widespread lifetime extensions or new projects, electricity supply costs would be close to USD 80 billion higher per year on average for advanced economies as a whole.”
    Att ersätta kärnkraft med vindkraft leder till ökade kostnader på systemnivå. I rapporten finns den analys som Professor Söder efterfrågar.
    Energimyndigheten når liknande slutsats i sin rapport “100 procent förnybar el”. Elpriserna blir dubbelt så höga som referensåret med kärnkraft (Figur 37). Sådana elpriser kommer ge incitament till ny kärnkraft – givet en fri elmarknad som inte styrs av subventioner.