Mats Preger, vd för Karlstads energi, är kritisk till Boverkets byggregler och märker nu en tendens att kunder i större utsträckning än tidigare väljer eldrivna värmepumpar för uppvärmning i stället för fjärrvärme.
– Om man ser det ur ett resursperspektiv styr reglerna fel, säger han.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

I Karlstad tar man steg för steg i utvecklingen av sin fjärrvärme, för att minska användandet av fossila bränslen. Kommunen har fattat beslut om att bygga ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk och 2008 öppnade Karlstads energi fjärrvärmenätet för spillvärme från Stora Enso. När den nya kraftvärmeanläggningen står klar i slutet av 2014 kommer över 75 procent av fjärrvärmen att komma från avverkningsrester, biprodukter och spillvärme från skogsindustrin. Resterande energi kommer från brännbart avfall och bioolja. 

För Mats Preger, vd på Karlstads energi, är det här den självklara vägen framåt för uppvärmning av bostäder och byggnader i tätorter, men han tycker att Boverkets byggregler inte ser helheten och stimulerar på fel sätt.

– Huvudproblemet är att Boverkets regler bara tittar på hur mycket köpt energi man använder till huset och inte hur den har kommit till, det är ologiskt, säger han.

Mats Preger berättar att Boverket mäter energieffektivisering utifrån den mängd energi som köps till fastigheten, utan hänsyn till hur den producerats eller hur energieffektiv själva byggnaden är. Han menar att det leder till kortsiktiga lösningar som ökar elbehovet. Fjärrvärme blir därmed inte ett alternativ så möjligheten att klara uppvärmningen med restvärme från industrin eller värme från kraftvärmen försvinner.
– Man måste flytta systemgränsen i byggreglerna och ta hänsyn till hur energin har kommit till. Vi använder spill från skogen för att göra el och sedan använder vi spill från detta för värmeproduktion, det kan inte bli mer resurseffektivt, säger han och fortsätter:

– På grund av reglerna ser jag en tendens att kunder lämnar oss och installerar en värmepump i stället för att använda fjärrvärme. Jag menar att man gör en felaktig miljöbedömning på det här sättet. Man kan förledas att tro att man har gjort en energieffektivisering genom att byta från fjärrvärme till värmepump, eftersom den köpta energin har kunnat reduceras. Men byggnadens uppvärmningsbehov har inte reducerats med denna åtgärd. Det är varken samhällsekonomiskt eller miljömässigt försvarbart att lägga pengar på investeringar som inte är de mest resurseffektiva.

Uppskattar du det här agerandet som vanligt bland era kunder?
– Nej, det är inte vanligt i dag, men jag ser en tilltagande och oroande trend, säger han.

Hela frågan handlar för Mats Preger om att använda elen på bästa möjliga sätt. Att installera värmepump om man bor i glesbygd och saknar fjärrvärme kan vara ett bra alternativ och värmepump är definitivt bättre än direktverkande el, anser han. Men han tycker generellt sett att det är onödigt att använda el för att värma upp byggnader.
– Att använda en så högvärdig energiform som el där syftet är att skapa ett inomhusklimat på ungefär 20 grader kan liknas vid att ta till en motorsåg för att skära i smör. I ett uthålligt resurseffektivt samhälle kan el bara motiveras för värmebehov om det finns ett överskott av uthållig förnybar elproduktion. Elen är suverän till jättemycket därför ska man använda den till det som den är bäst på och undvika el till uppvärmning där det finns bättre alternativ, säger han.