DEBATT
Kanske är det nu dags att ge upp tanken på en ”elmarknad” menar Mats Nilssson med anledning av den nya elmarknadsutredningen. Det behöver inte vara en katastrof om en återreglering sker med en tydlig idé om vart vi är på väg. Men vi riskerar att få en politisk diskussion där varje kraftslag kommer att kräva sin subvention, skriver han.
Regeringens nyaste elmarknadsutredare, Bo Diczfalusy, ska göra allt ifrån att jämka svensk lagstiftning med europeisk till att utveckla instrument för olika marknader. Det som gör det extra intressant är att för att få en ”bättre fungerande marknad” ska det utredas hur olika större statliga ingrepp som kan innebära marknadens slut. Kanske är det nu dags att ge upp tanken på en elmarknad.
Bild: Energi- och näringsminister Ebba Busch presenterar utredaren Bo Diczfalusy och hans uppdrag. Foto: Från sändningen av pressträffen.
Det är en av de största elefanterna i rummet. Vad vill vi egentligen? Ska Sverige följa den europeiska trenden med en återreglering av olika slag eller fortsatt lita på marknadskrafterna? I denna rätt grundläggande både ideologiska och praktiska fråga saknas ett svar. Det gör att bilden av vad utredaren ska komma fram till är mer än lovligt vag.
Hur blir det en bättre marknad om staten bestämmer hur mycket installerad kapacitet vi ska ha på denna marknad (dvs om vi väljer att implementera en ”marknad” för effekt, en s.k. kapacitetsmarknad)? Om staten ska subventionera kapacitet på en kapacitets-”marknad” eller i form av marginalkontrakt (Cfd:er), kan vi någonsin återgå till en riktig marknad?
När jag pratar med människor om dessa ingrepp ställer de sig antingen frågande till hur jag någonsin kunnat tro på en fungerande elmarknad eller så suckar de djupt och konstaterar att denna typ av ingrepp faktiskt blir spiken i kistan för marknaden. Det har alltid funnits tänkare som ansett att marknaden är politiskt styrd och aldrig varit något annat. Vi har haft ett politiskt reglerat kraftsystem där vi tillåtit aktörer att på små öar leka marknad.
Att ha ett reglerat kraftsystem behöver dock inte vara någon katastrof. För kunderna var det svenska kraftsystemet före avregleringen både säkert och relativt billigt. Kanske var det paradoxalt nog så att det var mindre politiska ingrepp på den reglerade marknaden än den ryckiga klåfingrighet vi upplevt på den tillfälligt avreglerade marknaden. Givet att staten såg till att det fanns en betryggande överkapacitet så att kontrollsrumsfolket fick en enkel tillvaro optimerade företagen själva driften.
Men för att vi inte ska bli gisslan åt lobbyister från alla kraftslag måste en återreglering ske med en tydlig idé vart vi är på väg. Som det är nu diskuterar vi till exempel kostnaden för att stödja ny kärnkraft som en isolerad företeelse och glömmer allt annat stöd av andra kraftslag som skett, och fortfarande sker. Det är alltså så att stödet till kärnkraft måste ses i ljuset av alla bidrag till andra kraftslag, och som en nödvändig åtgärd för att minska den politiska risk som den förra regeringen skapade. Dock riskerar vi nu att få en politisk diskussion där varje kraftslag kommer att kräva sin subvention. Lobbyapparaten för varje kraftslag är numer (till skillnad från tiden före 1995) väl utbyggd och vi äventyrar de samhällsekonomiskt önskvärda utfallen och kan i stället få kompromisser som gör lobbyister glada.
Framtidens kraftsystem kommer att bli dyrare än dagens. En viktig diskussion är därför om det svenska kraftsystemet relativt sett blir billigare än omvärldens. Det gäller ju inte minst för de industrisatsningar som bygger på just tillgången på billig el. Denna måste vara billigare än omvärldens el i relativa, inte absoluta termer. Jag tror att Sverige har förutsättningar att fortsätta ha ett konkurrenskraftigt kraftsystem. Men politiken måste då vara fokuserad på svensk industriell konkurrenskraft och inte förledas till olika sorters plakatpolitik.
Vi måste ha en systemoperatör som på ett övergripande plan både kan hantera sina kortsiktiga operationella uppgifter och förstå marknadens behov långsiktigt. Jag anser fortfarande att det enklaste sättet att få till detta vore att dela Svenska kraftnät i en nätdel, en myndighetsdel och en renodlad systemoperatörsdel. Detta kommer dock inte att hända. Men utredaren ska tydliggöra Svenska kraftnäts olika roller och kanske kan vi få det näst bästa i en organisation som fungerar som vore den delad. Svenska kraftnät bör också kunna professionaliseras med en styrelse och en ledning som har en större kommersiell kompetens, och som har ett ökat kundfokus.
Jag kan inte avstå från att kommentera även att utredningen ska utreda hur sårbara kunder kan skyddas med en förbättring av avtalsformerna för kunder som inte väljer kontrakt. Återigen, elefanten i rummet är väl att det inte finns en diskussion om statens roll för slutkundernas nota? Vill man göra det bättre för svagare grupper är en av de enklaste åtgärderna att ta bort elskatten. Staten skulle då kunna sluta med att subventionera diverse saker såsom batterier, solpaneler, elbilar etc. Det senare skulle dessutom betyda att en omfördelning från de som inte har till de som har skulle upphöra.
15 Kommentarer
Hälften av elproduktionen i Norden är vattenkraft. Elmarknaden skapar en optimering av driften av vattenkraften. Den nordiska elmarknaden har fungerat väl. Elkostnaderna är låga. Elmarknaden i Norden är en förebild för EU. En fri elmarknad är en del i EU:s arbete för fri rörlighet.
En väl fungerande marknad skapar effektivitet. De som levererar till låg kostnad får leverera. De som inte kan det slås ut. Genom handel med el kan kostnaderna för reserver och balanstjänster delas.
Marknadspriser gör att flexibel användning och olika lösningar med energilager kommer in på marknaden. Ny teknik kan behöva subventioner några år i början för att bli konkurrenskraftig. Det finns dock inget skäl att subventioner gammal teknik som kärnkraft. Genom marknaden för utsläppsrätter kan klimatskadliga utsläpp göras olönsamma. Vi behöver tilltro till marknaden och mindre av auktoritärt tänkande.
”Ny teknik kan behöva subventioner några år i början för att bli konkurrenskraftig. ”
Nej, ny teknik utvecklas bäst när de tvingas att söka sina egna pengar. Att staten går in och subventionerar utveckling av speciella tekniker leder till ett lämmeltåg av entreprenörer som blir jätteduktiga på att söka bidrag – vägen till helvetet är stenlagd av goda intentioner.
”Vi behöver tilltro till marknaden och mindre av auktoritärt tänkande.”
Dagens situation bygger på … ”tro” – en trosuppfattning där koldioxid är en giftig gas som vi till varje pris skall undvika. Den dagen korthuset faller så kommer utsläppsrätter vara ett mycket konstigt sätt att subventionera politiskt motiverad teknik.
Det finns ingen tro om att koldioxid är en giftig gas, för vetenskapen har visat att den inte är det.
Men hur kan du missa koldioxidens klimateffekter? Det finns numera enorma mängder forskning som visar hur fossileldningen fått koldioxidhalten i atmosfären att stiga dramatiskt vilket orsakar växthuseffekt som får jordens temperatur att stiga. Den stigande temperaturen skapar instabilare väder med mer stormar, skyfall, torka. Det klimat vi är vana vid förändras i rask takt. Avsmältningen av isarna på glaciärer, Grönland och Antarktis riskerar att höja havsnivån dramatiskt. Kostnaderna för att hantera klimatkrisen är större än kostnaderna för att ta bort fossilanvändningen. Men, oljebolag och fossilländer kämpar för att behålla sina stora vinster och finansierar fossilpropaganda och fossiltroll. Framtiden kan dock aldrig byggas på lögner. Att vänta med att göra det som behövs bäddar för katastrof.
Både sol och vind har behövt stöd för att bli konkurrenskraftiga. Kostnaderna för el från sol har fallit med 99,6 % sedan 1977. Tyskland gjorde en heroisk insats för världen medan det fortfarande var dyrt. Kostnaderna för vind och sol fortsätter att falla med 20 % för varje fördubbling av tillverkningen. När elcertifikaten infördes 2003 nettoimporterade Sverige el 90 % av timmarna. Nu 20 år senare, 2023, nettoimporterar Sverige el bara 1 % av timmarna, bland annat tack vare utbyggnaden av vindkraften. Inga nya anläggningar får längre elcertifikat.
Du kommer så småningom bli mycket förvånad.
Skriver vi upp alla saker som världen skall ta tag i och gör en prioriteringslista så skulle koldioxid i atmosfären komma strax efter att det kliar lite på min rygg.
Sätter man sig in i kopplingen mellan fossila bränslen och katastrofala klimateffekter så inser man att ”överdrifter” är det vänligaste man kan säga – men det är överdrifter som det går att göra pengar av och som ger röster på valdagen. Vi får se hur länge det kan pågå.
Läs på så kommer du bli förvånad.
Provisional State of the Global Climate 2023
DOCUMENT
30 November 2023
Key messages
– The global mean near-surface temperature in 2023 (to October) was around 1.40 ± 0.12 °C above the 1850–1900 average. Based on the data to October, it is virtually certain that 2023 will be the warmest year in the 174-year observational record, surpassing the previous joint warmest years, 2016 at 1.29 ± 0.12 °C above the 1850–1900 average and 2020 at 1.27±0.13 °C.
– The past nine years, 2015–2023, will be the nine warmest years on record.
– Record monthly global temperatures have been observed for the ocean – from April through to September – and, starting slightly later, the land – from July through to September.
– The ten-year average 2014–2023 (to October) global temperature is 1.19±0.12°C above the 1850–1900 average, the warmest 10-year period on record.
– Observed concentrations of the three main greenhouse gases – carbon dioxide, methane, and nitrous oxide – reached record-high levels in 2022, the latest year for which consolidated global values are available (1984–2022). Real-time data from specific locations show that levels of the three greenhouse gases continued to increase in 2023.
– Ocean heat content reached its highest level in 2022, the latest available full year of data in the 65-year observational record.
– In 2023, global mean sea level reached a record high in the satellite record (1993 to present), reflecting continued ocean warming as well as the melting of glaciers and ice sheets. The rate of global mean sea level in rise in the past ten years (2013–2022) is more than twice the rate of sea level rise in the first decade of the satellite record (1993–2002).
– Antarctic sea-ice extent reached an absolute record low for the satellite era (1979 to present) in February. Ice extent was at a record low from June onwards, and the annual maximum in September was far below the previous record low maximum.
– Glaciers in western North America and the European Alps experienced an extreme melt season. In Switzerland, glaciers lost around 10% of their remaining volume in the past two years.
– Extreme weather continues to lead to severe socio-economic impacts. Extreme heat affected many parts of the world. Wildfires in Hawaii, Canada and Europe led to loss of life, the destruction of homes and large-scale air pollution. Flooding associated with extreme rainfall from Mediterranean Cyclone Daniel affected Greece, Bulgaria, Türkiye, and Libya with particularly heavy loss of life in Libya.
– Food security, population displacements and impacts on vulnerable populations continue to be of concern in 2023, with weather and climate hazards exacerbating the situation in many parts of the world.
– Extreme weather and climate conditions continued to trigger new, prolonged, and secondary displacement in 2023 and increased the vulnerability of many who were already uprooted by complex multi-causal situations of conflict and violence.
Download document https://wmo.int/sites/default/files/2023-11/WMO%20Provisional%20State%20of%20the%20Global%20Climate%202023.pdf
.. vi läser den och … inte någonstans finns det något som stödjer en hypotes om att ökad fossil användning har med saken att göra. Vi kan peka på glaciärer hur länge som helst och konstatera att de har dragit sig tillbaka men det är inte något bevis för någonting annat än att de har dragit sig tillbaka (och att de har dragit sig tillbaks från mitten av 1800-talet pekar på att det inte har någonting med fossila bränslen att göra – ta en titt på en av de bäst dokumenterade glaciärerna Mer de Glace i Chamonix).
Det har blivit varmare – ok, det är inte första gången i världshistorien som klimatet förändras och det lär inte bli den sista. Att den förändring vi nu ser skulle vara onaturlig finns det inte mycket som pekar på.
Klimatcirkusen bygger på tre antagande: fossila bränslen ökar koncentrationen av koldioxid i atmosfären, ökad koncentration ger varmare klimat och att varmare klimat är något negativt. Skrapar vi på dessa antagande så finner vi att de är mycket svagt underbyggda. Vi kan börja med att titta på fossil förbränning och koncentration av koldioxid; vi borde se en bra korrelation mellan årlig användning och årlig ökning av koncentrationen – gör vi det (enkelt att plocka ner data och jämföra)?
Min erfarenhet av cirkusen är att de som har gjort minst studier själva är de som är mest övertygade.
Marknaden fungerar och vi får det vi betalar för.
Den konsument som skriver ett avtal där de säger att de kommer betala vad det kostar oavsett vad det kostar (rörligt) skall inte bli förvånad om det kommer att kosta. Den leverantör som ger ett kontrakt med fast pris utan att veta hur mycket som skall levereras tar naturligtvis ut en premie som är saltad.
Det är inte en reglering vi behöver utan vettigare avtal där både konsument och leverantör kan göra en vettig uppskattning av vad det kommer att kosta.
Intressant artikel.
Som nämns så är det tveksamt om vi någonsin haft en fri marknad med alla de olika politiska inblandningar som funnits.
Effektskatten på kärnkraft som endast syfta till att tjäna in pengar till staten och på slutet att driva bort kärnkraften från elmarknaden.
Elcertifikat för att få in förnybart på elmarknaden vilket väl är ok för att bygga upp en bransch men så klart snedvrider marknaden.
Elskatten som nämns vars huvudsakliga syfte återigen endast är att tjäna in pengar till staten och lite svagt skapa större incitament för effektivisering men som skapar en hel del snedvridning av marknaden där t.ex. privatpersoner får betalt för att producera el trots att marknaden med negativa priser skriker att den inte vill ha den.
Subventioner av solceller, batterier m.m
Sen är det inte lätt att skapa en bra marknad för något som måste produceras och konsumeras i samma ögonblick och det blir ju tyvärr alltid politiskt hur den utformas med kapacitetsmarknader, stödtjänstmarknader och liknande för att marknaden skall få möjlighet att på ett bra sätt täcka vissa risker som t.ex. en spotmarknad hade hanterat på ett samhällsekonomiskt oacceptabelt sätt.
För många marknader blir i sin tur oftast samhällsekonomiskt icke önskvärt eftersom det ofta leder till suboptimeringar och marknadsmisslyckanden.
Men överlag skulle man önska att staten hade försökt hålla sig borta från marknaden och vill man driva mot något specifikt som t.ex. klimatsmart produktion får det vara med en teknikneutral koldioxidskatt anpassad för ändamålet. Men låt bli elskatt, effektskatt, skatteavdrag, slumpmässiga bidrag till diverse tekniker o.s.v
Vill man bygga kärnkraft så låt marknaden göra det och sen förstår man att de inte kan ta den politiska risken som blir en omotiverad riskpremie men då får man ge dem ett kontrakt att de får ersättning om staten bestämmer att kärnkraft skall läggas ner, hittar på dåligt motiverade skatter eller lägger på orimliga säkerhetskrav som inte följer internationell praxis o.s.v.
Det finns kan en ”elefant” som bidragit rätt mycket till den situation vi har. Den elefanten skall vi inte nämna.
Vi har tidigare avreglerat t ex väg- och järnvägsbyggandet, våra apotek, vårt utbildningsväsen. Med avskräckande resultat!
Vissa saker är faktiskt så samhällsviktiga att staten måste ta ett ansvar för dem. T ex vilken typ av kraftverk som vi skall ha och var de skall byggas måste vara en sådan sak. Det kommer av olika skäl sannolikt behöva byggas kraftverk som näringslivet betraktar som inte tillräckligt lönsamma. Men för att samhället skall fungera på önskvärt sätt så måste de ändå byggas. Ansvaret för detta kan staten, i den fria marknadens namn, inte bara lämpa över på någon annan.
Och visst är det konstigt att vi har ett statligt verk, Svk, för våra svenska transmissionsledningar men inget motsvarande verk för vår kraftproduktion! Det är verkligen på tiden att den svenska staten återtar befälet över Sveriges elektrifiering i stort.
Från vilka kraftverk som skall byggas till hur, och inte minst på vilket sätt, som elkunden debiteras. Det kallas att ta ansvar!
Ljuv musik!
Instämmer helt.
Samhället behöver el alla dagar för att fungera. Minimalt med fossila bränslen ska användas till elproduktion.
Ett rimligt krav blir då att alla kraftslag ska lastfölja och leverera 24/7 till 90 %. Kan man inte det så ska man själv bygga energilager, eller avtala med ett energilager. Kravet kan sänkas med hjälp av flexibla el användare.
Energilager i Sverige är i praktiken vattenkraften möjligen lite pumpkraft. Batterier och vätgas energilager el till vätgas och tillbaka till el igen, är inte ekonomiskt försvarbart.
Äntligen! Något måste och kommer att hända med Elmarknaden.
Jättebra tankar av Mats.
Förhoppningsvis efterhand ordning på röran, som emanerade 1991 från Bildtregeringen o där Svk från sitt bildande 1992 kom att leda etableringen av Elmarknaden o där den ”grönröda röran” med regeringarna 2014-2022 avslutade sabotaget av ett tidigare mycket väl fungerande elkraftsystem med hög driftsäkerhet.
I släptåg kring Elmarknaden samlades allsköns nya aktörer kring den nya sockerbiten, där alla skall skall ha sitt; elhandlare, elmarknadsanalytiker, elprisanalytiker (som mest uttalar rena självklarheter), självutnämnda s k elexperter, vissa totalt okunniga politiker samt rena charlataner.
För Guds skull, gå tillbaka till något liknande ursprunget före avregleringen, nu när misslyckandet är ett faktum.
Det blir bara värre, och alldeles för komplicerat och driftmässigt näst intill ohanterbart, att försöka justera nuvarande heliga Elmarknad med nya regler, nätkoder mm. EU skall här inte få fortsätta att toppstyra och suga ut Sverige!
Alla samhällsfunktioner bygger ju på en fungerande elförsörjning med mycket hög driftsäkerhet och någorlunda stabil elprisnivå, och därför lämpar sig inte vår Elförsörjning för en privatiserad Elmarknad med sitt kortsiktiga tidsperspektiv.
Håller helt med Klas,
Men nu sopar andra kvastar på SvK som fortfarande går regeringens 2014-2022 ärenden. Ett exempel är Kraftsystemchefen som på sin Linkedin skriver:
”Sol och vind ger eftertraktad förnybar energi som ligger till grunden för den gröna omställningen. Detta skapar massor av nya jobb, massor av nya etableringar och förutsättningar att företag ska stanna i sverige. Sol och vind är också en förutsättning att vi ska klara den storskaliga elektrifiering vi står inför.”
https://www.linkedin.com/posts/daniel-gustafsson-b16b835_med-ca-30-vindkraftsproduktion-i-det-svenska-activity-6975308213692825600-NX93/?trk=public_profile_like_view&originalSubdomain=se
För länge sedan läste jag en introduktionskurs i ekonomi…. där talades det om marknaden…. där priset på en vara reglerades av marknaden via tillgång och efterfrågan…. ett tillräckligt antal både leverantörer och köpare… vad gäller el, livsmedel et. al. finns ju alltid väldigt många som vill köpa…. rörande el hade vi inte för så länge sedan oligopol med ett fåtal stora leverantörer…. fortfarande dock styrt av förväntad efterfrågan…. och då el blev ”lönsamt” byggdes det mer/fler vattenkraft och sedermera kärnreaktorer…. vattenkraften stabil via dammar och kärnkraften stabil via 24/7 och med planerad service…. nu är vi i ett läge med för lite effekt då det inte blåser, samma elände då man stängt 6 reaktorer söder om Mälardalen… OCH elefanten i rummet som nu är lika stor effektmässigt som vattenkraften.. 17GW vardera typ…. kärnkraften ungefär hälften av detta…. vindkraften ger energimässigt en medeleffekt på 30% dvsdrygt 5GW… nu verkar vi dock har över åren mer energi än medel MEN då det inte blåser och samtidigt är kallt räcker vår el inte alltid…. medan då det blåser fullt och inte är så kallt osv räcker der mer än väl…. alltså hamnar elpriset på en fri marknad allt från typ gratis till väldigt jättedyrt…. det uppstår en marknad för att balansera detta ackumulatortankar, uppmaning att tvätta (för de som får) på nätterna osv Stora aktörer tecknar PPA-avtal där el-leverantören garanterar leverans dvs vid överskott säljs överskottet vidare och vid stiltje köper denna leverantör el från annat håll…. en marknad i jämnvikt finns inte längre utan nu är vi i ett hela havet stormar…. alltför ofta …. detta kostar alltså massivt… sedan ”batteriparker” min gissning en snurra på 3MW behöver en batteripark som kan ge 3MW och iaf i en timme så lagra 3MWh iaf MEN sedan kan ju ”så fort det går” vattenkraften anpassa sig kostnaden för denna park? 15miljoner… ?? dvs kostnaden för vindkraftens intermittens lägger på 33% på anläggningskostnaden…. kanske man kan med batteriparker på strategiska ställen osv klara sig med 10% ”täckning” dvs ”bara” en extra kostnad för vind på några % (klart under 10) tack vare en ökad intermittens i vattenkraften…. MEN även några % bottom line är riktigt illa för en investering sedan att el från vind kostar på anläggningsnivå 3ggr mer än kärnkraft och på systemnivå typ det dubbla väcker frågan ”Vafför göra på detta viset?”