Inte försvarbart värma Sverige med el

Inte försvarbart värma Sverige med el

Sverige har inte styrt mot att bygga en elproduktion som matchar kundernas behov och efterfrågan. Förnybar effektkapacitet behöver upphandlas om vi ska klara framtiden, skriver Gustav Melin, vd för Svebio, branschorganisation för bioenergi.

Efter år 2020, när vi stängt ytterligare två kärnkraftsreaktorer och har sex av dem kvar, är det troligt att den svenska eleffekten inte räcker till för en tioårsvinter, säger Hilda Dahlsten, Svenska kraftnät. Anledningen är att vi inte har tillräckligt med garanterad effekt, från kärnkraft, vattenkraft och kraftvärme när det blir riktigt kallt.

Det är säkert riktigt, men produktionssidan är bara halva budgeten på en elmarknad. Under en tioårsvinter upptäcker man att en del byggnader har ett underdimensionerat värmesystem som klarar normalvintern, men inte ett kallare klimat. I Sverige används mycket el för uppvärmning, när det blir kallt utnyttjas elnät och anläggningar maximalt.

Energiöverenskommelsen har särskilda skrivningar om att vi inte ska använda el för uppvärmning, ändå orsakas effektproblemen då det blir kallt just av att vi använder el för uppvärmning.

Det finns många möjliga åtgärder för att minska effektbehovet. En sådan åtgärd kan vara att låta hushållen betala effektskatt, om de använder hög effekt el. En annan åtgärd kan vara laststyrning av värmepumpar och elpatroner, så att de tar en paus när efterfrågan på el är som allra störst på dygnet och startar igen när peaken har gått över.

Den praktiska kunskap man behöver ha med sig är att om värmesystemet är underdimensionerat, får man inte upp värmen till önskad temperatur efter att ha stängt av uppvärmningen i några timmar även om byggnaden i sig lagrar en hel del värme.

Men framför allt behöver vi fråga oss om det är ekonomiskt försvarbart att dimensionera elsystem, ledningar och elproduktionsanläggningar för att värma Sverige med el vid toppbelastningen under en tioårsvinter.

Konsekvensen av ett sådant agerande blir att konsumenter under övriga nio vintrar och resten av året tvingas finansiera en outnyttjad överkapacitet. En elproduktionsanläggning har rimligt bra lönsamhet om den kan köras många timmar, men blir timmarna få, är kostnaden i stället astronomisk per kWh.

Elproduktion matchar dåligt med uppvärmning under spetslast-timmar orsakade av värmebehov. Det är mer optimalt att värma byggnader genom att vrida upp bränsleförbrukningen i en väsentligt billigare värmepanna eller brännare.

Frågan är hur svenska staten bör agera?

Statens uppdrag är att se till att hållbar miljövänlig el och värme levereras till landets medborgare till låg kostnad. Om staten klarar att leverera energi till låg kostnad, finns det visst utrymme för statliga inkomster i form av energibeskattning. Om staten är mindre lyckosam med sitt uppdrag, blir utrymmet för skatteintäkter litet och energikostnaderna kan bli höga, till och med utan skatteintäkter som exempelvis i Tyskland. I Tyskland belastar avgiften för förnybar el varje kWh med hela 70 öre trots att andelen förnybar el bara är 30 procent.

Somliga tycker att staten ska se till att elpriserna är låga för att gynna svensk elintensiv industri. Detta är också den dominerande politiken i Sverige, elcertifikatsystemet innebär till exempel att vi subventionerar fram förnybar elproduktion utan att den elintensiva industrin är med och står för kostnaden, elcertifikatsavgiften.

Sverige har i dagsläget ett överskott av elproduktion på nära 20 TWh per år, och när elcertifikatsystemet är fullt utbyggt kommer vi att ha ett årligt överskott på 30-35 TWh eller ungefär 20 procent. Samtidigt kommer vi att ha en högre risk för effektbrist än i dag.

Genom att elcertifikatsystemet är konstruerat så att det minskar prissignalerna från elmarknaden och gynnar elproduktion oavsett om den efterfrågas eller ej, har vi missat att bygga den elproduktion som matchar kundernas behov och efterfrågan.

Systemet gynnar svensk elintensiv industri och missgynnar samtidigt befintliga elproducenter, som tvingats skriva ner värdet på sina anläggningar då de inte genererar de intäkter som man planerat för.

Att elcertifikatsystemet fått så stor omfattning leder till ökade kostnader på flera sätt:

– Trots att investeringskostnaden är hög för all ny elproduktion, är värdet på den el som produceras i en överskottsmarknad lågt.

– Om vi producerar stora mängder överskott av el, måste den ledas bort i elledning. Överskottet tvingar staten att bygga elledningar som inte behövs i en marknad där elproduktionen styrs av efterfrågan. Konsumenterna får betala onödiga kostnader för elledningar.

– Låga elpriser leder till ökad elanvändning. Investeringar som gynnas av låga elpriser kan visa sig mindre lyckade när samtliga reaktorer avvecklas och elpriserna stiger.

– Eftersom vi nu saknar tillräcklig effekt i elsystemet, måste vi räkna med att staten tvingas återkomma med ett nytt förslag om stödsystem för hur vi ska få fram mer reglerbar elproduktion och klara effektfrågan.

Kraftvärmeproduktion har goda förutsättningar att ta över en stor del av kärnkraftens roll i den framtida energimarknaden. Kraftvärmen kan anpassas till kundernas efterfrågan och leverera el när den behövs. Kraftvärmeverk ligger också alltid nära förbrukaren och inga nya elledningar behöver byggas.

Svebio tog för några år sedan fram en biokraftplattform med erbjudande om 10 GW kraftvärme som levererar 40 TWh per år. Förutsättningarna för att bygga kraftvärme är i dag mycket dåliga, och bygger man fel typ av anläggning i dag är man låst under lång tid framöver.

Det är olyckligt för svensk energiförsörjning om inga investeringar i ny kraftvärme kan göras förrän de återstående reaktorerna avvecklas. Därför bör riksdagen ge Svenska kraftnät i uppdrag att upphandla förnybar effektkapacitet för leverans under 2020-talet. En nyckel för en bättre elmarknad är att framtida stöd till ny elproduktion har ambitionen att efterlikna hur elmarknaden i en marknadsekonomi skulle efterfråga el under framtida kalla vintrar.

Foto: Stora Enso

6 Kommentarer
Av Gustav Melin
vd Svebio
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Magnus Redin skriver:

    Vi har redan ett elnät och en eldistribution som klarar en tioårsvinter vilket innebär att vi även klarar av att ladda en elbilsflotta, och det är väl tur nu när vi skall ersätta fossila bränslen?

    Det finns ingen logik i att överge det som både är fungerande och miljövänligt.

    Själv hoppas jag att biobränsleeldad kraftvärme kan ersätta eldande av importerade sopor, sopor som borde källsorteras och ofta eldas lokalt och inte här.

  2. Gustav Melin skriver:

    Anna Holmberg skriver att jag är bekymrad över att svenska staten gynnar elindustrin med att hålla elkostnaderna låga, det är jag inte. Anna skriver också att jag föreslår att den elintensiva industrin ska betala elcertifikatsavgift, det förstår jag uppriktigt sagt inte hur hon kunde hitta i min text. Det som jag är bekymrad över redogör jag för i artikeln. Det är att vi under kommande år kan räkna med att ha en relativt stor överproduktion av el, samtidigt som vi har sämre kapacitet att leverera effekt. Trots att vi kommer att ha stort behov av kraftvärme när de återstående kärnreaktorerna framöver fasas ut, är det inte möjligt att idag bibehålla befintlig kraftvärme när det är dags att reinvestera.

  3. Anna Holmberg skriver:

    Gustav Melin är bekymrad över att den svenska staten försöker gynna elintensiv industri genom att hålla elkostnaderna låga. Om han blickar ut över världen ser han dock att alla våra konkurrentländer aktivt arbetar för att göra just detta. Så agerar regeringar av alla färger för att de inte vill driva bort investeringar och jobb ur sina länder. Metoderna är många. Att ge förutsättningar för ett konkurrenskraftigt elpris är en. Men utformningen av fiskala skatter, elhandelskostnader, transmissionskostnader, avgifter för systemtjänster, stöd till förnybar elproduktion, stödsystem till specifika energislag och miljöskatter utformas också ofta med industrins konkurrenskraft i åtanke.

    Gustav efterfrågar antydningsvis att den svenska exportindustri som förädlar el till globala produkter ska börja betala elcertifikatavgifter. Med en sådan politik skulle Sverige kraftigt avvika från de flesta konkurrentländer. När andra länder eftersträvar konkurrenskraftiga elkostnader för sin industri vill Gustav att Sverige istället medvetet ska gå en annan väg och skapa högre elkostnader med nya avgifter för industrin.

    Med tanke på att den svenska basindustrin står för ett mycket stort exportvärde och bidrar starkt till den svenska BNP är jag övertygad om att varken regering eller opposition kommer göra som Gustav föreslår. Men jag ser fram emot att fortsätta diskutera dessa viktiga frågor med Svebio och andra..

  4. Mikael Lundin skriver:

    Effekttopparna måste hanteras på konsumtionssidan i framtiden, inte genom produktion av spetskraft med anläggningar som står den mesta delen av tiden. Och då pratar jag inte om roterande last-bortkoppling utan om frivillig konsumtionsminskning och ekonomisk ersättning för det vid effekttoppar.

  5. Lennart Lindberg skriver:

    Instämmer med Magnus Hansson tidigare här. Det är inte så att vi skall ”dimensionera elsystem, ledningar och elproduktionsanläggningar för att värma Sverige med el vid toppbelastningen under en tioårsvinter”, det är så gjort för länge sedan. Under hela min yrkesverksamma tid dimensionerade jag nya bostadsområden för 100% elvärme, såvida de inte låg inom fjärrvärmeområdet. Vi har produktionsapparat och ledningsnät för att klara effekten av en 10 årsvinter om inte politikerna raserar den.

  6. Magnus Hansson skriver:

    ”Men framför allt behöver vi fråga oss om det är ekonomiskt försvarbart att dimensionera elsystem, ledningar och elproduktionsanläggningar för att värma Sverige med el vid toppbelastningen under en tioårsvinter.”

    Märkligt resonemang – både produktion och överföringskapacitet för el finns ju redan på plats. Det är ingen kostnad. Det gör däremot inte någon annan produktion, som ska ersätta. Det blir en kostnad.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet