”Inte pengar det är brist på”

”Inte pengar det är brist på”

Det nya svenska reaktorprojektet från Kärnfull Next och GE Hitachi är bara toppen på ett isberg. Under ytan väntar en marknad otåligt på politiken. Intresset för små reaktorer ökar hos kommuner med elbrist och industrier med växtvärk.

Ett sätt att mäta intresset för små modulära reaktorer (SMR) är att anteckna hur många miljardärer som hör av sig till konsultbranschen. Det är fler än få, menar kärnkraftsexperten Simon Wakter, även om det rimligtvis är svårt att veta det exakta antalet. I Sverige är SMR än så länge en skuggmarknad.

Bild: GEH BWRX-300, liten kärnreaktor från GE Hitachi. Källa: Kärnfull Next.

– Vi ser att antalet potentiella investerare ökar. De ger konsultbranschen uppdrag att titta på SMR-marknaden och ber om teknisk och finansiell rådgivning, säger Simon Wakter. Som kärnkraftskonsult befinner han sig på insidan och ser hur investeringsviljan i kärnkraft ökar.

Tyglad entusiasm
– Stora kapitalägare som exempelvis pensionsfonder men också privatägt riskkapital spanar idag efter intressanta projekt på den internationella SMR-marknaden. Där ingår också Sverige, säger Simon Wakter.

Idag är det inte pengar det är brist på, menar han, och har de tur hittar de ett utvecklingsbolag som kan presentera en realistisk och översiktlig risknivå. Jobbmässigt befinner Simon Wakter sig i skarven mellan två internationella konsultbolag där han också i sin nya roll ska analysera SMR-marknaden.

Det Simon Wakter då ser är ett växande engagemang hos många olika typer av intressenter men också att juridiska regelverk och politisk risk kan minska riskaptiten.

Uppstickaren från väst
Uppstickaren Kärnfull Next har tillsammans med Granitor och den amerikanska reaktorleverantören GE Hitachi i dagarna brutit tystnaden kring marknadspotentialen för SMR. Som Nordens första projektutvecklingsbolag för småskalig kärnkraft tar Göteborgsbolaget energidebatten upp på en helt ny nivå, menar Simon Wakter, där den lokala planerbara elproduktionen finns.

Det är därför inte förvånande att John Ahlberg, som har grundat Kärnfull Next tillsammans med Christian Sjölander, kan berätta att många av de SMR-intresserade i bolagets nätverk representerar näringslivet, men också offentliga organisationer och kommuner som sliter med elnätens kapacitetsbrist.

SMR för lokal kapacitet
– De har insett att ett nytt kraftverk med en lagom stor reaktor kan lösa mycket av den lokala utmaningen med företag som flyr kommunen, eller kanske aldrig etablerar sig på grund av elbrist, säger John Ahlberg.

På det viset utgör Kärnfull Next en perfekt frontlinje, menar Simon Wakter, vars KTH-utbildning, periodvisa uppdrag för Energiforsk och ett stort engagemang i kärnkraftsdebattens detaljfrågor har gett honom en bred och nördigt djup blick på SMR-frågan. Ett utvecklingsbolag a la vindkraftsmodell är en perfekt förtrupp då varken reaktorproducenter eller industrikunder har intresse av att sköta reaktorer i vardagen.

Nya affärsmodeller
– Helt klart behöver kärnkraftsmarknaden komplettera sina klassiska tunga utvecklingsspår med nya affärsmodeller, nya sätt att äga reaktorer på. Hur man organiserar ägandet och byggandet är lika viktigt som själva teknologin, säger Simon Wakter.

Inte heller Kärnfull Next ska egentligen äga och drifta reaktorer. Affärsmodellen går ut på att skapa projekt som när det har mognats säljs vidare till hugade köpare som då tar samarbetet med GE Hitachi vidare ut i praktiken och eventuellt hyr in en driftorganisation. Det största med Kärnfull Next är att det nu finns ”riktiga pengar” bakom ny kärnkraft, tycker Simon Wakter.

Den frimodiga miljardären
Det nya reaktorprojektets finansiella ryggrad bärs av Mohammed Al-Amoudi, ägare till bland annat Preem och den internationella elteknikkoncernen Granitor (tidigare Midroc). Investeringarna i Kärnfull Next kommer från Al-Amoudis investeringsportfölj Corespring och sköts av Granitor Growth Management. Hur mycket det rör sig om är inte officiellt.

– Internationellt sett går allt fler klassiska energibolag men också olje- och gasbolag in i SMR. Även om det inte alltid rör sig om konkreta investeringsbeslut så finns en tydlig rörelse i riktning mot ny kärnkraft, säger Simon Wakter.

Och nya marknader kräver en plattform som bland annat lokala bolag kan anknyta till, menar Wakter. De små reaktorerna kan då lyftas in i en ny industriell kontext, i Sverige praktiskt nog i samband med regeringens vätgasstrategi som om några år kommer att kräva stora mängder el.

Bollen hos lagstiftarna
Kärnfull Next har idag flera projekt på gång med en total kapacitet på 1200 MW – dock än så länge bakom kulisserna, enligt John Ahlberg. I dagens läge är inte alla partners och kunder redo att gå ut offentligt med sina affärsplaner då seriösa aktörer gärna håller sig undan det politiska spelet kring cash.

– Marknaden är redo men bollen ligger hos lagstiftarna. Så länge det inte är tillåtet att bygga ny kärnkraft utanför befintliga produktionssiter så blir även den bästa affärsplan till endast ett tyckande utan substans, eller kanske bara en dröm för svenska företag, säger John Ahlberg.

——

 

Kärnfullt: GE Hitachis vattenkylda reaktor BWRX-300 tillhör Generation 3+ och är på 300 MW, som är SMR-konceptets övre gräns. Pressmeddelandet från Kärnfull Next ligger här. Tidningen Energis artikel om företaget finns här, och en artikel om den internationella SMR-marknaden.

 

5 Kommentarer
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Roger Fredriksson skriver:

    Brev till Energiministern 2022-01-01
    Hej Khashayar!

    Din skepsis mot små modulära kärnkraftsreaktorer (SMR) får stöd i bland annat en väl underbyggd vetenskaplig artikel i Bulletin of the Atomic Scientists; Can small modular reactors help mitigate climate change?

    Can small modular reactors help mitigate climate change? – Bulletin of the Atomic Scientists (thebulletin.org)

    Utvecklingen hittills karaktäriseras av att kärnkraftsreaktorerna har blivit allt större för att utnyttja skalfördelar (”economies of scale”), ju större desto lägre kostnad per producerad enhet.

    Förespråkarna av SMR påstår att kvalitetssäkrad serieproduktion i fabriker av små reaktorer – konventionell teknik eller med olika val av bränsleinneslutning, moderator och köldmedium – blir billigare än dagens platsbyggda reaktorer. För att få samma produktionsförmåga som senast byggd konventionella kärnkraftsreaktor måste fem till sex SMR kopplas ihop. Men förespråkarna pekar även på att enstaka moduler skulle kunna placeras på helt nya platser eller ersätta befintliga kol- eller oljeeldade kraftverk. För att ersätta effekten i det oljeeldade kraftverket i Karlshamn måste två SMR installeras.

    Andra påstådda fördelar är ökad säkerhet genom s.k. passiva system och att kylvatten kan användas för fjärrvärme.

    Analysen i artikeln konstaterar bland annat:

    – SMR kräver mer material, fler svetsfogar etcetera och fler arbetstimmar än stora rektorer för en given kapacitet (MW). Etablering av effektiva tillverkningslinjer för tusentals SMR tar både lång tid och kommer att orsaka stora kostnader för inlärning. SMR blir dyrare per MW än i konventionella kärnkraftverk.
    – El från nya allt dyrare konventionella kärnkraftverk kostar minst fyra gånger så mycket som el från allt billigare vind- och solkraftverk. SMR är ännu mindre konkurrenskraftig.
    – Argumentet att SMR är ett bra komplement till intermittent vind- och solkraft faller på att SMR har mycket höga kapitalkostnader. Verken måste producera under så lång tid som möjligt för att ens komma i närheten av samma kostnader som dagens kärnkraftverk lyckas med.
    – Serieproduktion orsakar alltid fel i vissa enheter, till exempel Boeing 737. Men hur återkallar industrin en i fabriken korrekt SMR som efter ett antal driftår visar defekter?
    -Idag finns ingen kommersiell SMR. Prognoserna från seklets början för när SMR producerar till elnätet har missat med många år. Senaste prognosen är 2030 för bästa och kraftigt subventionerad NuScale. Men vissa säkerhetsfrågor kring tekniken kan stjälpa även den tidplanen.
    – Köparnas reella intresse för bästa projektet, NuScale, är svalt. Flera intressenter har backat ur i takt med att budget överskrids, hittills med cirka 50 %. Bara en tredjedel av effekten från en enhet är tecknad av kunder.
    – I stället för vatten kan härden kylas med Natrium, gas med hög temperatur och smält salt. Artikeln visar välbelagda problem som så här långt hindrar teknikerna från kommersiell livskraft.
    – Om SMR installeras på många platser ökar risken för att klyvbart material används för kärnvapenframställning.
    – Utveckling av certifiering av SMR kommer att ta lång tid och medföra stora kostnader.
    – Kärnavfall från SMR blir minst lika stort, sannolikt större, som från konventionella reaktorer. Om andra lösningar för kylning av härden används ökar behovet av efterbehandling innan slutförvaring.
    – SMR som en gångbar kommersiell lösning förutsätter lika gigantiska som riskfyllda investeringar i fabriker, avtalsproblem om något går snett – tillverkaren eller ägaren, fördelningsproblem för oförutsedda kostnader Vem ska ta kostnaden; ägare, tillverkare eller elkund?
    – Tid och pengar är en kritisk bristvara på vägen mot ett klimatvänligt energisystem. En objektiv utvärdering med dessa kriterier i åtanke indikerar inga realistiska utsikter för små modulära reaktorer att spela en aktuell och väsentligt betydelsefull roll för att mildra klimatförändringarna

    1. Magnus Brunell skriver:

      Bulletin of the Atomic Scientist (BAS) är en organisation som är emot kärnkraft, tror på att människan förorsakar skadliga klimatförändringar och att teknik är fientlig. Därför kan man helt enkelt ignorera de ”argument” som Fredriksson igen radar upp. Det lustiga är att fler av dessa ”argument” är rena självmål när man ser hur till vindkraftverk produceras på löpande band med problem som ”mer material, fler svetsfogar” och ”Serieproduktion orsakar alltid fel i vissa enheter, till exempel Boeing 737.”,

      Om BAS från deras hemsida:

      The Bulletin focuses on three main areas: nuclear risk, climate change, and disruptive technologies. What connects these topics is a driving belief that because humans created them, we can control them.

      The Bulletin is committed to Diversity, Equity and Inclusion.

      The Bulletin is determined to improve diversity along the lines of age, gender, race, ethnicity, sexual orientation, and gender identity and expression. We are less far along on race and ethnicity than we are in improving diversity in the other categories.

      Alltså ännu en politiskt korrekt organisation på yttersta vänsterkanten som bedriver desinformation. Bara att bortse från.

      Undrar när och om Second Opinion tar in min kommentar.

    2. Björn Christoffersson skriver:

      Det är en djupt oroande bild av SMR läget som Roger Fredriksson målar upp i sin uppmaning till energiministern. Där finns detaljerade påstående som talar emot att SMR kan spela en roll i vårt kraftsystem. Hans argument ska givetvis diskuteras och bemötas, men jag föreslår att ministern i stället lyfter blicken och försöker se det hela ur ett helikopterperspektiv.
      Det centrala problemet i vår nuvarande energistrategi är avsaknaden av planerbar produktion. SMR är en möjlig lösning och Fredriksson sopar det under mattan med att det är för dyrt. Ett helt ogrundat påstående då den billigare vindkraften inte är planerbar och därmed inte överhuvudtaget ett aktuellt alternativ. På vanlig folklig svenska säger han att päronen blir för dyra när äpplena är slut och därför inte kan ersätta äpplena i kosten! Självklart är alternativen dyra i alla bristsituationer.
      Nutec lyfts fram som exempel på ett misslyckande. Det finns en stor mängd av SMR under utvecklingar på gång runt om i världen och givetvis kommer de alla att stöta på båda stora och små problem. Endast ett fåtal kommer att komma hela vägen fram. Det mest nytänkande förslagen kommer att ta längst tid att bli klara och de som baseras på befintlig och beprövad teknik kommer att bli tillgängliga först. GE-Hitachi BMRX 300 är en sådant reaktor. Det är den tionde generationen i en rad av reaktorer. Det är en nedskalning och förenkling av redan känd teknik. Det är högst troligt att det kommer att lyckas eftersom tekniken är beprövad och de två ägarna dessutom har djup och lång erfarenhet av industriellt avancerad produktion. En annan aktör med likartad erfarenhet är Rolls Royce.
      Till sist bör ministern acceptera att SMR är den icke fossila och planerbara kraftkällan som snabbast kan vara i drift. Havsvind är inte planerbar och därför inte jämförbar. Glöm inte jämförelsen ovan med äpplen och päron. Ja, SMR är inte så snabbt i drift som vi önskar, men det enda verkliga alternativet. Vi får helt enkelt vara fossil en längre tid än vi önskar. Ni politiker måste nu bita i detta sura äpple! Nu!

      1. Magnus Brunell skriver:

        Christoffersson skriver: ”Det centrala problemet i vår nuvarande energistrategi är avsaknaden av planerbar produktion. ”

        Om med ”vår energistrategi” avses ”energiministerns energistrategi” finns det helt enkelt ingen strategi alls, annat än att försöka samla billiga politiska pluspoäng från diverse mediastarka men helt felunderrättade organisationer och privatpersoner. En fortsatt påtvingad energiproduktion med endast slumpvis levererad el från vindkraft kommer ofelbart att leda till enorma ekonomiska och sociala problem för samhälle, företag och privatpersoner. Och naturligtvis dubbla kostnader i form av leveranssäkra back-up system för elproduktion som körs igång de ca. 70% av tiden när det inte blåser eller blåser på ”fel” ställen.

        Summa summarum: Svenska folket kommer alltså att behöva betala sin el 2 gånger så att säga. Och allt detta för att ”rädda klimatet” och ”undvika klimatkatastrofer”.

        Tack för publicering nu och även förut Second opinion:)

        1. Mats Lindfors skriver:

          Är det något som är planerbart så är det vindkraft. Man vet minst 10 dagar i förväg hur det kommer att blåsa, mycket eller litet och kan parera med vattenkraft, i framtiden också kanske med vätgaskraft.
          Det som inte är planerbart är alla snabbstopp som kärnkraften står för, inte minst denna vinter. 194 snabbstopp sedan 1993 talar sitt tydliga språk. Och skulle inte dessa förekomma så skulle SVK kunna föra över mycket mera kraft i elledningarna från Norr men nu stryper de elen just för att snabbstop kan och inträffar regelbundet.
          Med många små vindkraftverk + solkraft behövs inte denna reservkapacitet.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet