DEBATT
Satsa på tillräcklighet, inte ny kärnkraft. Det skriver Isadora Wronski och Gurgîn Bakircioglu på den gröna tankesmedjan Cogito. Att satsa på kärnkraft istället för tillräcklighet, effektivisering och förnybart innebär att Sverige sätter stopp för klimatomställningen och ödslar skattebetalarnas pengar, skriver de.
Sverige har redan kommit långt i omställningen till ett hållbart energisystem, men den utvecklingen vill Tidöregeringen sätta stopp för och istället låta staten och elkonsumenterna ta notan för dyr, farlig kärnkraft som tar årtionden att bygga. Regeringens kärnkraftsplaner tar inte hänsyn till vare sig expertmyndigheter, omvärldsläget eller ekonomin.
Bild: Det finska kärnkraftverket Olkiluoto 3 under konstruktion.
Isadora Wronski
Med fortsatta investeringar i vindkraft, solenergi, energieffektivisering och ett nytt fokus på tillräcklighet kan vi snabbt minska utsläppen och miljöpåverkan, samtidigt som vi ökar Sveriges konkurrenskraft, stärker försörjningstryggheten och håller kostnaderna nere för både staten och konsumenterna. Det finns inga målkonflikter i omställningen. Sverige kan åter bli ett föregångsland i Europa och visa att omställningen till en modern och trygg energiförsörjning kan minska utsläppen i den takt klimatkrisen kräver – precis vad svenska folket vill ha.
Både Energimyndighetens senaste långtidsprognoser och flertalet rapporter på svensk och europeisk nivå slår hål på det politiska argumentet att Sverige måste planera för 300 TWh eller mer elanvändning, vilket ligger i botten för Tidöpartiernas argumentation i kärnkraftsdebatten. Det är inte kostnadseffektivt att satsa hundratals eller i slutändan tusentals miljarder på kärnkraft som inte kommer stå färdig på decennier, som beräknas öka utsläppen med 200 miljoner ton koldioxid och som inte behövs.
Gurgîn Bakircioglu
Både Miljöpartiet och Centerpartiet har visat att det finns mycket smartare och billigare alternativ till Tidöpartiernas ensidiga kärnkraftsplaner. Ur ett verkligt grönt perspektiv bör fokus i första hand ligga på tillräcklighet – politik och praktiker som minskar energi-, resurs-, mark- och vattenanvändning samtidigt som de ökar välbefinnandet för både människor och ekosystem.
En snabbt, tryggt och kostnadseffektivt omställning innebär:
Tillräcklighet
– Smarta elnät och prismekanismer som minskar behovet av överdimensionerad produktionskapacitet.
– Mer hemarbete och kortare arbetstid för att minska konsumtionen samt energibehovet i transport- och arbetssektorn.
– Satsningar på delningsekonomi för till exempel bilar, maskiner, kontor och bostäder för att minska onödig resursanvändning.
– Smart stadsplanering som minskar transportbehovet och gynnar gång-, cykel- och kollektivtrafik.
– Anpassade hastighetsbegränsningar på vägarna för att minska bränsleförbrukningen.
Effektivisering
– Elektrifiering, återvinning av spillvärme och effektivare teknik inom industrin.
– Dynamiska elpriser för att styra elanvändningen till tider med låg belastning.
– Renovering och bättre isolering av byggnader för att minska uppvärmningsbehovet.
– Ersätta äldre uppvärmningssystem med värmepumpar och fjärrvärme.
– Smart styrning av belysning och uppvärmning i både hushåll och offentliga byggnader.
Hållbar förnybar energiproduktion
– En fortsatt utbyggnad av solenergi, landbaserad och havsbaserad vindkraft tillsammans med existerande vattenkraft har potential att täcka hela Sveriges energibehov – om vi samtidigt investerar i lagring, flexibilitet och smarta elnät.
Att satsa på kärnkraft istället för tillräcklighet, effektivisering och förnybart innebär att Sverige sätter stopp för klimatomställningen och ödslar skattebetalarnas pengar. Regeringen måste släppa kärnkraftsidéerna och satsa på verkliga lösningar som säkerställer en hållbar, trygg och kostnadseffektiv energiframtid.
7 Kommentarer
7 Kommentarer
Kalle Andersson
14 april, 2025: 2:20 f mSveriges elproduktion har varit CO2-fri i 40 år.
Så, med en mening förklarades denna debattartikel vara helt nonsens.
SvaraJohan Montelius
6 april, 2025: 10:06 f m"… till en modern och trygg energiförsörjning kan minska utsläppen i den takt klimatkrisen kräver"
När en artikel som vädjar till förnuft och ekonomiska realiteter, samtidigt åberopar "klimatkrisen" som den avgörande faktorn så vet man att vare sig förnuft eller realiteter funnits med när pannan lades i djupa veck.
SvaraKjell Eriksson
4 april, 2025: 5:04 e mSnacka går ju, om jag får vara lite raljant. Men ok, ett kraftigt förändrat levnadssätt inom landet skulle förstås kunna ge minskad elförbrukning. Men vi har ju redan nu överproduktion av framförallt vindkraft men även solel när gynnsamma förutsättningar föreligger. Vi känner ju till de problem som intermittent produktion av el ger upphov till. Och som man brukar säga, i bland blåser det inte och inte heller solen lyser. Jag tycker att artikelförfattarna skall fördjupa sig i det tyska upplägget, die Energiewende. Tag till er detta och fundera på orsak och verkan. Idag släpper Tyskland ut cirka 630 g CO2eq/kWh i sin elproduktion under det att Sverige genomsnittligt ligger lite över 20 (område 4 drar idag upp medelvärdet). En viss skillnad.
Svarafredrik bruno@Kjell Eriksson
16 april, 2025: 8:49 e mDet kan vara bra att känna till att elproduktionen från solceller är mycket årstidsberoende. Under den mörka årstiden är bidraget väldigt litet, det är inte bara det att solen är uppe bara en kort stund, jag har tittat på effekten under dygnets mest produktiva timme, och den är nästan ingenting under december, De goda siffrorna är under sommarhalvåret, då vi inte behöver el för uppvärmning och industrin tar 5 veckors semester när solcellerna ger som mest. Erfarenheter från t.ex. Danmark visar att överproduktion kan vara minst lika problematiskt som dess motsats, "Dunkelflaute".
Elnätets funktionskrav är kinkiga, men chansar vi med dem så blir det väl nattsvart vad det lider.
Kolla elstatistiken på Svenska Kraftnät hemsida, de har statistik som gäller för varje enskild timme under fjolåret, och den är avslöjande när det gäller produktionssvängningarna.
SvaraJan F Westling
4 april, 2025: 10:23 f mFör stor kostym i vindkraft och solkraft kan endast matchas med vattenkraft
Svaraoch gaskraft pga volatiliteten i pris och effekt.
En stor gascombi är effektmässigt lika stor som ett kärnkraftverk och har
överlägsna flexibla egenskaper.Kan också producera reaktiv energi utan
aktiv MW produktion.
Investeringskostnad runt 30 miljarder.
Ulf Westberg
4 april, 2025: 8:21 f mDet är svårt att se logiken i detta inlägg. I princip är det så att energieffektivisering utförs av företag och privatpersoner om det är ekonomiskt att utföra det. Sverige har till exempel ett väl utbyggt fjärrvärmesystem och hög användning av värmepumpar redan. Notera att värmepumpar kräver att det finns tillgänglig effekt, även under vindstilla nätter på vintern.
Dynamiska elpriser har vi redan och att lägga in arbetstidsförkortning och hemarbete i detta – på vilket sätt minskar detta effektbehovet vid kritiska tidpunkter.
Speciellt: "Smarta elnät och prismekanismer som minskar behovet av överdimensionerad produktionskapacitet" – solkraft och vindkraft är typexemplet på överdimensionerad produktionskapacitet, vilket kan ses på mer volatila elpriser och dålig ekonomi hos producenter. Kärnkraft däremot minskar risken för överkapacitet och när det råder överkapacitet kan elen användas för t.ex. vätgasproduktion.
Dessutom, ingenting anges om överdimensionering av ledningskapacitet på grund av överproduktion av vind- och solkraft, lagringsmetoder och kapaciteter etc, utan någon indikation om kostnaderna.
Jag föreslår att artikelförfattarna tar ett varv till i tankesmedjan för att sortera ut relevanta tankar.
SvaraRickard Ohlin@Ulf Westberg
7 april, 2025: 11:34 f mDet som är utmärkande för denna typen av inlägg är den totala avsaknaden av verklighetsförankrade kalkyler.
Ja, det går att spara energi med prismekanismer men som bekant vet vi att när det behövs som mest blåser det som minst med en viss korrelation vilket driver på behoven av investeringar i lagringskapacitet.
Var är dessa kalkyler för hur det skall finansieras?
Att prata om "hemarbete" är inte ett trovärdigt alternativ. Vill artikelförfattarna att den personal som tar hand om deras föräldrar på vårdboendet skall arbeta hemifrån precis som personalen som arbetar på skolan och fritids där deras barn går?
Skall gruvarbetaren, pappersbrukarbetaren och industriarbetaren också arbeta hemma?
Vad är skillnaden i energiförbrukning om en tjänsteman som arbetar på en tankesmedja sitter hemma eller på ett kontor?
Svara