”Att patienten dör på operationsbordet kan inte vara ett önskescenario. Industrin har varit tydlig, vi ställer om. Men dagens EU-politik är mer till hinder än till hjälp”, säger Bolidens energidirektör Mats Gustavsson.

Att man i EU nu är överens om att revidera elmarknadsmodellen förändrar inget väsentligt. ”Med dagens subventionskultur har vi inte en riktig marknad. Det är inte hållbart med investeringar i en miljö där någon annan alltid ska betala.”

Huvudkritiken mot dagens elmarknadsmodell går ut på att den inte i praktiken, i varje fall inte tillräckligt snabbt, klarar att fånga upp och driva fram investeringar i planerbar produktionskapacitet. Enbart elen får betalt, inte faktisk beredskap att producera elen.

Bild: I Bolidens verksamhet går det åt mycket el. Foto: Boliden.

Elmarknadsmodellens försvarare menar att elanvändarna behöver anpassa sig till de extrempriser som modellen emellanåt leder till. Men för den elintensiva industrin, beroende av långsiktigt låga elpriser, är konsekvenserna av elmarknadsmodellen förödande.

Detta enligt Bolidens energidirektör Mats Gustavsson. Som nämndes i en tidigare artikel har han – som företrädare för sitt företag och inom olika branschorganisationer – lyft frågan om en anpassning av elmarknadsmodellen för att få bort i varje fall de värsta av de prispikar som följer av modellens marginalprissättning.

”Vi har jobbat stenhårt med detta utan att på något sätt fått gehör från EU-kommissionen. Man har inte velat, vågat, kunnat greppa frågan”, säger han.

Han beskriver det förslag till prissättningsmekanismen inom elmarknadsmodellen som den elintensiva industrin drivit under 2022-2023, utan gensvar från EU, och för övrigt också utan nämnvärd uppmärksamhet i medierna.

I korthet går förslaget ut på att ett tioprocentsspann med de högsta priserna varje timme skulle betalas separat, varefter den kostnaden skulle läggas på totalen för den övriga elen. Saken illustreras så här av Eurometaux, en av de europeiska branschorganisationer som varit med och drivit förslaget:

Den som känner marginalprissättningsmekanismen lär kunna läsa illustrationen utan närmare uttolkning. För en närmare beskrivning, se här.

”Med den här modellen får du bort peak-priserna. För att se effekterna lät vi Afry göra en studie där vår modell applicerades på Tysklands elpriser 2021. Så det finns rapporter på detta.” [Afrys studie visade på årsbasis för 2021 ett genomsnittligt sänkt elpris i Tyskland på 14 procent; den timme då elpriset sänktes mest var sänkningen 150 euro/MWh.]

I Bryssel har Mats Gustavsson centralt varit med och drivit förslaget i konstellationer som omfattar en rad tunga europeiska branschorganisationer, som Ferros Metal och Eurometal.

”Vi presenterade förslaget [lanserat som Shock Absorber] bland annat för Frans Timmermans [fram till nyligen EU:s klimatkommissionär] och hans organisation. Men det plockades inte upp. Man vågade inte.”

”Året innan drev jag linjen att lyfta koldioxiden ur beräkningsmodellen och i stället lagstifta bort de fossila bränslena. Timmermans sa nej till det också med svaret att vissa av medlemsländerna hade vägrat gå med på saken. Jag menade att vägrar man att gå med på det, då är man inte heller lojal mot målet. Det höll Timmermans väl med om. Men ingen har alltså velat ta i detta.”

”Att patienten dör på operationsbordet kan inte vara ett önskescenario. Industrin har varit tydlig, vi ställer om. Industrin har också varit tydlig med att, för att vi ska klara detta, behöver vi billig fossilfri el”, säger Mats Gustavsson.

Det här har inte uppmärksammats närmare i debatten…
”Nej. Ämnet verkar vara för svårt. Jag har suttit med journalister och försökt förklara hur marginalprissättningen fungerar, men med dåligt resultat. När de säger att vi behöver ha ett högt utsläppspris, då svarar jag att då får vi ett jättehögt elpris. Ja, men det är ju inte bra, säger de. Nej. Men det hänger ihop.”

Det är många som kräver ett högre utsläppspris, konstaterar Mats Gustavsson.

”Men industrins processer hinner inte att ställa om i den takt man kräver. Det finns inga realistiska lösningar. Då för man fram carbon capture och sådana saker. I så fall får du lägga på ett par, tre hundra euro i kostnad per megawattimme. Vilket gör att du inte har råd att tillverka produkten.”

Hur ser du på exemplet Tyskland?
”Den tyska regeringen har gått ut med att den vill ha ett fast pris för elintensiv industri. Det är emot statsstödsreglerna, men man kommer att driva igenom det ändå. Frankrike gör likadant. När man ser detta, så måste man erkänna att vi har ett systemfel. Om staten måste gripa in och med andras pengar låsa priserna, då fungerar ju inte marknaden. Ändå sitter man och hävdar att den fungerar. Jag får inte ihop det.”

Han ger ett annat exempel.

”Åren 2018, 2019 och 2020 byggdes det väldigt mycket vindkraft i norra Sverige. Behovet fanns i söder, men det byggdes i norr. Då kom det in aktörer från hela Europa som hade väldigt låga avkastningskrav på sitt kapital. Då kunde du sluta sådana här power purchase agreements (PPA:er). De baserades på avkastning på kapital, inte någonting annat.”

”Nu kan vi läsa i tidningarna att det här upplägget exploderat. Fallet Hydro är ett exempel. Därför att säljaren sålt baseload utan att förstå var man varit någonstans. Vid en baseload-affär måste man handla kraft för att balansera den volatila vindelen. Med det försvinner säljarens pengar.”

”Det här är bara toppen på isberget. Trots det går kommissionen i sitt aktuella förslag till reviderad market design ut och säger att lösningen är PPA. Jag har suttit med dem hur mycket som helst. De vet inte vad det här är”, säger Mats Gustavsson.

Han kommenterar begreppet hållbarhet.

”Om du tittar på hela omställningen i Europa, så kan du se hur mycket som är subventionerat. Då brukar i alla fall jag fundera på att, om vi nu säger att vi ska ha ett hållbart klimat och en hållbar miljö, så varför ska vi inte också ha en hållbar ekonomi?”

”Det minst hållbara i dag, som jag ser det, det är ekonomin. Det är enorma subventioner som pumpas ut. Jag är tveksam till att investera i en miljö där någon annan alltid ska betala. Det känns inte så där hållbart. Faktiskt.”

”Industrin har verkligen ställt sig på löparbanan och sagt att vi ska fixa detta. Men politiken hänger inte med. När vi varit i Strasbourg och träffat parlamentariker, har vi mött någon form av flockbeteende. Det verkar omöjligt att bryta. Min slutsats är att i energifrågorna har politiken ett alldeles för stort inflytande. Så jag är väldigt skeptisk till att kalla det här för en marknad. Det är något annat.”

Om du blev invald som politiker, vad skulle du säga på det här temat i valkampanjen?
”Jag skulle fortsätta som jag gör. Därför att annat inte är ärligt. Sedan kan du ju säga att, jo, jag bedömer att det är så värdefullt med minskade utsläpp att vi kan släcka ner två tredjedelar av Europas industri. Ja men fine. Då står du i alla fall för din uppfattning. Nu gör man i politiken någonting mitt emellan. Men man löser inte uppgiften och problemet kvarstår”, säger Mats Gustavsson.