DEBATT
Professor Lennart Söder ifrågasätter påståendet att ett elsystem med runt en tredjedel baskraft, till exempel kärnkraft, är billigast. Världens elsystem förändras just nu snabbt därför att sol- och vind-el, batterier och elektronik blivit radikalt billigare, skriver han i en replik på Bengt J Olsson. Flexibiliteten i systemet måste inte alls enbart finnas på produktions-sidan, påpekar han.
Bengt J Olsson skriver i Second Opinion, 10 februari, att ” Modelleringar visar att ett elsystem med runt en tredjedel baskraft, till exempel kärnkraft, är billigast.” Men utan att hänvisa till källor. Avser han Sverige eller generellt? I inget av fallen är det korrekt.
Bild: Sol- och vind-el, batterier och elektronik blivit radikalt billigare under 2000-talet, skriver Lennart Söder. Foto: Wikipedia.
Världens elsystem förändras just nu snabbt därför att sol- och vind-el, batterier och elektronik blivit radikalt billigare under 2000-talet. IEA har i sin senaste World Energy Outlook ett scenario, Net Zero Emissions, där sol+vind står för 73 procent av den globala elproduktionen år 2050, medan kärnkraften i detta scenario står för 9 procent av all elproduktion.
Svenska Kraftnät har gjort omfattande analyser i sin långsiktiga marknadsanalys, såväl i LMA-2021 som i LMA-2024. I båda dessa studier finns det, t ex, scenarier med ca 75 procent sol+vind år 2045-2050 och det finns ingen kärnkraft i dessa men en kraftigt ökad elanvändning.
Visst behövs det ”flexibilitet/planerbarhet” i ett elsystem. Det måste alltid finnas styrbar kapacitet att balansera elsystemet som ger marginaler när det sker ändringar i elförbrukning, snabbstopp i stora kraftverk eller kraftledningar, eller ändringar i sol/vind-produktion. Denna ”flexibilitet” kan även benämnas ”planerbarhet” eller ”lagring” eftersom flexibilitet i praktiken nästan alltid innebär någon form av lagring i bränsle / gas / magasin / värme, eller batterier. Flexibiliteten måste inte alls enbart finnas på produktions-sidan. Ska vi klara en mycket stor minskning av dagens CO2-utsläpp i Sverige så är övergången till vätgas i industrin central, och det innebär en mycket stor möjlighet till flexibilitet då man kan välja att producera vätgasen då det är låga elpriser, dvs lagring.
När det gäller vilken kombination av vattenkraft, vindkraft, solkraft, kraftledningar, vätgaslager, elektrolysörer, pumpkraft, kraftvärme, batterier etc som är mest kostnadseffektivt, så beror det, självklart, på antagna kostnader samt roll i elsystemet. Det finns en mycket stor palett av möjliga kombinationer. Bengt J Olsson diskuterar över huvud taget inte kostnader, och det är ganska märkligt att, utan att diskutera kostnader, förutsätta att marknaden måste ändras för att få in en viss mängd ”baskraft” utan att beakta vad den kostar.
Om man tror att kärnkraft blir väldigt billigt, så blir det billig el, men det är ju inte så det ser ut för närvarande. Ett exempel på hur kostnader påverkar resultatet i en studie är från Energimyndigheten år 2023 där man först antog ett extremt optimistiskt pris på ny kärnkraft, men sedan skrev: ”När investeringskostnaden för ny kärnkraft höjs med 10 procent så görs inga investeringar i ny kärnkraft, istället byggs framför allt mer havsbaserad vindkraft ut”.
Kärnkraft är en möjlighet för framtiden, men inte en nödvändig sådan. Det centrala för framtiden är att ha en marknad som gynnar konkurrens och fossilfrihet.
9 Kommentarer
9 Kommentarer
Dietmar Gleich
15 februari, 2026: 3:39 e mOptimala sammansättningen av olika kraftslag beror på många parametrar som ändras över tid. Problemet är att politiken bidrar avsevärt till att komplicera bedömningen; det är oklart om nyckfullheten är värst i Stockholm eller Bryssel. Ett lapptäcke av subventioner, straffskatter och förbud i snabb förändring gör att alla investeringar i en sådan miljö blir mycket riskfyllda. Följaktligen uteblir privata investeringar i elsystemet i stor utsträckning, och i dagens politiska klimat går det inte heller att räkna med genomtänkta statliga investeringar.
SvaraLars-Göran Johansson
14 februari, 2026: 8:59 f mDirektcitat från ett mycket aktuellt pressmeddelande.
https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/STATEMENT_26_405
…………..The first energy highway has just been agreed. That is the Bornholm Island with the Baltic offshore wind now connected to Denmark and to Germany. A huge improvement of offshore wind that was initially only national but now can be used as European resource of energy. So, infrastructure is one part.
The other part is the market design. Here we had an intense discussion about the effect that, on average, if you look at renewables last year, they cost EUR 34 per megawatt hour. Nuclear costs EUR 50 to 60 EUR per megawatt hour, and gas costs 100 EUR per megawatt hour. And the discussion is intense why our merit order system in the very end takes the most expensive resource, and this is the price-setting mechanism then. ……….
Var det t ex speciellt smart av Ebba Busch att förbjuda all svensk vindkraft i södra Östersjön, dvs i närheten av Bornholm?
SvaraHar EU fel om elpriserna?
Eller kan det vara så att det är vi i Sverige som helt enkelt inte hänger med i vad som sker inom elkraftområdet? Lite som Lennart Söder antyder, men inte skriver i klartext.
fredrik bruno@Lars-Göran Johansson
14 februari, 2026: 11:07 f mJag antar att MWH-priset för vindkraft är beräknat utan värdet av stödtjänster. Om man måste blanda kostnaden för vindkraft med t.ex. kostnaden för att samtidigt köpa in ett visst mått av gasturbindrift så faller jämförelsen mer lika ut jämfört med kärnkraft. Men det beror ju också på hur försäljningspriset för den för stunden producerade vindkraften faller ut i verkligheten, med tanke på när det blåser eller inte.
Svarajohan Dahlman
14 februari, 2026: 4:58 f mHar det inte framkommit att just havsbaserad vindkraft blir dyrare än ny kärnkraft numera då det visat sej att det inte blir billigare ju fler vindkraftvek man bygger oftare dyrare då dom hamnar längre från anslutning/ställverk och djupare hav längre ut mm och den mängd installerad effekt 5-6 gånger mer än kärnkraften får att få samma "garanterad" effekt anslutningsledningen mot land är ju oxå mycket dyrare än en anslutning till ett nytt kärnkraftverk rimligen är som kanske redan är färdig om man bygger där de tidigare reaktorerna fanns, Havsbaserad vindkraft är även den omöjlig att få ihop ekonomiskt med de svenska elpriserna menar bl.a Vattenfall men även de flesta övriga aktörerna och ska man även räkna in kostnaderna för balansering och lagringskostnaderna samt nätanslutningarna så ser jag inte hur man kan påstå att havsbaserad vindkraft med samma "garanterad" effekt som kärnkraft säg 6,5 GW det skulle kosta mer än dubbelt så mycket utan anslutningsledningar och håller inte ens hälften så länge som kärnkraften , servicekostnaderna för havsvindkraften har visat sej varit avsevärt högre än tidigare kalkyler oxå och ingen kostnadsmindkning ju fler verk man bygger har påvisats enligt den engelska studien av havsbaserad vindkraft som är uppförd och driftsats för flera år sedan
SvaraBjorn ST Wiklund
14 februari, 2026: 3:18 f mMEN kära nån do the math…..
Svarafredrik bruno@Bjorn ST Wiklund
14 februari, 2026: 11:12 f mOm det är mina beräkningar du avser så hittar du statistiken för 2025 på sajten Kontrollrummet.
SvaraSen kan du räkna själv.
fredrik bruno
13 februari, 2026: 9:32 e mDet är många om budet när man har en stor inblandning av vind och sol i elsystemet.
Leveranssäkerheten handlar om både överutbud och underprestation, debatten har här mest handlat om det senare, men vi har samtidigt under fjolåret kunnat läsa här på Second Opinion om ett par tillfällen, då överproduktionen varit så stor att man varit orolig för kollaps av det danska elsystemet. I andra ändan har vi det spanska debaclet. Analys av statistiken visar att för SE1-SE4 är lägsta effekt 141 MWh/h och högsta runt 12000 MWh/h , medelvärde 4500 MWh/h. Under 25% av tiden är uteffekten mindre än hälften av medelproduktionen, så det är stor del av tiden man behöver fylla i med batteridrift, gasturbiner eller vad man nu kan hitta på. Fördelningskurvan är nära rak och 20% av tiden är uteffekten också större än 150 % av medelproduktionen. Produktionen är också mycket större under hösten än under våren.
Jag tror inte det är allmänt känt att variationerna är så stora, och det ställer samtidigt väldigt höga krav på t.ex. batterikapaciteten, eftersom man kan anta att det kan bli ganska långa perioder med låg produktion, vilket ju årets inledning ger ett tydligt exempel på. Det här är ett problem, och det kan vi inte lösa med vårt vanliga önsketänkande, speciellt inte om man vill undvika den mest närliggande nödlösningen, naturgaseldade gasturbiner.
Gasturbinerna (eller gaskombi, som Heleneholm eller Öresundsverket) är kanske det bästa komplementet, rimliga investeringskostnader, men relativt sett höga bränslekostnader. Och så har vi inget utvecklat naturgasnät utöver Västkustnätet. Kineserna kör med kolkraftverk, men gaseldade kraftverk är betydligt snabbare när man behöver reglera vindkraftens kraftiga svängningar från en dag till en annan (och så blir dessutom det mindre koldioxid för varje kWh jämfört med kol (Värtaverket) eller olja (Karlshamn, Stenungsund).
Så det är lösbart, även om det är en kompromiss som inte löser önskemålet om att det blir fossilfritt. Men det är ett steg på vägen. Och så tar det som alla andra förslag lång tid innan man har alla delar på plats.
Men det är klart, 2800 MW från fyra nedlagda kärnkraftverk hade suttit fint nu när vinterkylan trotsar klimatalarmisternas spådomar.
SvaraEinar Fjellman
13 februari, 2026: 4:58 e mVisst behövs det flexibilitet/planerbarhet i ett elsystem påpekar Lennart Söder och ger exempel på vad som kan ingå i den ”palett av kombinationer” som erbjuds. Innan vindkraften klev in i vårt elsystem bestod den paletten av vattenkraft och kraft/värmeproduktion där vattenkraft har den oskattbara fördelen att kunna fungera både som reglerkraft och baskraft. Kärnkraft och vattenkraft stod för 80-90% av elproduktionen. Vår elförsörjning var säker och billig och betraktades med avund i resten av Europa.
Söder skriver att världens elsystem förändras därför att batterier och elektronik blivit radikalt billigare under 2000-talet. Billigare än vad? Kostnaden per producerad enhet har gått ner mycket men de är enorma jämfört med kostnaden för att upprätthålla stabilitet och driftsäkerhet i en elproduktion som huvudsakligen vilar på vattenkraft och kärnkraft.
SvaraGöran Fredriksson
13 februari, 2026: 11:52 f mBilligast blir det om förnybar och annan sekunda kraft kan tvingas primagöras med olje- och gaskraft. Det kommer ändå att ske när klimat alarmismen runt koldioxid har gått i graven. Den största risken annars är att vi då är fullinvesterade i mycket dyrare kärnkraft. Bygg därför ut oljekraftverk och gasturbiner till kanske 25 % av effekten på den förnybara kraften, Den kan ändå komma till nytta enbart som en beredskapsåtgärd för kriser och krig. Så varför vänta nu när Svenska Kraftnät ändå är nerlusad med flaskhalsavgifter som Eu kommissionen redan kastar lystna blickar på?
SvaraUtöver detta skall inte prima och sekunda kraft ha samma pris. Att ha samma pris på prima och sekunda varor är fel torde man ha lärt sig redan i grundkurs i ekonomi.